bullepic.pages.dev









En midsommarnattsdröm shakespear vilken fukt stänkte älvorna

En midsommarnattsdröm

En midsommarnattsdröm

Faksimil från inledande sidan inom A Midsommer Nights Dreame ifrån First Folio, publicerad

FörfattareWilliam Shakespeare
OriginaltitelA Midsummer Night's Dream
OriginalspråkEngelska
ÖversättareCarl August Hagberg, Per Hallström, Allan Bergstrand, Karl Ragnar Gierow, Åke Ohlmarks, Sven Christer Swahn & Jan Lewin, Göran O.

Eriksson, Jan Mark & Peter Oskarson, Ulf Peter Hallberg

Utgivningsår
Först publicerad vid
svenska
Svensk
premiär
För andra betydelser, titta enstaka midsommarnattsdröm (olika betydelser).

En midsommarnattsdröm (originaltitel A Midsummer Night's Dream) existerar ett skratt från William Shakespeare.

likt flera andra pjäser från Shakespeare behandlas ämnena älskade (besvarad kärlek), avundsjuka samt sorg. inom pjäsen förekommer den mystiska figuren Puck, liksom älvkungen samt älvdrottningen Oberon samt Titania.

Tillkomsthistoria

[redigera | redigera wikitext]

Datering

[redigera | redigera wikitext]

Det existerar okänt då pjäsen skrevs dock filologiska samt litteraturhistoriska studier brukar ringa in tänkbara tidpunkter genom för att jämföra tillsammans med verkliga händelser samt hänsyftningar mot andra verk.

Kyrkomannen Francis Meres beräknar upp tolv Shakespearepjäser inom sitt verk Palladis Tamia liksom utkom , däribland A Midsummer Night's Dream. vid därför vis kunna man tillsammans med säkerhet fastställa för att pjäsen existerar skriven innan dess.[1][2]

I akt 2 scen 1 beskriver älvdrottningen Titania detaljrikt enstaka nederbördsrik samt skördefördärvande period.

Detta besitter tolkats såsom enstaka hänsyftning mot detta katastrofalt regniga året [1] dock detta är kapabel även existera hämtat ifrån OvidiusMetamorfoser var Titania förekommer liksom skildringar från svåra oväder samt deras härjningar (se nedan beneath Källor).[3] då hantverkarna repeterar pjäsen vilket skall framföras vid Teseus samt Hippolytas bröllop äger Botten vävare enstaka spridning av material ifall för att dem inom ett prolog måste förklara för att lejonet ej existerar något riktigt lejon på grund av för att ej skrämma damerna inom publiken.

Detta anses behärska syfta vid enstaka autentisk incident inom augusti nära festmåltiden efter en prinsdop inom Edinburgh skulle en lejon dra ett vagn genom bankettsalen. dock då detta kunde äga chockat dem närmast sittande, däribland den blivande monark Jakob inom, byttes lejonet ut mot något annat exotiskt: ett mörk man. enstaka historia angående detta publicerades några månader senare inom London.[1][2]

I akt 1 scen 4 från Romeo samt Julia berättar Mercutio ifall trollväsendet Queen Mab såsom far ovan flickornas läppar samt får dem för att drömma ifall kyssar.

Detta anses behärska artikel enstaka preliminärstudie mot Puck inom ett midsommarnattsdröm. Forskarna brukar gissa för att Romeo samt Julia samt ett midsommarnattsdröm existerar skrivna identisk kalenderår samt ett midsommarnattsdröm inom sålunda fall efter Romeo samt Julia.[2][4][5]

I ett midsommarnattsdröm anses även finnas hänsyftningar mot Edmund SpensersEpithalamion såsom existerar en ode mot hans tillkommande Elizabeth referens till robert boyleen känd kemist framfört nära deras bröllop Odet publicerades inom enstaka samlingsvolym

I femte aktens inledande scen säger Teseus: "Då lärdom nyss nära tiggarstaven dog".

Detta antas behärska syfta vid för att flera populära pjäsförfattare dog inom tät resultat efter varandra: Robert Greene , Christopher Marlowe samt Thomas Kyd

Sammantaget utför detta för att ett midsommarnattsdröm anses artikel skriven omkring [2][5]

Pjäsens källor

[redigera | redigera wikitext]

I ett midsommarnattsdröm blandar Shakespeare klassisk sagor samt engelsk folklore.

denne anses ej äga använt sig från några exakta källor, dock motiv samt figurer återfinns inom en antal tidigare verk, liksom kunna äga tjänat vilket inspiration.

Pjäsen är ett av Shakespeares mest inflytelserika verk

Intrigen existerar helt samt hållet Shakespeares personlig, ej minimalt sammanvävningen från fyra olika intrigtrådar.[2][6]

Intrigmönstret äger vissa likheter tillsammans med detta inom Anthony Mundays teaterstycke John a Kent and John a Cumber, dock Shakespeares intrigflätning anses överlägsen. detta besitter ej gått för att fastställa vilken från pjäserna såsom existerar skriven först.[3] Mundays teaterstycke finns inom enstaka handskrift liksom daterats mot omkring samt detta finns information såsom tyder vid för att den uppförts vid teatern redan

Motivet tillsammans härskarbröllopet mellan Teseus, hertig från Aten samt Hippolyta (Hippolyte), amasonernas drottning, återfinns inom Geoffrey ChaucersThe Knight's Tale inom Canterbury Tales[2][3][7] liksom inom PlutarchosBioi paralleloi.[7]

Ovidius Metamorfoser översattes mot engelska från Arthur Golding.

inom läsning 4 finns sagan ifall Pyramus samt Thisbe.[2][8][9] enstaka utgåva finns även inom Geoffrey Chaucers The Legend of Good Women ifrån talet.[8] detta existerar möjligt för att Shakespeare även kände mot John Gowers utgåva inom hans Confessio Amantis ifrån talet, tryckt [8] Innan denne bestämmer sig till för att hantverkarna skall spela historien ifall Pyramus samt Thisbe förkastar Teseus inom femte aktens inledande scen numeriskt värde andra historier ifrån Metamorfoser: Striden mellan kentaurerna samt lapitherna (endast kentaurer inom dem svenska översättningarna) samt hur backanterna sliter sönder Orfeus.[10]

I Metamorfoser förekommer även älvdrottningen Titania fem gånger.[2][3][7][10] inom Goldings översättning omnämns denna dock endast liksom the Fairy Queen.

Namnet Titania finns bara hos Ovidius. detta finns anspelningar mot Edmund Spensers The Faerie Queene likt började ges ut Boken existerar enstaka symbol ovan drottning Elisabet var denna går beneath namnet Gloriana.[11] Namnet Oberon återfinns inom hjältedikten (chanson dem geste) Huon dem Bordeaux likt översattes mot engelska från Gerald Berners [2][3][7]

I Reginald Scots Discoverie of Witxhcraft ifrån finns Robin Goodfellow, ett möjlig förebild mot Puck.[2] Scot driver tillsammans rädslan på grund av spöken samt andeväsen.

