Martin zobel exklusiva ekonomiska zon
Förenta nationernas havsrättskonvention
Förenta nationernas havsrättskonvention (engelska: United Nations Convention on the lag of the Sea, UNCLOS[1] även Law of the Sea Convention alternativt Law of the Sea treaty, LOST), existerar den internationella överenskommelse såsom trädde inom kraft samt såsom plats resultatet från den havsrättskonferens vilket pågick mellan samt Konventionen reglerar nationernas rättigheter samt ansvar nära dess nyttjande från haven, tillsammans med riktlinjer på grund av affärer, miljön samt havens råvaror.
Havs- och vattenmyndigheten fick i april i uppdrag av regeringen att utreda reglering av och lämna förslag till författning om exklusiv rätt att etablera havsbaserad vindkraft i allmänt vatten och i Sveriges ekonomiska zonKonventionen ersatte fyra överenskommelser ifrån tid ägde länder samt Europeiska unionenratificerat avtal. USA äger däremot ej godkänt konventionen, eftersom 2/3 majoritet inom senaten behövs på grund av detta, samt detta republikanska grupp allmänt motsätter sig för att USA underordnar sig konventioner samt standarder vilket inskränker dess suveränitet.
Förenta nationerna besitter ingen operativ roll nära användningen från konventionen, dock detta finns organisationer såsom agerar enstaka nödvändig roll, såsom exempelvis Internationella sjöfartsorganisationen, International Whaling kommission samt International Seabed Authority, var den förstnämnda hör mot FN, samt den sistnämnda bildades då konventionen antogs.
Konventionen
[redigera | redigera wikitext]Synpunkter vid olika krav vid territorialvatten lades fram inom FN från Malta samt påbörjades den tredjeplats havsrättskonferensen inom FN, Third United Nations Conference on the lag of the Sea inom New York.
I den exklusiva ekonomiska zonen har kuststaten suveräna rättigheter att utforska, exploatera, bevara och hantera de naturliga resurserna, levande eller icke-levandepå grund av för att minska chansen för att grupper från länder skulle dominera förhandlingarna genomfördes dem genom ett samverkansprocess snarare än genom val. Fler än länder deltog samt konferensen pågick mot Den slutliga konventionen trädde inom kraft 16 november , en tid efter för att Guyana liksom e nation ägde skrivit beneath den.
Genom konventionen infördes enstaka rad bestämmelser.
dem viktigaste plats regleringar ifall gränsdragning, sjöfart, grupp av öar, transporter, exklusiva ekonomiska zoner, kontinentalsocklar, djuphavsborrningar, exploatering, miljöskydd, undersökning samt svar från tvister.
Konventionen införde regler angående gränsdragningar från olika områden utifrån enstaka definierad baslinje. Normalt följer baslinjen lågvattenlinjen, dock då denna går långt in, påverkas från ögrupper alternativt varierar många måste ett rät baslinje användas.
Norge samt land existerar modell vid länder vilket använde räta baslinjer sålunda tidigt såsom före andra världskriget, dock metoden blev ej internationellt accepterad förrän
Havsområden
[redigera | redigera wikitext]Inre vatten
[redigera | redigera wikitext]Inre dricksvatten innefattar allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt farleder mellan nation samt baslinjen.
Inom detta förmå landet sätta egna lagar, reglera användningen samt utnyttja naturresurserna.
I den ekonomiska zonen har staten exklusiva och suveräna rättigheter vad gäller utvinning och bevarande av naturresurser och miljöskyddUtländska ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig besitter ingen generell korrekt för att trafikera detta inre vattnet. Kuststaten förmå reglera tillträdet genom exempelvis lotsplikt.
Territorialvatten
[redigera | redigera wikitext]Territorialvattnet (territorialhavet) sträcker sig maximalt 12 sjöfart relaterat mil (NM) ifrån baslinjen samt liksom tillsammans med detta inre vattnet kunna landet stifta egna lagar, reglera användning samt utnyttja naturresurserna.
Utländska ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig besitter korrekt mot oskadlig genomfart[2] genom territorialhav tillsammans transitpassage, såsom ger enstaka friare passagerätt, genom strategiska sund. Oskadlig genomfart definieras från konventionen vilket för att den ej äventyrar kuststatens fred, ordning samt säkerhet.
Introductionmodell vid skadlig genomfart existerar fiske, förorening, vapenanvändning samt spioneri. detta finns länder såsom äger smalare territorialhav än 12 NM dock detta finns även dem såsom hävdar bredare. vilket modell hävdar Peru NM, något såsom dem flesta andra stater ej accepterar. land utökade sitt territorialhav mot 12 NM.
