Det finns olika sätt att välja politiker

Sverige äger enstaka parlamentarisk demokrati. Bilden visar riksdagshuset vid Helgeandsholmen inom Stockholm.

I detta denna plats avsnittet presenteras några stats- samt styrelseskick inom världen. oss bör även titta vid maktfördelning samt påverkansmöjligheter inom olika demokratiska samt antidemokratiska system.

Koppling mot kurs- samt ämnesplaner hittar ni längre ner inom texten.

Vad existerar statsskick samt styrelseskick?

Hur styrs dem olika länderna runt ifall inom världen?

Vilka faktorer avgör hur en nation styrs? vad bör undersökas?

Begreppen statsskick samt styrelseskick hänger ihop.

Styrelseskick existerar enstaka sektion från samt ingår inom begreppet statsskick. detta existerar egentligen ganska enkelt, oss bör på denna plats reda ut detta hela.

Statsskicket redogör vem likt existerar statschef inom landet. detta finns numeriskt värde statsskick för att välja mellan: monarki samt republik. Dessa numeriskt värde statsskick kunna inom sin tur kombineras tillsammans inslag från både demokrati samt diktatur vilket påverkar den grad från inflytande likt statschefen får.

Då existerar oss inne vid hur landet styrs - dess styrelseskick.

tillsammans med styrelseskick menar oss på denna plats hur makten inom landet existerar fördelad samt organiserad samt hur makthavarna ansvarar inför lagen samt folket.

De flesta från oss existerar redan bekanta tillsammans begreppen demokrati samt diktatur, sålunda oss börjar inom den änden - d.v.s vilka styrelseskick (demokratiska alternativt diktatoriska system) länder förmå äga samt hur dem fungerar.

Demokrati vs diktatur

I begreppet statsskick ingår hur makten existerar fördelad.

på denna plats brukar man inledningsvis samt främst skilja mellan: demokrati (folkvälde) samt diktatur (envälde).

Demokrati

Demokrati existerar en styrelseskick var makten ligger hos människor. termen demokrati kommer ifrån grekiskan. Begreppet härstammar ifrån orden demos såsom betyder “folk” samt kratos vilket betyder “styre”.

Demokrati betyder därför “folkstyre” samt användes ursprungligen likt en styrelseskick inom antikens Aten. inom ett modern fras existerar detta även vilket såsom avses tillsammans begreppet. samtliga former från moderna demokratier kräver medverkan från vanliga människor. Idag existerar demokrati därför väl etablerat inom samhället för att detta även inom företag samt organisationer pratas angående demokrati.

Diktatur

Diktatur existerar motsatsen mot demokrati.

Begreppet kommer ifrån antikens Rom var man inom tider från fientligt inställda hot alternativt andra kriser valde enstaka diktator till för att styra den romerska republiken ensamt beneath en halvårs tidsperiod. Idag används begreppet diktatur på grund av för att förklara en samhälle liksom styrs från enstaka alternativt flera personer vilket ej existerar folkvalda, samt var lite alternativt inget demokratiskt effekt finns.

Olika former från demokrati

I grunden finns numeriskt värde olika typer från demokrati.

Den inledande formen existerar direkt demokrati (direktdemokrati) var varenda medborgare existerar tillsammans med samt deltar inom dem beslut såsom bör saknas. Den andra formen existerar omväg demokrati alternativt representativ demokrati såsom den även kallas - var människor väljer representanter likt bör styra åt dem beneath enstaka begränsad period, vanligtvis vid fyra år.

Många stater besitter inslag från både detta en samt detta andra, även angående ett helt majoritet från världens demokratiska länder tillämpar representativ demokrati.

Anledningen mot detta existerar för att detta skulle existera svårt samt olämpligt för att styra en helt nation tillsammans direkt demokrati eftersom detta skulle kräva en konstant samt totalt politiskt engagemang från samtliga röstberättigade inom landet.

Även inom Schweiz liksom existerar detta nation tillsammans med högst andel direkt demokrati inom världen existerar detta begränsat mot plats nivå alternativt mot speciella folkomröstningar.

Folkomröstningar förekommer även inom landet, dock mot skillnad ifrån Schweiz existerar dem ej bestämmande utan fungerar endast likt rekommendationer mot riksdagen liksom fattar dem kritisk besluten.

Olika sätt för att strukturera demokrati inom enstaka stat

Ytterligare ett faktor vilket bestämmer en lands styrelseskick existerar frågan angående ansvarighet inför lagen samt folket.

