Vad gör växtcellens olika delar

Växtcellsorganeller

nästa existerar modell vid strukturer samt organeller liksom förmå hittas inom typiska växtceller:

• Cell (Plasma) Membran : Detta tunna, semipermeabla membran omger cytoplasman inom enstaka fängelse samt omsluter dess innehåll.
• Cellvägg : Denna stela yttre täckning från cellen skyddar växtcellen samt ger den form.
• Kloroplast : Kloroplaster existerar platserna för  fotosyntes  i enstaka växtcell.

  dem innehåller klorofyll, en grönt pigment vilket absorberar energi ifrån solljus.

• Cytoplasma : Den gelliknande substansen inom cellmembranet kallas cytoplasma.
  I växtcellen finns det gröna kloroplaster, fyllda med klorofyll

  Den innehåller en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, enzymer, salter, organeller samt olika organiska molekyler.

• Cytoskelett : Detta nätverk från fibrer inom läka cytoplasman hjälper cellen för att behålla sin form eller gestalt samt ger stöd åt cellen.
• Endoplasmatiskt retikulum (ER) : ER existerar en grundlig nätverk från membran såsom består från både regioner tillsammans ribosomer (grov ER) samt regioner utan ribosomer (slät ER).

  ER syntetiserar  proteiner  och  lipider .

• Golgi Complex : Denna organell existerar ansvarig till tillverkning, lagring samt transport från vissa cellulära varor inklusive proteiner.
• Mikrotubuli : Dessa ihåliga stavar fungerar främst på grund av för att stödja samt skapa cellen. dem existerar viktiga för  kromosomrörelse  vid  mitos  och  meios , såväl liksom cytosolrörelse inom ett cell.
• Mitokondrier : Mitokondrier genererar energi mot cellen genom för att omvandla glukos (producerat genom fotosyntes) samt syre mot ATP.

  Denna process existerar känd som  andning .

• Kärna : Kärnan existerar ett membranbunden struktur likt innehåller cellens ärftliga data ( DNA ).
  • Nukleolus: Denna struktur inom kärnan hjälper mot nära syntesen från ribosomer.
  • Nukleopor: Dessa små hål inom kärnmembranet tillåter nukleinsyror  och  proteiner  att flytta in inom samt ut ur kärnan.
• Peroxisomer : Peroxisomer existerar små, enkelmembranbundna strukturer liksom innehåller enzymer såsom producerar blekmedel vilket enstaka biprodukt.

  Dessa strukturer existerar involverade inom växtprocesser såsom fotorespiration.

• Plasmodesmata : Dessa porer alternativt kanaler finns mellan växtcellväggar samt tillåter molekyler samt kommunikationssignaler för att passera mellan individuella växtceller.
• Ribosomer: Ribosomerna består av  RNA  och proteiner samt ansvarar på grund av proteinsammansättningen.
  I den här artikeln kommer vi att gå igenom de tre huvudtyperna av celler som levande organismer kan vara uppbygda av: bakterieceller, djurceller och växtceller

  dem kunna hittas antingen fästa nära den grova ER alternativt fria inom cytoplasman.

• Vakuol : Denna växtcellsorganell ger stöd på grund av samt deltar inom enstaka mängd olika cellulära funktioner inklusive lagring, avgiftning, skydd samt tillväxt. då ett växtcell mognar innehåller den vanligtvis enstaka massiv vätskefylld vakuol.

Växtcelltyper

då ett planta mognar blir dess celler inriktade till för att utföra vissa funktioner likt existerar nödvändiga på grund av överlevnad.

Vissa växtceller syntetiserar samt lagrar ekologiska varor, medan andra hjälper mot för att transportera näringsämnen genom all växten. Några modell vid inriktade växtcelltyper samt vävnader inkluderar: parenkymceller , kollenkymceller , sklerenkymceller , xylem samt floem .

Parenkymceller

Parenkymceller avbildas vanligtvis likt den typiska växtcellen eftersom dem ej existerar lika inriktade liksom andra celler. Parenkymceller äger tunna väggar samt finns inom hud-, mark- samt vaskulära vävnadssystem . Dessa celler hjälper mot för att tillverka syntetiskt samt lagra ekologiska varor inom växten.

detta mellersta vävnadslagret från växtdel (mesofyll) består från parenkymceller, samt detta existerar detta lager vilket innehåller växtkloroplaster.

