bullepic.pages.dev









Vilka grundämnen bildas vid sönderfall

Sönderfallskedja

Sönderfallskedja (även sönderfallsserie) existerar en radioaktivt ämnes serie från dotterämnen såsom dess partiklar kommer för att forma nära dem olika stadier likt fågel igenom innan sönderfallet når sitt slut nära en stabilt tema.

Vilka olika typer av radioaktivt sönderfall finns det? Det finns tre huvudtyper: alfa-sönderfall, beta-sönderfall och gamma-sönderfall

Även resultat likt dem olika ämnesstadiernas duration samt typ från sönderfall är kapabel rymmas beneath begreppet.

Radioaktiva ämnen såsom sönderfaller är kapabel sända ut alfapartiklar alternativt betapartiklar samt förändrar vid därför sätt sin sammansättning. Den största atomära förändringen sker då ett alfapartikel sänds ut då atomen mister numeriskt värde protoner samt numeriskt värde neutroner varvid masstalet, A, reducerar fyra steg.


  • vilka grundämnen bildas  nära sönderfall

  • Därför kunna radioaktiva isotoper grupperas in inom fyra sönderfallsserier vars masstal ligger fyra steg isär; toriumserien (A = 4n), neptuniumserien (A = 4n+1), uranserien (A = 4n+2) alternativt aktiniumserien (A = 4n+3), var n existerar en heltal. Neptuniumserien återfinns ej längre naturligt vid jorden eftersom all Np, tillsammans halveringstiden 2,14 miljoner kalenderår, numera sönderfallit.

    Atomkärnan som sönderfaller kallas för moderkärnan, medan kärnan som blir kvar efter sönderfallet kalls för dotterkärna

    mindre sönderfallsserier, tillsammans med isotoper enklare än bly, produceras från kosmisk strålning.

    Toriumserien

    [redigera | redigera wikitext]

    Toriumserien, A = 4n.

    Isotop Kemisk tecken Halveringstid Huvudsaklig strålning
    Torium Th 1,4&#;×&#;1010 kalenderår α
    Radium Ra 6,7 tid β-
    Aktinium Ac 6,1 h β-
    Torium Th 1,9 kalenderår α
    Radium Ra 3,7 d α
    Radon Rn 55,6 s α
    Polonium Po 0,16 s α
    Bly Pb 10,6 h β-
    Vismut Bi 60,6 m β-, α
    Polonium Po 3,04&#;×&#;10-7 s α
    Tallium Tl 3,1 m β-
    Bly Pb stabil

    Neptuniumserien

    [redigera | redigera wikitext]

    Neptuniumserien, A = 4n+1.

    Förekommer ej längre naturligt vid jorden.

    Isotop Kemisk tecken Halveringstid Huvudsaklig strålning
    Neptunium Np 2,1&#;×&#;106 tid α
    Protaktinium Pa 27 d β-
    Uran U 1,6&#;×&#;105 kalenderår α
    Torium Th 7,3&#;×&#;103 tid α
    Radium Ra 14,8 d β-
    Aktinium Ac 10 d α
    Francium Fr 4,8 m α
    Astat At 0,03 s α
    Vismut Bi 47 m β-, α
    Polonium Po 4,2 μs α
    Bly Pb 3,3 h β-
    Vismut Bi stabil

    Uranserien

    [redigera | redigera wikitext]

    Uranserien, A = 4n+2.

    Kallas även radiumserien.

    Isotop Kemisk tecken Halveringstid Huvudsaklig strålning
    Uran U 4,5&#;×&#;109 tid α
    Torium Th 24,1 d β-
    Protaktiniumm mPa 1,2 m β-
    Uran U 2,5&#;×&#;105 kalenderår α
    Torium Th 8,0&#;×&#;105 kalenderår α
    Radium Ra 1,6&#;×&#;103 tid α
    Radon Rn 3,8 d α
    Polonium Po 3,05 m α
    Bly Pb 26,8 m β-
    Vismut Bi 19,7 m β-, α
    Polonium Po 1,64&#;×&#;10-4 s α
    Bly Pb 22,3 kalenderår β-
    Vismut Bi 5,0 d β-
    Polonium Po ,4 d α
    Bly Pb stabil

    Aktiniumserien

    [redigera | redigera wikitext]

    Aktiniumserien, A = 4n+3.

    Isotop Kemisk tecken Halveringstid Huvudsaklig strålning
    Uran U 7,1&#;×&#;108 kalenderår α
    Torium Th 25,6 h β-
    Protaktinium Pa 3,2&#;×&#;104 kalenderår α
    Aktinium Ac 21,6 tid β-
    Torium Th 18,2 d α
    Francium Fr 22,0 m β-
    Radium Ra 11,4 d α
    Radon Rn 4,0 s α
    Polonium Po 1,77&#;×&#;10-3 s α
    Bly Pb 36,1 m β-, α
    Vismut Bi 2,2 m α
    Tallium Tl 4,8 m β-
    Bly Pb stabil

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]