I länder liksom tillämpar demokrati finns detta flera olika sätt för att strukturera demokratin beroende vid hur makten fördelas oavsett angående detta rör sig ifall monarki alternativt republik (se nedan).

dem numeriskt värde vanligaste formerna existerar parlamentarism samt presidentialism vilka bygger vid numeriskt värde olika typer från maktfördelning (som hänger ihop tillsammans ansvarsfrågan).

Parlamentarism

Parlamentarism betyder för att en nation styrs tillsammans med stöd från en parlament (riksdag) vars ledamöter (medlemmar) existerar valda från människor.

Den statsmakt liksom äger ansvaret till landets styre måste alltså äga stöd från parlamentet. Vanligen får detta område alternativt dem partier såsom besitter flest röster chansen för att forma statsmakt, vilken sedan styr landet beneath den mandatperiod såsom gäller (vanligtvis beneath fyra år) alternativt tills för att den blir avsatt från parlamentet.

I en parlamentariskt struktur existerar detta parlamentet vilket fattar beslut ifall lagar samt regeringen såsom verkställer parlamentets beslut.

Regeringen måste rätta sig efter vad parlamentet beslutar alternativt avgå.

Förenklat är kapabel man yttra för att regeringen existerar ansvarig inför parlamentet (riksdagen - folkrepresentationen).

I land besitter oss s.k.

negativ parlamentarism alternativt minoritetsparlamentarism likt detta även kallas. detta betyder för att regeringen är kapabel styra således länge såsom den ej besitter enstaka majoritet inom parlamentet (riksdagen) mot sig. vid därför vis existerar detta möjligt för att forma ett statsmakt även angående regeringspartierna ej besitter ideologiskt stöd från ett majoritet inom riksdagen.

dock regeringen måste tolereras från enstaka majoritet inom riksdagen.

Motparten mot parlamentarism existerar presidentialism.

Presidentialism

Presidentialism bygger vid en struktur tillsammans maktdelning var den lagstiftande makten existerar strikt åtskild ifrån den verkställande makten.

Väljarna utser genom regelbundna samt landsomfattande omröstning vem likt bör artikel president (statschef samt regeringschef), liksom inom mot modell land i västeuropa alternativt USA. Statschefen utses därmed direkt från väljarna samt kunna sedan egen välja sin regering.

Oftast utgör den lagstiftande församlingen från enstaka kongress vilket består från numeriskt värde kammare tillsammans med folkvalda representanter.

Eftersom systemet tillsammans presidentialism ej existerar beroende från omröstning mot en parlament, således förmå presidenten tillsätta sin personlig statsmakt utan för att behöva ta hänsyn mot partipolitik.

ett president äger därför betydligt mer personlig auktoritet jämfört tillsammans ett statsminister alternativt motsvarande regeringschef inom en parlamentariskt system.

Två primär former från statsskick: monarki samt republik

Utöver olika styrelseskick måste oss även titta vid själva grunden alternativt utgångspunkten på grund av en statsskick.

Det finns numeriskt värde slags statsskick: monarki samt republik.

dem kunna ej kombineras tillsammans med varandra, utan existerar inkompatibla. Övriga statsskick betraktas inom regel vilket olika varianter från dessa numeriskt värde ursprungliga.

• Med monarki menas för att landet besitter enstaka monark alternativt drottning vilket statschef. Kungamakten existerar inom regel ärftlig.
   
• I enstaka republik saknar staten monark samt drottning samt besitter istället ett folkvald regeringschef ( enstaka statsminister alternativt president) såsom statschef.

  Läs mer >
   

Runt ifall inom världen förekommer flera olika statsskick - ifrån renodlade monarkier, vilket Saudiarabien, mot utpräglade republiker vilket USA.

Dessa existerar ofta knutna mot varierande uppfattningar angående demokrati.

Vissa stater besitter enstaka konstitutionell monarki, liksom mot modell land. detta innebär för att staten formellt existerar enstaka monarki dock för att monarken saknar politisk auktoritet. inom andra fall är kapabel man äga enstaka republik, dock var istället den valda statschefen äger begränsad politisk auktoritet.

en sådant modell existerar Tyskland.

Alla "demokratier" existerar ej demokratiska

Idag kallar sig nästan varenda länder på grund av demokratiska, oavsett angående dem existerar detta alternativt ej. ett grundregel brukar artikel för att dem länder vilket besitter tillsammans termen “demokrati” inom sitt officiella namn, vanligtvis ej existerar demokratiska länder.

Ibland förmå detta existera enstaka renodlad diktatur likt Demokratiska folkrepubliken Nordkorea.

Det finns flera organisationer såsom brukar rangordna länder efter hur demokratiska dem existerar. numeriskt värde från dessa existerar tidskriften The Economist, likt rangordnar i enlighet med Democracy index; samt Freedom House likt även fullfölja rangordning från världens demokratier.

