bullepic.pages.dev









Hur man skriver en folksaga

Myter, folksagor samt berättelser: något angående dilemmasagor

Den traditionell afrikanska berättelsen liknar — mer alternativt mindre - dem liksom berättas inom andra världsdelar.

På det sättet skiljer den sig från konstsagan, som

var finns skapelse-myter, hjälte-epos, djur-fabler samt olika typer från sagor, t. ex. ifall naturväsen. dock enstaka sorts sagor existerar afrikanerna utan sällskap ifall, dilemma-sagorna.
     Dilemma-sagor kunna handla ifall vad vilket helst. dem är kapabel existera vardagliga, realistiska, allvarliga, lärorika, poetiska, fantasifulla, smågalna, helgalna, lustiga, grovkorniga samt självfallet finns detta bajs-humor inom stil tillsammans den svenska Bellman- traditionen.
     Dilemma-sagan existerar följaktligen ej ett typ vilket förmå avgränsas mot innehåll samt karaktär.

Konstsagan har vidare en konstnärlig och estetisk intention medan folksagan är kopplad till muntlig kultur

Snarare existerar detta sagans funktion likt skiljer den ifrån andra sagor.
     ett dilemma-saga slutar tillsammans med för att sagoberättaren ställer enstaka fråga mot sina åhöra­re. Sagan existerar alltså ej avslutad inom sig. Den visar upp en bekymmer samt förändras sedan inom enstaka samtal. Åhörarna måste argumentera samt enas angående en slut.
     till detta mesta finns detta ej något självklart svar.

Åhörarna på grund av fram olika åsikter, likt är kapabel leda mot olika lösningar.

Dilemma-sagor förekommer huvudsakligen inom Västafrika, ifrån Senegal inom norr mot Angola inom söder. samt inom vissa områden inom övriga Afrika.
     Flertalet sagomotiv existerar vitt utspridda. dem finns inom flera olika variationer.
     "Regnbådens fånge", titelsaga inom samlingen Regnbågens fånge ifrån Ewc-folkct inom Ghana samt Togo, finns inom närmare tio varianter.

inom enstaka ytterligare Ewe-variant existerar detta enstaka tjuv, enstaka jägare samt ett reparatör liksom räddar kungens dotter ifrån ett örn. inom enstaka tredjeplats Ewe- variant existerar detta enstaka tjuv, enstaka jägare, enstaka roddare samt enstaka båtbyggare likt räddar kungens son ifrån enstaka sjuhövdad bevingat djur. inom enstaka Bakongo-variant ifrån Zairc existerar detta enstaka magiker, ett tjuv, enstaka jägare samt enstaka reparatör likt räddar hövdingasonens pape­goja ifrån enstaka skeppskapten.

inom ett Dyola-variant ifrån Senegal existerar detta tre vänner vilket räddar enstaka flicka ifrån en flodmonster. Etc
     Den maximalt kända dilemma-sagan, den ifall dem tre pojkarna såsom tillsammans med hjälp från tre trollbindande objekt (eller egenskaper) återför sin omtyckt (eller ett nära släkting) mot existensen, finns inom minimalt 37 olika nertecknade versioner ifrån Cape Verde-öarna inom väster mot Tanzania inom öster.

I  sagosamlingen representeras den från "Tre trollbindande ting” ifrån Limba-folket.

Sagoberättandet inom Afrika liknar sagoberättandet inom land till hundra tid sedan.
     Natten nära ekvatorn existerar utdragen. inom t.

I Sverige och Finland började insamlingar av folksagor på talet med uppdrag att stärka nationerna

ex. Ghana omfattar den elva samt ett halv 60 minuter inom juni samt drygt tolv timmar inom månad. detta existerar naturligt för att man samlas kvällstid kring enstaka flamma samt berättar sagor samt lyssnar. samtliga får artikel tillsammans med, vuxna såväl vilket ungar. Även spädbarn. Vem vilket helst får informera. dock detta existerar den skickligaste berättaren, likt berättar dem flesta sagorna.


     detta sker även för att sagor berättas vid dagtid nära speciella tillfällen liksom då enstaka berömd, kringvandrande sagoberättare besöker enstaka Hausa-by alternativt uppträder vid ett handelsplats.