Hos Scot finns även ett historia angående enstaka ung engelsman vid Cypern likt blir förvandlad mot ett åsna från enstaka häxa.[3][7]

Trolldomselixiret vilket Puck faller i små droppar inom dem sovandes ögon inom andra aktens inledande scen kunna artikel hämtat ifrån Jorge dem Montemayors herdedikt Diana ifrån omkring [8] detta finns även kopplingar mot pjäsen Dido, Queen of Carthage, publicerad samt liksom brukar tillskrivas Christopher Marlowe.[8][10] Hur Cupidos pil förvandlar hjärtansfröjd ifrån oskuldsvit mot blodröd vilket framkallar detta trollbindande elixiret äger paralleller mot Ovidius historia ifall mullbärsträdet samt visar vid Shakespeares nyfikenhet på grund av förvandlingar.[10]

Motivet tillsammans åsnehuvudet inom tredjeplats aktens inledande scen finns även inom Lucius Apuleius allegori Den gyllene åsnan (Asinus aureus)[2][3][9][10][12] liksom översattes mot engelska från William Adlington.[7][10] Apuleius berättar ifall hur berättaren egen från misstag förvandlas mot ett åsna från pigan Fotis.

inom volym 9 från metamorfoserna berättas angående hur Apollon förser monark Midas tillsammans en åsnehuvud.[7] Historien besitter även likheter tillsammans Ovidius sorglig allegori ifall jaktgudinnan Diana samt jägaren Aktaion vilket förvandlas mot enstaka hjort.[10]

Förvecklingarna mellan andeväsendena inom skogen besitter likheter tillsammans med Robert Greenes lustspel James IV ifrån omkring [7] Motivet tillsammans med fyra förälskade ungdomar likt ställs inför rätta inom skogen återfinns även inom detta högtyska poemet Der Busant ifrån talet.

Tryckningar samt text

[redigera | redigera wikitext]

Pjäsen registrerades hos Stationers Company (boktryckarskrået) 8 oktober från bokhandlaren Thomas Fisher likt publicerade den inledande kvarton senare identisk år,[2][5][13][14] tryckt från Richard Bradock.[13] Denna utgåva anses grundad vid Shakespeares eget manus.[2] Den andra kvarton publicerades [2][5][15] från Thomas Pavier såsom även förde in pjäsen inom den sålunda kallade False Folio identisk tid.

Både kvarton samt folion trycktes från William Jaggard.[15] Detta existerar den inledande sammanställningen från tio pjäser från Shakespeares grabb alternativt vilket påstods artikel skrivna från Shakespeare. Nästa gång pjäsen publicerades plats inom the First Folio vilket sammanställdes från Shakespeares skådespelarkollegor John Heminges samt Henry Condell samt publicerades från Edward Blount samt Isaac Jaggard.[16] Foliotexten tros existera korrigerad utifrån enstaka sufflörs exemplar.[2]

Handling

[redigera | redigera wikitext]

Rollfigurer

[redigera | redigera wikitext]

  • Teseus, hertig från Aten
  • Lysander, förälskad inom Hermia
  • Demetrius, förälskad inom Hermia
  • Hermia, förälskad inom Lysander, dotter mot Egeus
  • Helena, förälskad inom Demetrius
  • Hippolyta, Teseus blivande fru
  • Egeus, Hermias far
  • Oberon, alfernas kung
  • Titania, alfernas drottning
  • Niklas Botten, vävare, agerar Pyramus inom skådespelet
  • Peter Kvitten, timmerman
  • Frans Flöjt, bälgmakare, agerar Tisbe inom skådespelet
  • Tomas Snut, kittelflickare, agerar mur inom skådespelet
  • Robert Magerman, skräddare, agerar månen inom skådespelet
  • Snugg, snickare, agerar lejon inom skådespelet

Sammanfattning

[redigera | redigera wikitext]

Teseus, hertig från Aten, planerar bröllop tillsammans med amasonernas drottning Hippolyta.

Hermias far besitter bestämt för att denna skall gifta sig tillsammans Demetrius dock denna älskar Lysander såsom även älskar hon. Demetrius å sin blad besitter övergett Helena. likt underhållning vid bröllopen repeterar ett assemblage arbetare ett teaterstycke. inom skogen grälar älvkungen Oberon tillsammans älvdrottningen Titania. han faller i små droppar enstaka kärleksört inom hennes ögon då denna sover, sålunda för att denna skall förälska sig inom den förste denna ser då denna vaknar.

detta råkar bli Botten vävare likt Puck försett tillsammans med en åsnehuvud. Ungdomarna jagar varandra inom skogen. Puck faller i små droppar blomsaften inom Lysanders samt Demetrius ögon. då dem vaknar blir båda blixtkära inom den tidigare ratade Helena. Ordningen återställs dock samt nära hertigens bröllop vigs även Hermia tillsammans Lysander samt Helena tillsammans med Demetrius.

A Midsummer Night’s Dream by William Shakespeare, likely written around , is a delightful comedy that weaves together the intersecting stories of four young lovers, a group of amateur actors, and a mischievous group of fairies

nära bröllopet framför hantverkarna pjäsen angående Pyramus samt Thisbe.

Akt 1

[redigera | redigera wikitext]

Scen 1: Medan Teseus, hertigen från Aten, samt Hippolyta, amasonernas drottning, planerar sitt bröllop, kommer Egeus tillsammans sin dotter Hermia till för att förmå hon för att acceptera Demetrius likt sin man istället på grund av Lysander vilket denna håller kär, alternativt för att denna i enlighet med lagen må dödas, alternativt, såsom Tesues föreslår, må evigt tillbe gudinnan Diana likt nunna.

Hermia samt Lysander planerar för att flyga eller fly undan, ett rymning likt Helena, Hermias väninna, tänker avslöja till sin omtyckt Demetrius till för att vinna poäng hos honom.[17]

Jag går samt berättar på grund av Demetrius
ifall Hermias rymning. Då går han tillsammans med mot skogen
inom morgon kväll.

denne tackar mig nog knappast,
samt utför han detta således vet jag vad detta kostar.

&#; Helena, akt inom scen 1, Göran O. Erikssons översättning.[18][19][a]

Scen 2: inom enstaka bondstuga bestämmer sig sex person som arbetar på grund av vilka roller dem bör äga inom detta skådespel dem bör framföra, samt bestämmer sig på grund av för att senare träffas samt öva nära hertingens ek.[17]

Akt 2

[redigera | redigera wikitext]

Scen 1: Älvkungen Oberon, såsom bör hålla hov inom skogen utanför Aten, existerar svartsjuk vid sin fru, älvdrottningen Titania på grund av för att denna äger enstaka fager page, sonen mot kungen från Indien.

Oberon ber Puck plocka ett krydda såsom träffats från Kupidos brandpil, således för att han förmå droppa dess saft vid Titanias ögonlock till för att denna bör bli kär inom den förste såsom denna ser. Även Demetrius samt Helena kommer mot skogen, han till för att mörda Lysander, samt denna till för att försöka vinna Demetrius.[17]

Scen 2: inom ett ytterligare sektion från skogen dansar älvorna ringdans således för att Titania kunna avsomna.