Andra styrelseskick samt statsskick

Utöver sedvänja former till demokrati finns enstaka rad olika sätt för att styra ett stat.

Anarki

Anarki förknippas ibland tillsammans med en status från kaos var ingen styr.

på grund av ett anarkist betyder detta dock snarare en samhälle var ingen stat existerar samt var varenda människor samarbetar fritt, dock såsom jämlika. vid därför sätt existerar anarkismen motståndare mot all kraft samt varenda typer från klasskillnader.

Geniokrati 

Geniokrati existerar idén ifall för att samhället bör styras från genier vilka utses genom för att man helt enkelt mäter deras intelligens.

Bara dem tillsammans med tillräckligt upphöjd intelligens får existera tillsammans med samt omrösta samt styra ovan samhället. vid därför vis förmå man kalla idén till enstaka blandning från demokrati samt diktatur. Idén existerar nära besläktad tillsammans meritokrati var individer samt deras effekt rangordnas efter meriter, vanligen inom struktur från kurs alternativt liknande.

mot skillnad ifrån geniokrati, var intelligens existerar detta vilket avgör, existerar detta denna plats istället formella meriter samt prestationer liksom ligger mot bas till individens effekt. Klass alternativt kön bör ej existera kritisk, endast individens duglighet. Detta existerar ett koncept liksom existerar vanligt förekommande inom näringslivet.

Teokrati

I enstaka teokrati anses den gudomliga makten fanns överordnad samt grunden på grund av hur samhället styrs.

dem vilket styr landet anses existera detta gudomligas ställföreträdande vid jorden. Genom historien äger detta ofta kombinerats tillsammans med enväldig kungamakt var regenten ansetts artikel gudomligt utvald alternativt ibland mot samt tillsammans enstaka levande gud, såsom inom forntidens Egypten. en modell vid enstaka teokrati inom vår personlig period existerar Vatikanstaten.

Hierokrati

Ett närbesläktat styrelseskick tillsammans med teokrati existerar hierokrati, vilket existerar en struktur var präster styr.

Hierokratier äger varit vanliga beneath historisk period, mot modell bland dem syd- samt centralamerikanska högkulturerna. inom vår personlig tidsperiod utgör Iran en modell vid ett hierokrati, var staten styrs från en mäktigt präster bestående från mullor samt ayatollor vilka äger en stort samt omfattande påverkan ovan detta iranska folkvalda parlamentet.

Plutokrati

I ett plutokrati fördelas den politiska makten efter människors ekonomiska tillgångar.

Historiskt besitter detta varit förekommande vid flera ställen inom världen samt även landet ägde inslag från plutokrati då rösträtten fanns graderad vid talet samt start från talet. Då fick bara vissa rika rösta.

Oligarki

Även oligarki besitter liknande drag. Medan enstaka plutokrati förmå existera delvis demokratisk, existerar ett oligarki kontrollerad från en fåtal många rika människor.

Dessa oligarker behöver ej nödvändigtvis äga politiska maktpositioner, dock förmå ändå äga massiv inflytande vid politiken, vilket inom dagens Ryssland. inom en historiskt perspektiv besitter dessa grupper ofta utgjorts från ett markägande många rik aristokrati.

Kleptokrati

Slutligen kunna oss även nämna begreppet kleptokrati liksom beskriver en styrelseskick var makthavarna inom samhället utnyttjar regeringens möjligheter, råvaror samt människor på grund av för att berika sig själva.

dem kunna därför ses såsom tjuvar. Begreppet kleptokrati brukar ibland koppas mot statsskick tillsammans diktatur alternativt bristfällig demokrati tillsammans med enstaka upphöjd grad från korruption.

LÄS MER:Demokrati

LÄS MER:Sveriges politiska system

LÄS MER:Demokratisk resultat samt demokratiska modeller

LÄS MER:Statsskick

LÄS MER:Parlamentarism

LÄS MER:Presidentialism samt semipresidentialism

LÄS MER:Diktatur

PODCAST:Riksdag samt statsmakt inom Sverige

PODCAST:Demokrati samt demokratins principer

PODCAST:Demokratin inom antikens Aten

Diktatur. Motsatsen mot demokrati.

inom ett diktatur är kapabel väljarna ej välja vem alternativt vilka vilket bör styra. ej heller är kapabel dem styrande röstas försvunnen ifrån makten inom allmänna val.

Direktdemokrati: samtliga röstar vid ett samt identisk gång ifall en beslut, inom klassrummet. Majoriteten ”vinner”.

Folkomröstning: Omröstning var varenda röstberättigade medborgare får delta.

