Vilka grundämnen bildas vid sönderfall
Sönderfallskedja
Sönderfallskedja (även sönderfallsserie) existerar en radioaktivt ämnes serie från dotterämnen såsom dess partiklar kommer för att forma nära dem olika stadier likt fågel igenom innan sönderfallet når sitt slut nära en stabilt tema.
Vilka olika typer av radioaktivt sönderfall finns det? Det finns tre huvudtyper: alfa-sönderfall, beta-sönderfall och gamma-sönderfallÄven resultat likt dem olika ämnesstadiernas duration samt typ från sönderfall är kapabel rymmas beneath begreppet.
Radioaktiva ämnen såsom sönderfaller är kapabel sända ut alfapartiklar alternativt betapartiklar samt förändrar vid därför sätt sin sammansättning. Den största atomära förändringen sker då ett alfapartikel sänds ut då atomen mister numeriskt värde protoner samt numeriskt värde neutroner varvid masstalet, A, reducerar fyra steg.
Därför kunna radioaktiva isotoper grupperas in inom fyra sönderfallsserier vars masstal ligger fyra steg isär; toriumserien (A = 4n), neptuniumserien (A = 4n+1), uranserien (A = 4n+2) alternativt aktiniumserien (A = 4n+3), var n existerar en heltal. Neptuniumserien återfinns ej längre naturligt vid jorden eftersom all Np, tillsammans halveringstiden 2,14 miljoner kalenderår, numera sönderfallit.
Atomkärnan som sönderfaller kallas för moderkärnan, medan kärnan som blir kvar efter sönderfallet kalls för dotterkärnamindre sönderfallsserier, tillsammans med isotoper enklare än bly, produceras från kosmisk strålning.
Toriumserien
[redigera | redigera wikitext]Toriumserien, A = 4n.
Isotop | Kemisk tecken | Halveringstid | Huvudsaklig strålning |
---|---|---|---|
Torium | Th | 1,4×1010 kalenderår | α |
Radium | Ra | 6,7 tid | β- |
Aktinium | Ac | 6,1 h | β- |
Torium | Th | 1,9 kalenderår | α |
Radium | Ra | 3,7 d | α |
Radon | Rn | 55,6 s | α |
Polonium | Po | 0,16 s | α |
Bly | Pb | 10,6 h | β- |
Vismut | Bi | 60,6 m | β-, α |
Polonium | Po | 3,04×10-7 s | α |
Tallium | Tl | 3,1 m | β- |
Bly | Pb | stabil |
Neptuniumserien
[redigera | redigera wikitext]Neptuniumserien, A = 4n+1.
Förekommer ej längre naturligt vid jorden.
Isotop | Kemisk tecken | Halveringstid | Huvudsaklig strålning |
---|---|---|---|
Neptunium | Np | 2,1×106 tid | α |
Protaktinium | Pa | 27 d | β- |
Uran | U | 1,6×105 kalenderår | α |
Torium | Th | 7,3×103 tid | α |
Radium | Ra | 14,8 d | β- |
Aktinium | Ac | 10 d | α |
Francium | Fr | 4,8 m | α |
Astat | At | 0,03 s | α |
Vismut | Bi | 47 m | β-, α |
Polonium | Po | 4,2 μs | α |
Bly | Pb | 3,3 h | β- |
Vismut | Bi | stabil |
Uranserien
[redigera | redigera wikitext]Uranserien, A = 4n+2.
Kallas även radiumserien.
Isotop | Kemisk tecken | Halveringstid | Huvudsaklig strålning |
---|---|---|---|
Uran | U | 4,5×109 tid | α |
Torium | Th | 24,1 d | β- |
Protaktiniumm | mPa | 1,2 m | β- |
Uran | U | 2,5×105 kalenderår | α |
Torium | Th | 8,0×105 kalenderår | α |
Radium | Ra | 1,6×103 tid | α |
Radon | Rn | 3,8 d | α |
Polonium | Po | 3,05 m | α |
Bly | Pb | 26,8 m | β- |
Vismut | Bi | 19,7 m | β-, α |
Polonium | Po | 1,64×10-4 s | α |
Bly | Pb | 22,3 kalenderår | β- |
Vismut | Bi | 5,0 d | β- |
Polonium | Po | ,4 d | α |
Bly | Pb | stabil |
Aktiniumserien
[redigera | redigera wikitext]Aktiniumserien, A = 4n+3.
Isotop | Kemisk tecken | Halveringstid | Huvudsaklig strålning |
---|---|---|---|
Uran | U | 7,1×108 kalenderår | α |
Torium | Th | 25,6 h | β- |
Protaktinium | Pa | 3,2×104 kalenderår | α |
Aktinium | Ac | 21,6 tid | β- |
Torium | Th | 18,2 d | α |
Francium | Fr | 22,0 m | β- |
Radium | Ra | 11,4 d | α |
Radon | Rn | 4,0 s | α |
Polonium | Po | 1,77×10-3 s | α |
Bly | Pb | 36,1 m | β-, α |
Vismut | Bi | 2,2 m | α |
Tallium | Tl | 4,8 m | β- |
Bly | Pb | stabil |