Typer av folksagor

samt medan sagoberättaren framträder, avstannar dem andra marknadsaktiviteterna.
     Särskilt inom Västafrika äger sagoberättandet utvecklats mot ett personlig konstart, en slags allkonstverk bestående från allegori, låt, rollövning samt ibland även dans.
     ett fulländad sagoberättare existerar även artist. han agerar samtliga rollerna, fyller år ut figurerna samt händelserna.

denne ändrar sin röst, sin kroppsställning samt sina gester. han byter obehindrat ifrån roll mot roll.
     Ibland förmå berättaren foga in aktuella alternativt lokala anspelningar inom sin myt. denne pikar någon bland vid åhörarna alternativt gisslar överheten.
     flera sagor besitter sånger inlagda inom handlingen. Alltså måste berättaren även artikel sångare samt behärska standardsångerna mot varenda saga.
     Åhörarna lever tillsammans inom berättelsen.

dem reagerar tillsammans nickningar, stön, skratt, rop samt applåder. dem buar åt skurken samt hejar vid hjälten.

Folksagor har spridits genom muntlig tradition och insamlades först på talet

samt dem sjunger tillsammans inom sångerna.
     då detta gäller dilemma-sagor bidrar åhörarna dessutom tillsammans med slutet. sålunda snart sagoberättaren äger ställt den avslutande frågan, börjar dem diskutera tillsammans massiv entusiasm.
     inom sin volym "Kil'lam, fils d’Afrique” (Paris ) beskriver Kindengve N‘Djok ett samtal någonstans inom Kamerun:
Debattörerna utbyter synpunkter samt efterhand ökar dem rösterna.

dem agerar tillsammans med inom spelet. detta verkliga Bantu-spelet, vilket går ut vid för att smäda motståndaren, för att blanda in dem maximalt ovidkommande specifikation, för att svara pä ett fråga tillsammans med enstaka ytterligare fråga, för att tillskriva motståndaren något vilket han inte någonsin sagt, för att åberopa Gud vilket vittne, för att invänta detta ögonblick då motståndaren måste dra efter andan på grund av för att bedöva honom tillsammans med ett älv från mening samt en överdrivet dock uttrycksfullt minspel.

detta existerar konstenl samt mot slut existerar samtliga överens. (Citatet existerar något förkortat)
     samt inom sin berättelse ifrån Kongo vid talet, "Jungle Life", skriver missionä­ren John Weeks därför här:
Efter långa samt mödosamma vandringar satt mina bärare inom natten samt diskutera dem dessa sagoproblem.

varenda figur inom sagan ägde sin anhängare. dem argumenterade tillsammans massiv iver samt stora gester. samt enstaka ovetande främling skulle behärska tro för att dem höll pä för att inleda en praktfullt slagsmål. dem kunde börja ifall diskussionen ifrån start hur mänga gånger vilket helst. varenda bärare hyllade sin favoritfigur tillsammans medfödd vältalighet.

natt efter natt kunde dem komma tillbaka mot identisk myt samt föra fram nya åsikter, såsom ägde dykt upp inom deras huvuden beneath dagen, medan dem burit sina bördor uppför samt nerför kullarna. Ibland kunde dem diskutera ett enda dilemma-saga fyra alternativt fem kvällar inom sträck. (Citatet existerar något förkortat)
     Vissa dilemma-sagor äger en moraliskt avsikt.


  • hur man skriver  enstaka folksaga

  • dem undervisar angående attityder. Hur vänner bör uppträda mot varandra, hur man bäst hedrar sina föräldrar, hur visdom bör definieras. Även angående moraliska ämnen ej ständigt finns uttalade inom sagan, leder diskussionerna ofta fram mot lösningar, liksom betonar moraliska värden.
         andra dilemma-sagor existerar skämtsagor tillsammans med omöjliga alternativt overkliga inslag.

    dem kunna sakna både moral samt logik. samt detta finns inga lösningar vid problemen. då ett sådan skämtsaga berättas, ackompanjeras den från rop samt skratt. dock sedan genomför åhörarna ett samtal nära nog vid fullt allvar. samt den slutar ej, förrän deltagarna äger tröttnat.
         Förutom för att dilemma-sagorna lär ut moraliska förhållningssätt ger dem åhörar­na situation för att öva talekonst samt argumentationsteknik.

    Genom för att lyssna kunna dem unga lära från dem äldre.

    Adderande sagor är ofta sekventiellt uppbyggda av repeterade händelser som leder till slutet av sagan

    inom diskussionerna kring elden skolas blivande talesmän på grund av byn alternativt kungahovet alternativt politiska partier.

    Genom dilemma-sagorna existerar detta möjligt för att förstå många från den västafrikanska kulturen: Släktbandets innebörd på grund av moral samt uppträdande, männens nyfikenhet till magi, föda samt kvinnor, den frustande humorn inom enstaka ofta osäker tillvaro.
         Dessutom avslöjar dilemma-sagans popularitet en viktigt drag inom våstafrikanernas karaktär.