Tillsammans tillsammans med detta inre vattnet utgör territorialhavet kuststatens sjöterritorium, var landet äger full suveränitet.[2]
Angränsande zon
[redigera | redigera wikitext]Området utanför territorialhavet samt ut mot maximalt 24 NM ifrån baslinjen utgör den angränsande zonen, var ett stat är kapabel utöva sina lagar ifall exempelvis olaglig transport samt olagligt invandring.
The legal nature and the economic, political, and social implications of the Exclusive Economic Zone (EEZ) have been widely explored and examined by the doctrine over the years (O’Connell , cited under Handbooks and Articles on the Law of the Sea; and Attard , Orrego Vicuña , Franckx and Gautier , Nelson Exklusiva ekonomiska zonen (EEZ) Exklusiva ekonomiska zonens bredd högst nautiska mil räknat från baslinjernaett angränsande område existerar ej obligatorisk samt detta finns länder såsom ej hävdar enstaka angränsande område. landet hävdar ingen angränsande område ( FEL. färsk team angående 24 nm ) medan land hävdar 4 NM, land i norden 2 NM samt Norge 10 NM.
Exklusiv finansiell region (EEZ)
[redigera | redigera wikitext]Ut mot sjöfart relaterat mil ifrån baslinjen går den exklusiva ekonomiska zonen.
Inom detta plats besitter kuststaten exklusiv riktig mot exploatering från samtliga råvaror. Den ekonomiska zonen infördes till för att stoppa dem alltmer tilltagande konflikterna ovan fiskerättigheterna, även angående oljeutvinningen även plats nödvändig. Utländska ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt flyg äger korrekt för att passera området i enlighet med kuststatens lagar samt anlägga undervattensledningar.
Kontinentalsockel
[redigera | redigera wikitext]Kontinentalsockeln definieras från konventionen såsom enstaka förlängning beneath en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig från landets territorium mot sockelns yttre gräns, alternativt sjöfart relaterat mil ifrån baslinjen.[3] Landets kontinentalsockel är kapabel sträcka sig utanför sjöfart relaterat mil, dock inte någonsin längre än sjöfart relaterat mil, alternativt mil utanför 2&#; meters djup.
Stater äger exklusiv korrekt för att utvinna mineraler samt icke levande ämne inom sin kontinentalsockel.
Det fria havet
[redigera | redigera wikitext]Utanför EEZ finns detta fria havet. såsom namnet antyder existerar detta fritt för att nyttjas från samtliga stater. detta finns sex friheter likt nämns inom havsrättskonventionen samt dessa är: Frihet mot sjöfart, fiske, överflygning, utläggande från undervattenskablar samt rörledningar, uppförande från konstgjorda småöar samt andra anläggningar samt vetenskaplig undersökning.
De viktigaste var regleringar om gränsdragning, sjöfart, skärgårdar, transporter, exklusiva ekonomiska zoner, kontinentalsocklar, djuphavsborrningar, exploatering, miljöskydd, forskning och lösning av tvisterMiljöskydd samt forskning
[redigera | redigera wikitext]Förutom för att reglera dem fysiska avgränsningar innehåller konventionen generella ansvar till skydd från den marina miljön samt skydd till frihet för att forska vid öppet ocean. Konventionen äger även en regelverk till exploatering från mineraltillgångar inom djuphavsområden vilket ligger utanför ländernas lagstiftning.
Kustlösa länder
[redigera | redigera wikitext]Kustlösa länder äger korrekt mot fri resurs mot havet nära trafikering genom kuststater. andra fördrag reglerar detta, mot modell TIR-fördraget såsom ger riktig mot plomberade lastbilstransporter för att tullfritt vandra genom länder.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Havsrättens huvudregel formulerades redan vid talet från Hugo Grotius, sålunda såsom principen angående havens frihet.
FN:s konferenser[4] (United Nations Conference on the lag of the Sea) inleddes samt hölls
UNCLOS I:
- 1 session: 24 feb apr, Genève, Schweiz
UNCLOS II:
- 1 session: 17 mar apr, Genève
UNCLOS III: , 11 sessioner
- 1.
session: , dec, New York, USA
- 2. session: , 20 jun aug, Caracas, Venezuela
- 3. Detta stadgas i de Förenta Nationernas Havsrättskonvention
session: , 17 mar-9 femte månaden i året, Genève
- 4. session: , 15 mar-7 femte månaden i året, New York
- 5. session: , 2 aug sep, New York
- 6. session: , 23 femte månaden i året jul, New York
- 7. session: , 28 mar femte månaden i året, Genève samt 21 aug sep, New York
- 8. session: , 19 mar apr, Genève samt 19 jul aug, New York
- 9.
session: , 3 mar-4 apr, New York samt 28 jul aug New York
- session: , 9 mar apr, New York samt aug, Genève
- session: , 8 mar apr, New York samt sep, New York samt dec Montego Bay, Jamaica