Vilka celler ingår i specifika immunförsvaret

Immunförsvar även kallat immunsystem alternativt infektionsförsvar,^[1] existerar en organsystem hos ett organism vars övning existerar för att skydda den ifrån främmande organismer. Hot liksom bekämpas från immunförsvaret inkluderar olika patogenamikroorganismer, såsom bakterier, virus, svampar alternativt protozoer, dock även tumörceller.

Immunförsvarets faktiska uppbyggnad samt funktion varierar mellan olika organismer. enstaka art är kapabel även äga flera olika immunförsvar samtidigt.

Många organismer inklusive människa besitter en tudelat immunsystem.

Medan B-celler även mognar i den röda benmärgen mognar T-cellerna i brässen (thymus) som är en körtel som sitter högt upp i människans

Den en delen existerar detta ospecifika immunförsvaret^[a] vilket verkar allmänt mot enstaka massiv variation från stimuli. Den andra existerar detta specifika immunförsvaret^[b] liksom reagerar tillsammans med enstaka riktad respons mot organismer liksom detta äger lärt sig för att uppleva igen. Båda systemen använder sig från ett varierad uppsättning från immunceller samt molekyler till för att utföra sina respektive funktioner.

Immunförsvaret är kapabel utöver sin faktiska funktion reagera dysfunktionellt vid olika sätt. Detta förmå leda mot autoimmuna sjukdomar var kroppen bildar antikroppar mot kroppsegna strukturer. Vanliga autoimmuna sjukdomar inkluderar Hashimotos sjukdom, reumatisk artrit samt typ 1-diabetes. detta förmå även reagera dysfunktionellt utan för att man är kapabel känna igen något särskilt antigen, inom ramen till inflammatoriska sjukdomar mot modell inflammatorisk tarmsjukdom.

Det specifika försvaret är främst uppbyggt av två sorters lymfocyter: B-celler och T-celler

Förutom överaktivitet förmå immunförsvaret existera reducerad nära medfödd brist på immunförsvar alternativt förvärvad brist på immunförsvar likt nära HIV/AIDS tillsammans ökad fara på grund av infektioner samt cancerutveckling likt resultat.

Det vetenskapliga området liksom studera immunförsvaret kallas läran om immunsystemet.

Nativa försvaret

[redigera | redigera wikitext]

Det nativa immunförsvaret kallas även medfött immunförsvar därför för att människan föds tillsammans med detta samt detta ej besitter förmågan för att justera sig mot antigen därför likt detta adaptiva immunförsvaret kunna.

dock ändå existerar detta medfödda immunförsvaret kroppens inledande försvarslinje samt bekämpar ett infektion direkt då detta ej behöver identisk starttid likt detta adaptiva.

Det gör att de vita blodkropparna kan känna igen vilka celler som ska bekämpas och vilka som ska lämnas ifred

Människokroppens nativa immunsystem utgörs från makrofager, granulocyter, endotelceller samt enstaka rad andra celltyper. Makrofager existerar den viktigaste celltypen samt äger förmåga för att dels fagocytera detta främmande smittoämnet, dock även utsöndra cytokiner, vilket rekryterar ytterligare celler mot detta infekterade området.

Makrofagernas förmåga för att direkt bekämpa infektioner beror vid för att dem inom sitt cellmembran äger proteiner såsom känner igen vanliga strukturer.

Den bäst beskrivna receptorfamiljen kallas "Toll-like receptors" (TLR) samt hos människor samt möss finns 10 kända receptorer likt fanns samt enstaka känner igen strukturer liksom ofta återkommer vid bakterier alternativt ämnen liksom ej hör hemma fritt inom kroppen.

Ibland räknas även passiva försvarsmekanismer mot detta ospecifika immunförsvaret.

mot liknande barriärer räknas huden, såsom existerar ett många ogästvänlig miljö till främmande bakterier. dock även saltsyran inom magsäckens samt slemhinnor samt luftvägarnas cilier existerar ogästvänliga platser på grund av mikroorganismer.

Båda bildas i den röda benmärg som vi har i huvudet, bålen och överdelen av överarmsbenen

Specifikt (adaptivt) försvar

[redigera | redigera wikitext]

Detta försvar inom människokroppen sköts från B- samt T-lymfocyterna. Dessa existerar vita blodkroppar såsom äger specialfunktioner på grund av för att behärska bemöta angrepp från virus vid en effektivt sätt. en fullgjort svar ifrån detta specifika immunsystemet kunna dock ta uppemot enstaka hel sju dagar för att byggas upp, till för att sedan effektivt eliminera virusinfektionen.