Oberon kommer sedan dit samt smörjer hennes ögonlock tillsammans med blomsaften. Lysander samt Hermia vilket flytt, lägger sig även samt somnar inom skogen, något vid avstånd. Helena upptäcker Lysander, samt denne berättar för att detta existerar hon han äger kär. då Hermia vaknar existerar denna ensam.[17]

Akt 3

[redigera | redigera wikitext]

Scen 1: Titania vaknar från rösten ifrån Botten, enstaka från dem sex arbetarna vilket repeterar inom skogen, han såsom agerar Pyramus samt likt Puck utklätt tillsammans med åsnehuvud, samt då denna ser honom blir denna förälskad.

Som många andra pjäser av Shakespeare behandlas ämnena kärlek (besvarad kärlek), avundsjuka och sorg

Titania ber fyra älvor föra honom bostad mot henne.[17]

Scen 2: Puck besitter fått beställning ifrån Oberon för att även låta den atenske mannen, detta önskar yttra Demetrius, ett fåtal blomsaft vid ögonen. dock eftersom Lysander besitter likadana textilier således förväxlar Puck dem båda. då således Helena väcker Lysander blir han förälskad inom hon.

Puck får bakläxa samt ger även Demetrius blomsaft, vilket slutar tillsammans för att även han förälskar sig inom Helena. dem båda männen utmanar varandra mot duell.[17]

Akt 4

[redigera | redigera wikitext]

Scen 1: beneath kraften ifrån blomsaften ger Titania sin page mot Oberon, samt Puck tar sedan från åsnehuvudet ifrån Botten samt skickar honom tillbaka mot Aten, därpå löses Titania ifrån förtrollningen.

då Teseus, Egeus samt Hippolyta existerar ute samt jagar inom skogen, träffar dem Demetrius såsom för tillfället existerar kär inom Helena samt Lysander liksom idag är kapabel erhålla sin Hermia.

Setting

Teseus ber dem infinna sig inom templet således för att paren kunna förenas, vilket dem går tillsammans vid trots för att kärleksparen bestämmer sig på grund av för att tro för att nattens händelser måste äga varit enstaka vision. Botten vaknar samt fråga ifall denne ej kunna erhålla Kvitten för att nedteckna enstaka visa angående "Bottens dröm".[17]

Scen 2: inom Kvittens utrymme inom Aten sitter dem andra skådespelarna samt oroas ovan uteblivna inkomster ifall ej Botten dyker upp.

således kommer äntligen Botten samt dem kunna förbereda sig mot föreställning.[17]

Akt 5

[redigera | redigera wikitext]

Scen 1: inom en lokal inom Teseus stor byggnad för kungligheter uppför skådespelarna sin teaterstycke, Pyramus samt Tisbe.[17]

Scen 2: Puck, Oberon samt Titania välsignar kärleksparen.[17]

Lär er sången utantill.
varenda mening bör äga sin drill.
grabb inom grabb inom vår final
bör oss signa denna sal.

&#; Titania, akt V scen 2, Göran O. Erikssons översättning.[20][21][b]

Analys

[redigera | redigera wikitext]

Teman samt motiv

[redigera | redigera wikitext]

Pjäsens centrala tema existerar älskade samt fruktbarhet.

Kvinnligt ställs mot manligt, odling mot erövring samt förnyelse mot utarmning. Pjäsen börjar tillsammans med sterilitet samt konflikt: Teseus får ej röra Hippolyta innan nymånen. Efter samtliga förvecklingarna slutar detta läka inom fruktbarhet samt försoning. Pjäsen får karaktären från ritual på grund av för att övervinna detta livshotande samt frambesvärja nytt liv.[22]

Detta existerar den enda från Shakespeares pjäser liksom innehåller en riktigt äktenskapsgräl, detta mellan älvkungen Oberon samt hans drottning Titania.[23] en bärande motiv existerar hur människor (och feer) transformeras från den sexuella åtrån.[24] Både erotiken samt lagen existerar utpräglat manliga.

till Teseus existerar giftermålet tillsammans med amasondrottningen Hippolyta ett förlängning från kriget mot amasonerna, dock tillsammans med könskampen vilket medel.[25] såsom kontrast förläggs ungdomarnas älskade liksom inom Som ni behagar samt Köpmannen inom Venedig mot ett område utom föräldrarnas kontroll.[26] Liksom inom Som ni behagar existerar skogen såsom ungdomarna beger sig mot ett asyl ifrån samhällets ordning samt krav.

inom skogen skildras kärleken samt åtrån vilket blind dock tillsammans utbytbara objekt, allt genom Pucks försorg; Titanias häftiga förälskelse inom Botten tillsammans åsnehuvudet samt ungdomarnas vindlande jaktverksamhet vid varandra, allt skildrat likt komediförvecklingar.[27] Titanias förälskelse inom den bestialiskt förvandlade Botten existerar en straff till för att denna försökt sätta Oberon vid lokal.

Bottens förvandling mot enstaka best besitter sin parallell inom Helenas belägenhet, denna säger ifall sig egen, "jag existerar vederstygglig liksom ett björn / till samtliga varelse jag möter flyr inom skräck." (II:2)[24][28][29]

Grundackordet existerar munterhet samt livsbejakelse. Man påminns pjäsen igenom angående för att ingenting allvarligt kommer för att hända.

inom pjäsen finns erotiska övertoner samt kärleken ses ifrån den respektlösa sidan. Samtidigt ger Shakespeare flera fingervisningar ifall kyskhets- samt trohetsideal.[23] en från dessa partier existerar referensen mot Elisabet inom då Oberon kallar Titania "jungfrudrottningen" ("imperial votaress", II:1).[11] inom pjäsen måste dock dem båda drottningarna Hippolyta samt Titania för att underordna sig Teseus samt Oberon, ge upp sin självständighet samt inordna sig inom den patriarkala ordningen.

Detta existerar särskilt problematiskt då drottning Elisabet antog rollen likt amasondrottningen Hippolyta då denna höll anförande mot dem engelska trupperna vid Tilbury Fort 8 augusti inför den spanska armadans förestående anfall.[30] på denna plats finns såväl artig älskade likt groteskt blind förälskelse.

Däremellan ungdomarnas labyrintiska lek tillsammans jägare samt förföljda vilket växlar roller.[31] Skogen samt natten existerar dock enstaka parentes inom tillvaron, ordningen återställs.[5][32] Handlingen är kapabel betraktas vilket enstaka besvärjelse från den disharmoni liksom är kapabel hota ett kärleksrelation inom övergången ifrån impuls mot kontrakt.[32] då ordningen återställs sålunda existerar detta tillsammans erfarenheten för att verkligheten ej kunna existera oberoende från fantasin samt drömmen.[5] Allt balanserar lika samt förvandlas stundom mot sin motsats: sanning samt lögn, frihet samt fångenskap liksom människa samt djur.[33] Sinnlighet samt andlighet existerar ej längre motsatspar.[34]

Pjäsen blandar antik sagor samt engelsk folklore.[23][31]

Pjäsen igenom förs en resonemang angående sken samt verklighet samt angående vision samt verklighet.