Kloroplaster existerar växtorganeller såsom ansvarar till fotosyntesen samt detta mesta från växtens ämnesomsättning sker inom parenkymceller. Överskott från näringsämnen, ofta inom form eller gestalt från stärkelsekorn, lagras även inom dessa celler.

Parenkymceller finns ej bara inom växtblad, utan även inom dem yttre samt inre lagren från stjälkar samt rötter. dem ligger mellan xylem samt floem samt hjälper mot tillsammans med utbyte från dricksvatten, mineraler samt näringsämnen. Parenkymceller existerar huvudkomponenterna inom växtens markvävnad samt fruktens mjuka vävnad.

Collenchyma celler

Collenchyma celler äger enstaka stödfunktion inom växter, särskilt inom unga växter.

Dessa celler hjälper mot för att stödja växter, samtidigt liksom dem ej hindrar tillväxten. Collenkymceller existerar långsträckta mot formen samt besitter tjocka huvudsakliga cellväggar likt består från kolhydratpolymererna cellulosa samt pektin.

vid bas från deras bristande vid sekundära cellväggar samt frånvaron från en härdningsmedel inom deras huvudsakliga cellväggar, förmå kollankymaceller ge strukturellt stöd till vävnader samtidigt såsom flexibiliteten bibehålls.

dem förmå sträcka sig tillsammans tillsammans med ett planta då den växer. Collenchyma celler finns inom cortex (skiktet mellan epidermis samt kärlvävnad) från stjälkar samt längs bladvener.

Sklerenkymceller

Sklerenkymceller har även ett stödfunktion inom växter, dock mot skillnad ifrån kollenkymceller äger dem en härdningsmedel inom sina cellväggar samt existerar många styvare.

Dessa celler äger tjocka sekundära cellväggar samt existerar icke-levande då dem mognat. detta finns numeriskt värde typer från sklerenkymceller: sklereider samt fibrer.

Sklerider besitter olika storlekar samt former, samt detta mesta från volymen från dessa celler tas upp från cellväggen. Sklerider existerar många hårda samt bildar detta hårda yttre skalet från nötter samt frön.

Fibrer existerar långsträckta, smala celler liksom existerar stränglika mot utseendet. Fibrer existerar starka samt flexibla samt finns inom stjälkar, rötter, fruktväggar samt bladkärlknippar.

Ledande celler - Xylem samt Floem

Vattenledande celler av  xylem besitter ett stödfunktion inom växter. Xylem äger en härdningsmedel inom vävnaden vilket fullfölja den stel samt är kapabel fungera inom strukturellt stöd samt frakt. Xylems primära funktion existerar för att transportera en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig genom läka växten.

numeriskt värde typer från smala, långsträckta celler utgör xylem: trakeider samt kärlelement. Trakeider besitter härdat sekundära cellväggar samt fungerar inom vattenledning. Kärlelement liknar rör tillsammans med öppna ändar vilket existerar anordnade ände mot ände således för att dricksvatten kunna flöda inuti rören.

Gymnospermer samt fröfria kärlväxter innehåller trakeider, medan angiospermer innehåller både trakeider samt kärlmedlemmar.

Kärlväxter äger även enstaka ytterligare typ från inflytelserik vävnad vilket kallas floem . Silrörselement existerar floemens inflytelserik celler.

dem transporterar organiska näringsämnen, såsom glukos, genom bota växten. Cellerna inom siktrörselement äger ett fåtal organeller vilket möjliggör enklare del från näringsämnen. eftersom silrörelement saknar organeller, såsom ribosomer samt vakuoler , måste inriktade parenkymceller, kallade följeslagare , utföra metaboliska funktioner till silrörelement.

Phloem innehåller även sklerenkymceller likt ger strukturellt stöd genom för att öka styvheten samt flexibiliteten.

Källor

• Sengbusch, Peter v. "Supporting Tissues - Vascular Tissues." Botanik online: Supporting Tissues - Conducting Tissues,
• Redaktörerna till Encyclopædia Britannica. "Parenkym." Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica, inc., 23 januari ,