    Västafrikanema tycker angående för att diskutera till diskussionens personlig skull. dem ger sig hän åt invecklade debatter, både inom detta privata samt detta offentliga livet.
         Dessutom existerar dem intresserade från juridiska bekymmer. dem drar gärna sina tvister inför domstol. detta finns flera domstolar samt detta hålls oräkneliga rättegångar. Domarna (vanligtvis hövdingar alternativt stammens alternativt byns äldste) samt andra juridiska experter äger enstaka upphöjd ställning inom samhället.
         Dilemma-sagorna ingår inom den på denna plats traditionen.

    inom landet äger dem afrikanska dilemma-sagorna varit sålunda gott likt okända.

    Därigenom skiljer den sig från den som regel didaktisk-pedagogiska och i stor utsträckning

    dem äger knappt översatts. Jag besitter bara lyckats hitta enstaka enda tidigare översatt fabel — "Vem plats den bäste hjälparen?" inom antologien ”Afrikanska sagor” (Tiden, ). samt inom den sagan äger dilemmafrågan oskadliggjorts.
         Kulturförmedlare äger bedömt sagorna såsom oanvändbara inom landet tillsammans med hän­visning mot för att dem saknar slut.

    dock detta existerar ett felbedömning. beneath en par års period äger jag läst dilemma-sagor på grund av ungar samt vuxna ifrån Luleå mot Löddeköpinge, framför allt på grund av små människor inom låg- samt mellanstadieklasser. Ungarna besitter kastat sig in inom diskussioner tillsammans med liv samt lust. samt även vuxna äger varit entusiastiska.
         Inför utgivningen från den på denna plats samlingen besitter jag gått igenom en anförande etnografiska verk samt sagosamlingar vid tyska, engelska samt franska, kopierat närmare användbara sagor samt valt ut dem 50 bästa.

    dem vanligaste motiven existerar representerade tillsammans med den bästa utgåvan. dem äldsta nerteckningarna existerar gjorda vid talet.
         Sagornas nertecknare existerar huvudsakligen européer. på grund av detta mesta äger dem återgi­vit sagorna inom sammandrag. dem äger alltså dokumenterat sagornas innehåll, dock ej berättarens skildring. ett begränsad samt linjär fabel grundlig numeriskt värde sidor inom den på denna plats boken kunna många väl äga tagit enstaka halvtimme för att informera.

    Skådespelandet samt mimiken existerar självklart borta. Antagligen äger flera sagor mist sina sånger. Borta existerar även dem olika afrikanska nationaliteternas språkliga särarter. dock detta finns undantag: Hausa-sagoma samt särskilt Limba-sagoma äger kvar något från sin forna karaktär.
         Mina översättningar från nerteckningarna existerar ej trogna, jag äger bearbetat dem.

    (19 av ord)

    Mer alternativt mindre, förhoppningsvis ej på grund av många. Alltför knapphändiga sammanfattningar äger jag byggt ut samt dramatiserat. Ibland (t. ex. inom titelsagan ”Regnbågens fånge”) äger jag korrigerat uppenbara fel inom strukturen genom för att jämföra tillsammans andra versioner ifrån identisk alternativt näraliggande områden.
         nära bearbetningen äger jag följt numeriskt värde motsatta principer: Dels besitter jag försökt behålla således flera etnografiska specifikation liksom möjligt.

    samt dels besitter jag förenklat alternativt bytt ut etnografiska specifikation, vilket är kapabel existera svårbegripliga till nutida svenska läsare.
         Däremot äger jag ej försvenskat dem afrikanska värderingar, likt uppfattas vilket förlegade samt fördomsfulla inom vårt nation. detta gäller framför allt synen vid kvinnan. sådana bearbetningar leder mot orimligheter.

    inom den från Tiden ifrån tyska översatta dilemma-sagan besitter slutet europeiserats. inom originalet, enstaka Ngonde-saga ifrån Tanzania, löses dilemmat genom för att bröderna skänker flickan mot sin far. inom Tidens översättning får flickan egen välja mellan dem tre bröderna samt denna "tog flygaren mot sin man på grund av för att han plats den såsom denna tyckte bäst om".

    enstaka sympatisk dock förvanskad lösning.
    Följaktligen är kapabel sagosamlingen även ge utgångspunkter på grund av diskussio­ner ifall kvinnans ställning inom olika afrikanska kulturer.

    Artikeln utgör efterordet mot samlingen Regnbådens fånge : 50 dilemma-sagor ifrån Afrika samt existerar på denna plats publicerad tillsammans författarens tillstånd