Verkligheten gungar mot till dem fyra ungdomarna då dem vaknar inom skogen samt även på grund av Botten då denne vaknar utan åsnehuvud.[35] Teseus anförande inom femte aktens inledande scen existerar en från erhålla ställen var Shakespeare uttalar sig angående poesins natur. detta existerar även en från dem maximalt citerade Shakespeare-ställena:[36]

Dårar samt älskande äger varma hjärnor
samt deras inbillning är kapabel hitta på
Mer än oss nånsin fattar tillsammans förnuftet.
Poeten, galningen samt älskaren
Verkar bestå från idel fantasier.
Dåren ser flera djävlar vid sin väg
Än helvetet förmå rymma.

Älskaren
Ser estetik inom en tovigt ögonbryn.
Poeten äger sitt synorgan överallt,
denne låter blicken svepa mark samt himmel,
samt saker liksom hans fantasi äger format
dock ingen sett, förvandlar denne tillsammans med pennan
mot verklighet, därför för att luftigt intet
Får namn samt hemvist.

Sån existerar fantasin.

&#; Teseus, akt V scen 1, Göran O. Erikssons översättning.[37][38][c]

Stildrag

[redigera | redigera wikitext]

Pjäsen bygger vid fyra olika intrigtrådar: detta förestående bröllopet mellan Teseus samt Hippolyta; Lysanders samt Hermias älskade mot föräldrarnas vilja, vilket ytterligare kompliceras från för att Demetrius även älskar Hermia medan Helena älskar honom; oenigheten mellan fekungen Oberon samt hans drottning Titania; samt hantverkarnas oro tillsammans för att repetera enstaka teaterstycke vilket skall framföras vid Teseus samt Hippolytas bröllop.

Den sammanhållande länken mellan dem olika trådarna existerar Puck vilket drar inom samtliga trådar samt ställer mot oreda dock mot slut ställer allt mot rätta.[6] Handlingen rör sig inom turer vilket påminner ifall balettens grace samt existerar lika bunden från dess stränga komposition.[31]

En midsommarnattsdröm innehåller en flöde från varierande poetiska stilar, versmått samt rimflätor.[2] Pjäsen innehåller enstaka sektion från Shakespeares maximalt välkända dramatiska poesi.

Puck samt hans planet besitter format flera efterkommande föreställningar från feerier. ett midsommarnattsdröm innehåller viktiga reflektioner ifall teaterns samt illusionens natur. Pjäsen bygger vid sammanflätning från olika lager från intrig samt konstgrepp.[39]

Ögat samt seendet existerar ett huvud metafor inom enstaka midsommarnattsdröm.[40] Orden "form" (shape), "förändring" (change), "upplösning" (dissolve), "överföra" (transpose) samt "smälta" (melt) återkomma samt varieras flera gånger inom dialogen samt bidrar mot den metamorfosernas poesi vilket genomsyrar samtliga skikt från handlingen.[9] detta finns en mönster från symmetri samt repetition inom flera replikväxlingar.

dock symmetrin åstadkommer ej säkerhet genom för att skydda balansen inom dialogen. Den är kapabel då såsom helst genomträngas från vanvett.[41]

Här finns flera modell vid Shakespeares uppräkningsglädje, såsom då Oberon beskriver samtliga örter samt växter inom skogsbacken (akt II scen 1). denna plats finns även uppseendeväckande naturimpression likt då Puck inom tredjeplats aktens andra scen beskriver dem flyende hantverkarna liksom förskräckts från Bottens åsnehuvud nära ett flock skränande kråkor.[42] Djurmetaforerna existerar genomgående kopplade mot separation samt avsked.[43] Shakespeares förtjusning inom motsatsparet mörk samt vitt existerar ofta kopplat mot ras.

Athens

Helena liknas nära enstaka ljus duva medan Hermia nära enstaka mörk fågel. Lysander avvisar Hermia tillsammans orden "Släpp mig, din etiop!"[44][45][46]

Versexempel

[redigera | redigera wikitext]

I enstaka midsommarnattsdröm finns flera modell vid hur Shakespeare överger blankversen samt istället använder andra versmått till för att förstärka den dramatiska effekten.

då Oberon faller i små droppar örtsaft inom Titanias ögon talar han inom trokéer vilket får enstaka suggestivt besvärjande verkan:[47]

Den vilket ni för tillfället ursprunglig får se
Skall ni all din älskade ge
Åtrå tillsammans med ditt skötes törst
Den vilket denna plats ni möter först.
Allt likt vilt samt ludet är
fullfölja dig lika häftigt kär.
Lodjur, vildsvin alternativt katt
Blir din älskare inom kväll.

&#; Oberon, akt II scen 3, Göran O. Erikssons översättning.[48][49][d]

Men även andra rytmer förmå ge övernaturlig kraft. Älvan rusar iväg tillsammans anapester till för att övergå inom trokéer ifrån rad fem samt sakligt landa inom jamber ifrån rad tretton:[50]

Över ocean, ovan land
Genom buskar samt träd
Genom dricksvatten samt brand
ovan gård samt hed
Löper jag inom natten klar
Snabbare än månen far.
Gräset måste fuktas jämt
detta äger drottningen bestämt
var står gullvivor vid vakt
Röda stänk inom gyllne prakt
existerar rubiner vilket jag gett dem
samt vilket drottningen äger bett om.
idag måste jag äga mera vatten
därför dem ett fåtal sina örhängen mot natten.

-
avsked, ni narr bland andar! Jag besitter bråttom
på grund av drottningen är kapabel anlända då vilket helst.

&#; Älvan, akt II scen 1, Göran O. Erikssons översättning.[51][52][e]

När Puck gjuter trolldomssaften vid den sovande Lysanders ögon låter Shakespeare honom prata tillsammans enstaka personlig rytm, dessutom tillsammans parvisa rim:[53][54]

Kallt samt vått
sov gott.

-
då din vän
vaknar sen
existerar hans synorgan rent igen.
Vakna nöjd.
titta tillsammans fröjd.
hon som
ni tyckt om
denna existerar den vilket existerar din kompis.

&#; Puck, akt III scen 2, Göran O. Erikssons översättning.[55][56][f]

Shakespeare kunde även tillåta sig för att variera jamben samt stycka upp versen tillsammans oregelbundna cesurer:[57]

The ox hath therefore stretch'd his yoke in vain,
The ploughman lost his sweat, and the green corn
Hath rotted ere his ungdom attain'd a beard;
The fold stands empty in the drowned field,

&#; Titania, akt II scen 1[58]

Göran O.

Eriksson existerar effekten någorlunda trogen:

Därför drar oxen för tillfället sitt ok förgäves,
Bonden får ingen skörd: detta gröna kornet
äger ruttnat långt innan detta får borst.
Fållan står öde vid den sanka ängen

&#; Titania, akt II scen 1[59][60]

Kritik

[redigera | redigera wikitext]

En midsommarnattsdröm plats populär beneath Shakespeares livstid.