Processen går mot vid detta viset för att lymfocyter inom cirkulationssystemet samt lymfknutor exponeras till främmande antigen via därför kallade antigenpresenterande celler (dendritceller, makrofager alternativt B-celler).

Här ingår den tredje sortens vita blodkroppar, lymfocyterna

Den B-cell likt exponeras till antigenet samt besitter specificitet till detta genomgår klonal expansion, detta önskar yttra celldelning. Inom loppet från dygn finns ett mängd lymfocyter vilket samtliga besitter förmåga för att binda samt producera antikroppar mot detta främmande antigenet.

Antikroppar fyller år flera funktioner; eftersom antikroppen binder mot patogenets yta immobiliseras smittoämnet eftersom dess receptorer blockeras ifrån för att binda sina ligander.

Dels äger antikroppar mer än ett bindningsyta, vilket förmår denna struktur för att forma komplex tillsammans med flera antigen. Antikroppen förmå även fungera likt pådrivare åt komplementsystemet samt andra lymfocyter samt mördarceller, vilket inom sin tur leder mot en ännu kraftigare immunsvar.

Makrofager är den viktigaste celltypen och har förmåga att dels fagocytera det främmande smittoämnet, men även utsöndra cytokiner, vilket rekryterar ytterligare celler till det infekterade området

B-lymfocyter

[redigera | redigera wikitext]

B-lymfocyter alternativt B-celler upptäcktes ursprunglig inom fåglars inre kroppsdel. detta latinska namnet existerar bursa fabricii. B-lymfocyter differentierar mot dem antikroppsproducerandeplasmacellerna. Dessa mognar inom benmärgen.

Antigenerna visar om en cell hör till kroppen eller om den är främmande

Olika typer från B-celler existerar, bland annat B-minnesceller vilka existerar involverade inom motståndskraft mot sjukdom. varenda plasmacell producerar endast antikroppar från ett enda typ samt utseende, dock eftersom miljontals B-lymfocyter existerar inom cirkulationen finns enstaka bred specificitet mot olika antigen.

Det finns 5 därför kallade huvudklasser från antikroppar (eller immunoglobulin).

Huvudklasserna existerar IgM, IgG, IgA, IgD samt IgE.

T-lymfocyter

[redigera | redigera wikitext]

Dessa mognar på baksidan bröstbenet inom organet brässen (thymus, därav namnet T-cell). detta finns tre sorter från T-lymfocyter:

• T-hjälparcell. Dessa lockar mot sig ätarcellerna efter för att äga identifierat antigenet.
• Mördar-T-cell (kallas även cytotoxiska T-celler).

  då dem existerar aktiverade dödar dessa celler vilket existerar infekterade från virus alternativt intracellulära parasiter genom för att sätta igång apoptos inom målcellen alternativt döda den tillsammans med toxiska ämnen.

• Minnes-T-cell. Dessa minns antigenen samt förmå vid detta sätt öka immunförsvarets effektivitet.

  dem kunna även direkt avsöndra lockmedel på grund av för att locka mot sig ätarcellerna.

Översiktlig jämförelse från detta specifika samt detta medfödda immunförsvaret

[redigera | redigera wikitext]

Det medfödda samt detta adaptiva immunförsvaret äger utvecklats tillsammans samt besitter olika roller inom människans immunförsvar utifrån dess olika attribut.

Egenskaper	Specifika immunförsvaret	Medfödda immunförsvaret
Snabbhet	Långsamt, kräver dagar till för att reagera (vid ett förstagångsinfektion)	Snabbt – svarar inom vissa fall inom minuter
Minne	Har långt minne likt ger starkare immunsvar nära återkommande infektion	Inget immunologiskt minne
Specificitet	Hög specificitet såsom kunna skilja vid små molekylära förändringar hos antigen	Specificitet på grund av molekylmönster associerade tillsammans med patogener
Variation	Stor variation var nya receptorer bildas mot specifika nya antigen	Begränsat antal receptorsorter
Förmåga för att skilja vid patogen samt personlig vävnad	Hög dock ej perfekt vilket förmå leda mot autoimmuna sjukdomar	Perfekt, reagerar endast vid strukturer specifika på grund av mikrober
Celltyper	T-celler samt B-celler	Monocyter, makrofager, neutrofiler, NK-celler samt dendritceller

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Kindt, Thomas J.; Goldsby Richard A., Osborne Barbara Anne, Kuby Janis () (på engelska). Kuby immunology (6th ed.).

  New York: W.H. Freeman. Libris ISBN &#;