Folkomröstningar förmå anordnas inom vissa problem att diskutera både vid område nivå samt inom kurera landet. detta existerar riksdagen vilket fattar beslut angående ett folkomröstning bör behållas inom läka landet. Man skiljer mellan rådgivande folkomröstningar samt folkomröstningar inom grundlagsfrågor. Hittills äger sex rådgivande folkomröstningar ägt utrymme inom Sverige.

Monarki: landet existerar ett monarki.

detta innebär för att ett monark alternativt enstaka regerande drottning existerar landets statschef. Sedan existerar detta släkten Bernadotte likt äger varit statschefer. Statschefen besitter ingen politisk auktoritet. monark Carl XVI Gustav deltar ej inom regeringens sammanträden. Kungens viktigaste övning existerar för att företräda land likt dess statschef.

denne tar emot främmande länders sändebud, samt genomför statsbesök inom andra länder.

Representativ demokrati: Kallas även omväg demokrati. människor väljer ut vilka likt bör företräda dem samt besluta, inom riksdagen.

Republik: enstaka stat vars politiska inflytande innehas från alternativt utgår ifrån enstaka folkvald statschef vilket företräder människor.

enstaka republik är kapabel ej äga en kungahus. Republik samt monarki ställs ofta emot varandra liksom oförenliga.

Statsskick: På vilket sätt en nation styrs. på denna plats utgår man ifrån antingen monarki alternativt republik. Båda dessa förmå inom sin tur kombineras tillsammans olika styrelseskick (demokratiska alternativt diktatoriska system).
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Förklara hur begreppen statsskick samt styrelseskick hänger ihop.
    
2. Vilka numeriskt värde elementär styrelseskick finns?
    
3. Vilka fördelar finns tillsammans direktdemokrati jämfört tillsammans med representativ (indirekt) demokrati?
    
4. Varför förekommer nästan enbart representativ demokrati samt ej direktdemokrati inom världens varenda demokratiska stater?
    
5. En demokratisk stat brukar inom regel organiseras genom antingen parlamentarism alternativt presidentialism.

   Beskriv skillnaden mellan dem numeriskt värde demokratiska systemen.
    

6. Vad menas tillsammans med en statsskick?
    
7. Det finns numeriskt värde olika primär statsskick - monarki samt republik.
   Då är vi inne på hur landet styrs - dess styrelseskick

   Beskriv skillnaden mellan dem numeriskt värde typerna.

Ta reda på:

1. Vilket statsskick besitter nästa länder:
   
       a) Finland
   
       b) Storbritannien
   
       c) Iran
   
       d) Thailand
   
       e) USA
   
       f) Nederländerna
    
2. Nämn minimalt tre stater tillsammans diktatoriska inslag såsom kallar sig till demokrati alternativt folkrepublik.
    
3. Hur förändrades Sveriges styrelseskick beneath frihetstiden?

Diskutera:

1. Tycker ni för att landet bör artikel enstaka monarki alternativt enstaka republik?

   bör oss avskaffa kungahuset? Motivera.
    

2. Varför kallar sig flera diktaturer till demokratier?
    

Källor:
The world factbook:
David Held, Demokratimodeller. ifrån klassisk demokrati mot demokratisk autonomi, Daidalos,
Olof Petersson, Vår demokrati, SNS förlag,
Mikael Gilljam samt Jörgen Hermansson, Demokratins mekanismer, Liber,
Stefan Ewald, Religionslexikonet, Bokförlaget Forum,




FÖRFATTARE

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare samt föreläsare

Webbplats:
Boken SO-ämnena inom blickfånget från Mikael Bruér innehåller konkreta råd vid hur ni är kapabel förbättra din utbildning.

Tillsammans tillsammans med lektionsförslag samt didaktiska reflektioner presenteras enstaka klar samt nytänkande modell till användningen från Lgr 11 inom arbetet tillsammans med dem fyra SO-ämnena.. tillsammans med utgångspunkt inom författarens eget förhållningssätt mot SO-ämnet behandlas historik, styrdokument samt bedömning.

SO-ämnena inom blickfånget existerar inom inledande grabb inriktad mot pedagog vid högstadiet, dock även pedagog vid mellanstadiet samt gymnasiet är kapabel äga nytta från boken.

Den besitter enstaka klar koppling mot skolans styrdokument samt existerar skriven till för att passa samtliga liksom jobbar tillsammans SO.

Koppling mot skolans styrdokument

Innehållet existerar kopplat mot grundskolans läroplan på grund av samhällskunskap åk samt mot gymnasiets ämnesplaner till Samhällskunskap 1a1 samt Samhällskunskap 1b.