Pyramus samt Thisbe inspirerade John Taylor (), pionjär inom engelsk nonsenspoesi. Efter för att teatrarna återöppnats efter restaurationen föll pjäsen inom popularitet. beneath talet avfärdades den vilket självsvåldigt krimskrams. Den inflytelserike Samuel Johnson kallade pjäsen på grund av "vild samt underlig". Den irländske dramatikern Francis Gentleman () talade ifall "en pueril intrig, enstaka omaka blandning från störande händelser samt ett forcerad sammanblandning från olika stilar".[39]

Under romantiken omvärderades pjäsens fantasifullhet.

talets kritiker såg seriöst vid pjäsen. Georg Brandes lade vikt nära pjäsens nyskapande innebörd till romantikerna samt såg den liksom enstaka brygga ifrån Edmund kavaj mot Percy Bysshe Shelley.[39] Kritiker beneath dem viktorianska samt edwardianska epokerna ville ej kännas nära pjäsens frisläppta sexualitet samt rapport från könsmaktsordningen.[11]

talets kritiker tyckte för att man inom pjäsen kunde titta element från folkligt majfirande.

Man såg den vilket enstaka komisk skruv vid fruktbarhetsriter. Man betonade dem utsagor angående illusionen likt kommer mot formulering inom pjäsen samt fäste vikt nära dess konfliktfyllda foto från relationerna mellan könen.[39] Kritiker samt regissörer besitter klagat ovan för att pjäsens ungdomar existerar alltför lika varandra, dock pjäsen existerar tillkommen innan den psykologiska realismen fanns påtänkt.

Mot detta anförde den svenske teaterkritikern Leif Zern inom Älskaren samt mördaren för att Shakespeares ärende fanns för att skildra hur pjäsens personer förlorar samtliga konturer, varenda särdrag samt all psykologisk individualitet.[61] filmskaparen Göran O. Eriksson menade å sin blad för att ungdomarna ej alls existerar schablonfigurer liksom existerar utbytbara sinsemellan.

Tvärtom menade denne för att dem existerar "starkt olika samt belyser ifrån vart sitt håll detta manssamhälle liksom besitter präglat dem samt deras känsloliv."[62]

skrev George Kirkpatrick Hunter: "Kärleksparen existerar dansörer samt byter partner mitt inom enstaka figur; ögonblicket på grund av partnerbytet bestäms från dansen, mönstret, samt ej från dansörernas psykologiska tillstånd."[63]

påvisade Cesar Lombardi Barber släktskapet inom struktur samt mönster mellan komediformen inom enstaka midsommarnattsdröm samt både folkliga festligheter samt högreståndsförlustelser beneath årliga högtider.

Då kunde detta normala ett fåtal träda åt sidan på grund av detta narraktiga, befängda samt uppochnervända.[64] Barber skrev för att majkulten försåg Shakespeare tillsammans med "strukturen mot kurera handlingen, vilket rör sig ifrån staden mot skogsdungen samt tillbaka igen samt såsom på grund av tillsammans med sig sommaren mot bruden".[32]

Den polske teaterteoretikern Jan Kott inspirerades från Sigmund Freud samt menade för att detta finns ett kraftfull förbindelse mellan djurmotivet samt erotiken inom ett midsommarnattsdröm.

han menar för att sexualiteten frilägger skikt liksom moralen förbjuder samt förtränger.[65] dem vilt likt räknas upp på grund av tankarna mot brunst. Några från dem agerar ett framträdande roll inom den sexuella demonologin.[66]

menade Alexander Leggatt för att pjäsens flera olika miljöer fullfölja för att handlingen kunna beskrivas ifrån ständigt skiftande utgångspunkter.

Platsbytena fungerar liksom ett relativisering från intrigen. denne skriver för att både konsten samt kärleken skapar en enhet från ordning inom kaos.

A Midsummer Night’s Dream is one of Shakespeare’s most popular comedies, estimated to have been written in / It tells the story of the reconciliation of two pairs of lovers, as well as the wedding of King Theseus and his bride Hippolyta

Leif Zern menar för att detta existerar önsketänkande samt för att ungdomarna inte någonsin ger sitt medgivande mot för att ordningen återställts.[67] vid en liknande vis beskrev Ruth Nevo ungdomarnas kunskap liksom enstaka utflykt samt enstaka kur från vilket ställe dem återvänder friska samt pånyttfödda.[68]

Den inflytelserike amerikanske nyhistoricistiskt inriktade litteraturteoretikern Louis Montrose satte pjäsens animus inom relation mot oskulden, den tämjda amasonen Hippolyta samt den besegrade Titania.

vid därför vis tyckte denne sig behärska sätta fingret vid manlig ångest inför verklighetens älvdrottning, Elisabet I.[39]

Leif Zern påpekade för att blicken inom ett midsommarnattsdröm besitter identisk funktion vilket förklädnaden inom Trettondagsafton samt Som ni behagar. varenda älskar fel personer, därav dem flera bilderna liksom besitter tillsammans med synen samt seendet för att göra.[69] Zern opponerar mot tidigare kritikers ögonkontakt vid pjäsen såsom enstaka orsakskedja ifrån ordning mot kaos samt tillbaka igen.

Istället menar denne för att handlingen rör sig inom olika riktningar sålunda för att samtliga värden ställs vid huvudet. Kärleksparen befinner sig inom olika världar, halvvägs mellan sömn samt vakenhet. Krisen existerar detta naturliga tillståndet, resultatet existerar enstaka fundamental upplösning från rationaliteten. "I kärleksparens fall blir dem misstag vilket ligger inom synen undanröjda därför för att dem sanna relationerna förmå upprättas vid nytt".[70]

Översättningar mot svenska

[redigera | redigera wikitext]

Det finns sex publicerade översättningar mot svenska från ett midsommarnattsdröm samt ytterligare fyra såsom spelats vid teatern.

dem tryckta översättningarna existerar Carl August Hagberg (ingående inom Shakspere's dramatiska arbeten. Bd 1), Per Hallström (ingående inom Shakespeares dramatiska arbeten. Lustspel, Bd 2), Allan Bergstrand , Åke Ohlmarks (ingående inom samlingsbandet Komedier) samt Göran O. Eriksson , ursprungligen gjord till hans personlig uppsättning vid Stockholms stadsteater [71] reviderade Karl Ragnar Gierow Carl August Hagbergs översättning på grund av enstaka uppsättning vid Kungliga Dramatiska Teatern.

gjorde Sven Christer Swahn samt Jan Lewin enstaka personlig översättning mot den senares uppsättning vid malm stadsteater. gjorde dramaturgen Jan Mark samt filmskaparen Peter Oskarson ett nyöversättning mot den senares uppsättning vid Skånska Teatern. sattes pjäsen upp likt teaterföreställning vid malm stadsteater. på grund av detta situation användes enstaka mix från Hagbergs samt Göran O.

Erikssons översättningar tillsammans tillsammans nyöversatta partier från Lars Johan Werle samt Leif Söderström. gjorde Ulf Peter Hallberg ett färsk översättning, även på grund av malm stadsteater. utkom denna översättning inom samlingsvolymen Komiska förväxlingar - fyra komedier.

Uppsättningar

[redigera | redigera wikitext]

Litteraturforskare brukar anta för att pjäsen uppförts nära något adligt bröllop omkring alternativt [1][4][72] Dock existerar inga sådana arrangemang kända före samt Samuel Daniels teaterstycke Hymen's Triumph.[2] vid titelbladet mot den inledande kvartoupplagan ifrån kalenderår anges för att pjäsen framförts offentlig många gånger.

Viscounten från Dorchester berättade för att han sett en maskspel angående Robin Goodfellow nära hovet den 1 januari detta brukar antas för att han syftade vid ett midsommarnattsdröm. Den allra första tillsammans säkerhet dokumenterade föreställningen ägde utrymme 29 september vid Drury Lane Theatre inom London.

framfördes Felix Mendelssohnsouvertyr mot pjäsen inledande gången samt den blev många populär för att nyttja nära iscensättningar beneath talet samt start från talet.


  • en midsommarnattsdröm shakespear vilken fukt stänkte älvorna

  • inledande gången efter Shakespeares livstid likt pjäsen gavs inom ett någorlunda texttrogen utgåva plats då Lucia Elizabeth Vestris satte upp den vid Covent Garden Theatre inom London. beneath talet spelades pjäsen ofta tillsammans med naturtroget överlastad scenografi samt ibland tillsammans uppemot hundra statister.

    En midsommarnattsdröm hör mot Shakespeares allra flitigast spelade pjäser.

    Den besitter gjorts inom flera epokgörande uppsättningar. regisserades den från Ludwig Tieck vid Schauspielhaus inom Berlin tillsammans med Mendelssohns toner. Tieck återuppfann en elisabetanskt proscenium samt fick vid sålunda vis föreställningen för att flyta smidigare. vid talet satte Samuel Phelps upp pjäsen inom London.

    han använde diorama till för att återskapa dem olika miljöerna inom skogen samt lät delar från spelet försiggå på baksidan transparenta slöjor vilket åstadkom ett drömlik verkan. då Charles Kean satte upp pjäsen uppträdde 90 ballerinor inom skogen. kalenderår gjorde Herbert Beerbohm Tree ett supernaturalistisk uppsättning vid Her Majesy's Theatre inom London.

    vid scenen förekom levande kaniner samt den täcktes från levande växttäcke tillsammans med blommor likt kunde plockas.

    Harley Granville-Barker gjorde ett på grund av sin tidsperiod nydanande uppsättning vid Savoy Theatre inom London var slöjor inom olika kulörter fick symbolisera skogens växt. denne bröt därmed den tidigare rådande naturalismen samt sökandet efter illussion, han gjorde älvorna mot gyllene, mekaniska samt främmande varelser samt bytte ut Mendelssohn mot engelsk folkmusik.[73] gjorde högsta Reinhardt ett eklektisk samt fantastisk uppsättning vid Theater am Schiffbauerdamm inom Berlin - sedan satte denne upp pjäsen ytterligare tolv gånger.

    satte Tyrone Guthrie upp midsommarnattsdrömen inom London tillsammans med Vivien Leigh vilket Titania.

    skrev Carl Orff fräsch melodier mot pjäsen inför en framförande inom nazi-Tyskland. Mendelssohns toner fick ej framföras eftersom dennes föräldrar fanns från judisk börd. spelade John Gielgud samt Peggy Ashcroft Oberon samt Titania vid Haymarket Theatre inom London.

    One subplot involves a conflict among four Athenian lovers

    satte Ariane Mnouchkine upp midsommarnattsdrömen vid Théâtre ni Soleil inom Paris samt klädde den inom indisk klädsel samt satte Peter Brook upp den vid Royal Shakespeare Company tillsammans inslag från både commedia dell'arte, akrobatik samt cirkus tillsammans med Oberon samt Puck flygande inom trapetser.[74] Mnouchkines uppsättning plats konsekvent samt stilren medan Brooks fanns ett eklektisk stilblandning.

    Uppsättningar inom Sverige

    [redigera | redigera wikitext]

    ägde enstaka midsommarnattsdröm svensk premiär vid Kungliga Dramatiska Teatern vid Gustav III:s musikdrama. Pjäsen gavs inom Fredrik August Dahlgrens bearbetning, tillsammans Felix Mendelssohns toner samt tillsammans med Zelma Hedin vilket Titania.

    Scenerna inom skogen gjordes mot enstaka enda sammanhållen akt.[75] Uppsättningen introducerade formalscenen vid Dramaten, scenen drogs på baksidan prosceniet, vilket omöjliggjorde detta gammal rampspelet.

    The play is one of Shakespeare’s most influential works

    Teaterchefen Gunnar Olof Hyltén-Cavallius hamnade inom konflikt tillsammans hovet liksom anmärkte vid för att uppsättningen saknade poetisk halt. Man tog anstöt från för att detta förekom enstaka krönt åsna vid scenen samt från skådespelarnas spektakel inom sista akten.[76] mot årsminnet från Shakespeares barnafödande blev tagna pjäsen upp vid nytt vid identisk scen.[77] Föreställningen regisserades från August Bournonville likt fanns enstaka från dem inledande moderna regissörerna inom Sverige.[78]

    Uppsättningar inom landet sedan tid

    [redigera | redigera wikitext]

    • Julia Håkanssons teatersällskap
    • Svenska Teatern, huvudstaden, regi Victor Sjöström
    • Dramaten, regi Olof Molander
    • Radioteatern (skogsscenen)
    • Radioteatern, regi Per Lindberg
    • Radioteatern (scener tillsammans med Oberon & Titania), regi Olof Molander, tillsammans med Gabriel Alw
    • Sagoteatern, huvudstaden, regi Ingmar Bergman
    • malm stadsteater, översättning Per Hallström, regi Sandro Malmquist, tillsammans med Oscar Winge, Georg Årlin & Gaby Stenberg
    • Skansens Friluftsteater, regi Svend Gade, tillsammans med Cécile Ossbahr
    • Stadsteatern Norrköping-Linköping, översättning Carl August Hagberg, regi Stig Roland, tillsammans med Bengt Blomgren & John Harryson
    • Radioteatern, regi Sandro Malmquist, tillsammans med Doris Svedlund
    • Näckrosdammens Friluftsteater, götet, regi Ellen Bergman
    • Dramaten, översättning Carl August Hagberg & Karl Ragnar Gierow, regi Alf ortnamn eller efternamn, tillsammans med Ulla Sjöblom
    • Skansens Friluftsteater, regi Sandro Malmquist, tillsammans med Cécile Ossbahr
    • Riksteatern, översättning Per Hallström ,regi Sandro Malmquist
    • Dramaten, regi Donya Feuer, tillsammans med Lena Nyman
    • Folkteatern inom götet, regi Barthold Halle & Edith Roger
    • Riksteaterns Västeråsensemble, regi Hans Bergström, tillsammans med Percy Brandt
    • malm stadsteater, översättning Sven Christer Swahn & Jan Lewin, regi Jan Lewin, tillsammans med Tomas von ovanligt ord, Halvar Björk, Folke Sundquist & Claire Wikholm
    • Stadsteatern Norrköping-Linköping, översättning Sven Christer Swahn & Jan Lewin, regi Torsten Sjöholm
    • Riksteatern, översättning Allan Bergstrand, regi Tom Lagerborg, tillsammans med Pierre Lindstedt
    • Hallwylska palatset, Stockholm
    • Uppsala-Gävle Stadsteater, översättning Sven Christer Swahn & Jan Lewin, regi Ulf Fredriksson, tillsammans Anders Nyström
    • Stockholms stadsteater, översättning & regi Göran O.

      Eriksson

    • Skånska Teatern, översättning Jan Mark & Peter Oskarson, regi Peter Oskarson, tillsammans Peter Haber & Rolf Lassgård
    • Scenskolan inom Malmö
    • Scenskolan inom Stockholm
    • TV-teatern
    • Riksteatern, översättning Allan Bergstrand, regi Hans Bergström, tillsammans med Olof Thunberg, Maria Lundqvist, Anna Sundqvist, Benny Haag & Mona Andersson
    • relaterat till göteborg stadsteater, översättning Göran O.

      Eriksson, regi Claes Lundberg

    • Stockholms läns- samt skärgårdsteater, översättning samt regi Per Edström
    • malm stadsteater, översättning Carl August Hagberg, Göran O. Eriksson, Lars Johan Werle & Leif Söderström, regi Leif Söderström (musikal)
    • malm stadsteater, översättning Göran O. Eriksson, regi Marianne Rolf, tillsammans Cecilia Ljung
    • scenkonst Scratch, Luleå, översättning Göran O.

      Eriksson, regi Dan Swärd

    • Länsteatern inom Dalarna
    • Backa scen, götet, regi Eva geolog, tillsammans med Claes Malmberg
    • Romateatern, Gotland
    • Teaterensemblen, huvudstaden, översättning Göran O. Eriksson, regi Martin Alskog
    • Dramaten, regi Wilhelm Carlsson, tillsammans med Kristina Törnquist, Claes Månsson & Mats Bergman
    • En midsommarnattsdröm, TV-teatern, regi Eva geolog & Ann-Ci Lifmark, tillsammans Claes Malmberg
    • scenkonst Bastard, götet, översättning Carl August Hagberg, regi Alexander Öberg
    • Östgötateatern, översättning Göran O.

      Eriksson, regi Karlis Auskaps

    • En midsommarnattsdröm inom SkåneVallerödsteatern, Blentarp, regi Juan Rodriguez (adaption)
    • Teaterhögskolan inom huvudstaden vid Orionteatern, översättning Göran O. Eriksson, regi Peter Oskarson & Ma Ke, tillsammans med Jonas Karlsson
    • Sagohuset, skogsdunge, översättning Göran O.

      Eriksson, regi Sture Ekholm

    • Dockteatern Långa Näsan, huvudstaden, översättning Göran O. Eriksson, regi Inger Jalmert-Moritz (dockteater)
    • scen Västernorrland, översättning Göran O. Eriksson, regi Olle Pettersson
    • scen Paradiso, Karlsborg, översättning Göran O. Eriksson, regi Sonja Gube
    • Länsteatern inom Örebro, översättning Göran O. Eriksson, regi Göran Parkrud
    • relaterat till göteborg stadsteater, regi Ronny Danielsson, tillsammans Cecilia Frode
    • Spegelteatern, huvudstaden, översättning Göran O.

      Eriksson, regi Peter Böök

    • Deutsches Theater, Berlin, gästspel vid Dramaten, regi Jürgen Gosh
    • Dramaten, översättning Göran O. Eriksson, regi John Caird, tillsammans Örjan Ramberg, Stina Ekblad & Jonas Karlsson
    • , Malmö
    • Romateatern, regi Thomas Segerström
    • Shakespeare vid Gräsgården, Vadstena, översättning Göran O.

      Eriksson, regi Per-Johan Persson & Pontus Plænge

    • Backa scenkonst, översättning Göran O. Eriksson, regi Eva geolog, tillsammans med Anders Ekborg
    • gästspel ifrån Egypten
    • Regionteatern Blekinge Kronoberg
    • Stockholms stadsteater, översättning Göran O. Eriksson, regi Alexander Mørk-Eidem, tillsammans Dan Ekborg & Rikard Wolff
    • Västerbottensteatern, regi Staffan Aspegren
    • Puma scenkonst, huvudstaden, regi Elin Skärstrand
    • scenkonst Sesam, götet, regi Nasrin Barati
    • Västanå scenkonst, Sunne, regi Leif Stinnerbom
    • Scenkonstbolaget/Teater Västernorrland, regi Karl Seldahl, tillsammans med Sven Wollter & Kim Anderzon
    • Uppsala stadsteater, regi Dritëro Kasapi, tillsammans med Özz Nûjen
    • En små midsommarnattsdröm, Ölands Dramatiska scenkonst, regi Johan Bernander (dockteater)
    • helsingborgs stadsteater, översättning Göran O.

      Eriksson, regi Anna Novovic

    • scen Halland, översättning Göran O. Eriksson, regi Daniel Rylander
    • Jönköpings länsteater, översättning Göran O. Eriksson, regi Ronny Danielsson
    • malm stadsteater, översättning Ulf Peter Hallberg, regi Anna Bergmann
    • Shakespeare vid Gräsgården, regi Pontus Plænge
    • Norrbottensteatern, översättning Göran O.

      Eriksson, regi Olle Törnqvist

    • Stockholms stadsteater, översättning Göran O. Eriksson, regi Melody parkerar, tillsammans Leif Andrée

    Filmatiseringar (urval)

    [redigera | redigera wikitext]

    Pjäsen äger filmatiserats oerhört flera gånger.

    Verk vilket bygger vid enstaka midsommarnattsdröm

    [redigera | redigera wikitext]

    Opera

    [redigera | redigera wikitext]

    skrev Henry Purcell operan The Fairy Queen.

    även Benjamin Britten besitter gjort musikdrama från pjäsen ().[39]

    Konst

    [redigera | redigera wikitext]

    Pjäsen äger inspirerat konstnärer likt Henry Fuseli vid talet samt Richard Dadd vid talet (The Fairy Feller's Master-Stroke).[39] Även Marc Chagall besitter valt motiv ifrån ett midsommarnattsdröm, nämligen Titania samt åsnehuvudet.[79]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [abcd] Erik Frykman: Shakespeare sid f
    2. ^ [abcdefghijklmnopq] The Oxford Companion to Shakespeare sid f
    3. ^ [abcdefg] Erik Frykman: Shakespeare sid f
    4. ^ [ab] Gustaf Fredén: Shakespeare inom Litteraturens världshistoria sektion 3 sid f
    5. ^ [abcdef] Dympna Callaghan: Who Was William Shakespeare? sid
    6. ^ [ab] Stanley Wells: Shakespeare's comedies inom The New Cambridge Companion to Shakespeare sid
    7. ^ [abcdefgh] Kenneth Muir: The Sources of Shakespeare's Plays sid 66
    8. ^ [abcde] Kenneth Muir: The Sources of Shakespeare's Plays sid 68
    9. ^ [abc] Leif Zern: Älskaren samt mördaren sid 83
    10. ^ [abcdefg] Robert S.

      Miola: Reading the Classics inom A Companion to Shakespeare sid

    11. ^ [abc] Dympna Callaghan: Who Was William Shakespeare? sid
    12. ^Dympna Callaghan: Who Was William Shakespeare? sid f
    13. ^ [ab] The Oxford Companion to Shakespeare sid
    14. ^Thomas L.

      Berger & Jesse M. Lander: Shakespeare in Print, inom A Companion to Shakespeare sid

    15. ^ [ab] Thomas L. Berger & Jesse M. Lander: Shakespeare in Print, inom A Companion to Shakespeare sid
    16. ^The Oxford Companion to Shakespeare sid
    17. ^ [abcdefghij] The Oxford Companion to Shakespeare sid f
    18. ^William Shakespeare: En midsommarnattsdröm, akt inom scen 1, översättning Göran O.

      Eriksson, sid 20

    19. ^William Shakespeare: En midsommarnattsdröm akt inom scen 1 inom Shakspere's dramatiska arbeten. Bd 1, översättning Carl August Hagberg
    20. ^William Shakespeare: En midsommarnattsdröm, akt V scen 2, översättning Göran O. Eriksson, sid 90
    21. ^William Shakespeare: En midsommarnattsdröm akt V scen 2 inom Shakspere's dramatiska arbeten.

      Bd 1, översättning Carl August Hagberg, sid 64

    22. ^Göran O. Eriksson: Kommentar, utgångspunkter inom William Shakespeare: En midsommarnattsdröm sid f
    23. ^ [abc] Erik Frykman: Shakespeare sid f
    24. ^ [ab] Dympna Callaghan: "Who Was William Shakespeare?" sid
    25. ^Leif Zern: Älskaren samt mördaren sid 77
    26. ^Stephen Orgel: Shakespeare, sexuality and gender inom The New Cambridge Companion to Shakespeare sid
    27. ^Dympna Callaghan: Who Was William Shakespeare? sid f
    28. ^William Shakespeare: En midsommarnattsdröm , översättning Göran O.

      Eriksson, sid 38

    29. ^"I am as ugly as a bear; / For beasts that meet me run away for fear."
    30. ^Dympna Callaghan: Who Was William Shakespeare? sid
    31. ^ [abc] Gustaf Fredén: Shakespeare inom Litteraturens världshistoria sektion 3 sid
    32. ^ [abc] Leif Zern: Älskaren samt mördaren sid 75f
    33. ^Leif Zern: Älskaren samt mördaren sid 89
    34. ^Leif Zern: Älskaren samt mördaren sid 91
    35. ^Erik Frykman: Shakespeare sid
    36. ^Erik Frykman: Shakespeare sid
    37. ^William Shakespeare: En midsommarnattsdröm akt V scen 1, översättning Göran O.

      Eriksson, sid 76f

    38. ^William Shakespeare: En midsommarnattsdröm akt V scen 1 inom Shakspere's dramatiska arbeten. Bd 1, översättning Carl August Hagberg, sid 53
    39. ^ [abcdefg] The Oxford Companion to Shakespeare sid
    40. ^Leif Zern: Älskaren samt mördaren sid 79f
    41. ^Leif Zern: Älskaren samt mördaren sid 92ff
    42. ^Erik Frykman: Shakespeare sid
    43. ^Leif Zern: Älskaren samt mördaren sid 96f
    44. ^William Shakespeare: En midsommarnattsdröm, översättning Göran O.

      Eriksson, sid 58

    45. ^"LYSANDER: Away, you Ethiope!"
    46. ^Jonathan Gil Harris: Shakespeare and race" inom The New Cambridge Companion to Shakespeare sid f
    47. ^Margot Beckman: Shakespeare, Molière samt andra sid 66
    48. ^William Shakespeare: En midsommarnattsdröm, akt II scen 3, översättning Göran O. Eriksson, sid 34
    49. ^William Shakespeare: En midsommarnattsdröm akt II scen 3 inom Shakspere's dramatiska arbeten.

      Bd 1, översättning Carl August Hagberg, sid 21

    50. ^Margot Beckman: Shakespeare, Molière samt andra sid 67
    51. ^William Shakespeare: En midsommarnattsdröm, akt II scen 3, översättning Göran O. Eriksson, sid 25
    52. ^William Shakespeare: En midsommarnattsdröm akt II scen 1 inom Shakspere's dramatiska arbeten. Bd 1, översättning Carl August Hagberg, sid 12
    53. ^Margot Beckman: Shakespeare, Molière samt andra sid 68
    54. ^George T.

      Wright: Hearing Shakespeare's Dramatic Verse inom A Companion to Shakespeare sid

    55. ^William Shakespeare: En midsommarnattsdröm akt III scen 2, översättning Göran O. Eriksson, sid 65
    56. ^William Shakespeare: En midsommarnattsdröm akt II scen 3 inom Shakspere's dramatiska arbeten. Bd 1, översättning Carl August Hagberg, sid 44
    57. ^George T.

      Wright: Hearing Shakespeare's Dramatic Verse inom A Companion to Shakespeare sid

    58. ^William Shakespeare: A Midsummer Night's Dream act II scen 1
    59. ^William Shakespeare: En midsommarnattsdröm akt II scen 1, översättning Göran O. Eriksson, sid 27f
    60. ^William Shakespeare: En midsommarnattsdröm akt II scen 2 inom Shakspere's dramatiska arbeten.

      Bd 1, översättning Carl August Hagberg, sid 15

    61. ^Leif Zern: Älskaren samt mördaren sid 87
    62. ^Göran O. Eriksson: Kommentar, utgångspunkter inom William Shakespeare: En midsommarnattsdröm sid
    63. ^Leif Zern: Älskaren samt mördaren sid 93
    64. ^Erik Frykman: Shakespeare sid
    65. ^Leif Zern: Älskaren samt mördaren sid 94ff
    66. ^Jan Kott: Shakespeare vår samtida sid
    67. ^Leif Zern: Älskaren samt mördaren sid f
    68. ^Leif Zern: Älskaren samt mördaren sid f
    69. ^Leif Zern: Älskaren samt mördaren sid 86
    70. ^Leif Zern: Älskaren samt mördaren sid ff
    71. ^Göran O Eriksson: Förord mot William Shakespeare: En midsommarnattsdröm sid 5
    72. ^Allan Bergstrand: Inledning mot En midsommarnattsdröm sid
    73. ^Anthony Dawson: Shakespeare ont the stage inom The New Cambridge companion to Shakespeare sid
    74. ^Anthony Dawson: Shakespeare on the stage inom The New Cambridge Companion to Shakespeare sid f
    75. ^Georg Nordensvan: Svensk scenkonst samt svenska artist ifrån Gustav III mot våra dagar sektion II sid
    76. ^Ann Fridén: "Att existera alternativt ej vara" - Shakespeare vid kunglig scen inom talets Stockholm inom Den svenska nationalscenen sid
    77. ^Ulla-Britta Lagerroth & Göran Gademan: Skådespelare vid fräsch kunglig spelplats inom Lagerroth & Nordin Hennel: Ny svensk teaterhistoria sektion 2 sid
    78. ^Ann Fridén: "Att existera alternativt ej vara" - Shakespeare vid kunglig scen inom talets Stockholm inom Den svenska nationalscenen sid
    79. ^Jan Kott: Shakespeare vår samtida sid

    Originalcitat

    [