bullepic.pages.dev









Vad är läran om skönhet

Om det finns något gemensamt mellan dessa ämnen, kan det inte vara det som är känt genom sinnena

Skönhet

Skönhet existerar ett egenskap hos ett individ, lokal, en objekt alternativt enstaka idé såsom åstadkommer enstaka upplevelse från perceptuellnjutning, fras alternativt tillfredsställelse hos betraktaren. Denna upplevelse uppstår ifrån sinnliga manifestationer liksom struktur, färg, temperament, ljud, utformning alternativt rytm.[1] estetik studeras inom skönhetslära, sociologi, socialpsykologi samt kulturvetenskap.

estetik vilket kulturell alster är kapabel existera extremt kommersialiserad.

Den subjektiva upplevelsen från estetik innefattar ofta ett tolkning från någon entitets balans alternativt harmoni tillsammans med naturen, vilket kunna medföra attraktion samt känslomässigt välmående.

Skönhet är en egenskap hos en person, plats, ett objekt eller en föreställning som åstadkommer en upplevelse av perceptuell njutning, mening eller tillfredsställelse hos betraktaren

"Skönheten ligger inom betraktarens öga" existerar ett vanlig uttryck liksom uttrycker denna uppfattning.[2] om estetik existerar enstaka objektiv egenskap hos tingen alternativt ifall "skönheten ligger inom betraktarens öga" existerar alltjämt beneath samtal.

Estetik

[redigera | redigera wikitext]

Vad likt brukar symbolisera estetik äger skiftat genom historien.

inom antikens Grekland representerades estetik ofta från ett manskropp medan estetik idag oftare representeras från en kvinnoansikte.

Att förstå skönhetens natur samt fras existerar ett från nyckelfrågorna inom den filosofiska disciplinen skönhetslära. Tonsättaren samt kritikern Robert Schumann skiljde mellan numeriskt värde typer från estetik, naturlig samt poetisk estetik.

Den förra återfinns inom mediterandet från naturen, medan den senare finns inom människans medvetna samt kreativa ingripande inom naturen. Schumann antydde för att båda typer från estetik förekommer inom melodier samt ytterligare konstverk, dock för att naturlig estetik endast existerar sinnlig njutning. Poetisk estetik börjar var den naturliga skönheten slutar.

Pythagoréerna såg skönhet i matematiken och i sfärernas harmoni

Filosofen Immanuel Kant, vars estetikteori besitter varit betydelsefull, noterade för att estetik tycks inneha både subjektiva samt objektiva egenskaper.[3] Kant argumenterade på grund av skönhetens subjektiva natur samt skrev: "Smakens omdöme existerar därför ej en kognitivt omdöme, samt därför ej logiskt, utan existerar estetiskt - vilket innebär för att detta existerar någonting vars bestämmelsegrund inte är kapabel existera annat än subjektivt."[4] Kant lade emellertid även symbol mot för att då någon kallar en domstol skönt, därför anser han ej sitt omdöme gälla endast till honom egen, utan till varenda människor, samt talar ifall estetik vilket angående detta vore ett egenskap hos tinget självt.[4]

En vanlig show existerar för att estetik återfinns inom goda domstol samt människors utseende.

en gott äpple upplevs artikel vackrare än en fläckat äpple. dem flesta människor ser ofta attraktiva personer liksom goda, både fysiskt samt vid en djupare strategi. dem anses, mer särskilt, inneha ett rad positiva drag samt personliga egenskaper.[5]

Människors talanger kunna även förbättra samt förändra deras skönhetsuppfattning.

Snickare är kapabel titta enstaka oproportionerlig byggnad såsom ful, samt musiker lär sig för att urskilja falska toner inom uppspelningar. flera personer utvecklar liknande skönhetsuppfattningar angående sina intressen samt arbeten.

Termen "estetisk kompetens" används inom arbetslivet då man menar för att människor bör äga en god utseende.[6][7][8]

Skönhetens historia

[redigera | redigera wikitext]

De allra första teorierna angående estetik liksom oss idag känner mot härstammar ifrån dem grekiska försokratiska filosoferna, likt Pythagoras.

Pythagoréerna ansåg för att detta fanns en starkt grupp mellan matematik samt estetik.


  • vad  existerar läran  angående skönhet

  • dem upptäckte inom synnerhet för att objekt vars proportioner överensstämde tillsammans med detta gyllene snittet upplevdes liksom mer attraktiva. Den antika grekiska arkitekturen utgick ifrån denna ögonkontakt vid symmetri samt proportion. vetenskapsman vid University of California samt University of Toronto visade för att personer vars ansiktsdrag existerar symmetriska samt välproportionerade anses artikel mer attraktiva än dem vars ansikten ej utför det.[9]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, tidigare version.

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Random House Unabridged Dictionary, Random House, Inc.

    2. ^Gary Martin (). ”Beauty fryst vatten in the eye of the beholder”. The Phrase Finder. Läst 4 månad &#;
    3. ^Neill, Alex; förnamn Ridley (). The Philosphy of Art: Readings Ancient and Modern.

      Denna upplevelse uppstår från sinnliga manifestationer som form, färg, personlighet, ljud, utformning eller rytm

      McGraw Hill. sid.&#; sidor&#;

    4. ^ [ab] Kant, Immanuel; Walter Cerf, editor (). Analytic of the Beautiful, ifrån the Critique of Judgment. Indianapolis: Bobbs-Merrill. sid.&#; sidor&#;
    5. ^Dion, K. K., Berscheid, E., & Walster, E. (). What fryst vatten beautiful fryst vatten good. Journal of Personality and Social Psychology, 24, s.

    6. ^ Aktuellt, samtal tillsammans med Nina Jansdotter
    7. ^”Estetiskt kompetens: vårens populäraste trenduttryck”.

      Redan under den grekiska antiken var estetiska frågor livligt diskuterade, då särskilt poesin

      Arkiverad ifrån originalet den 18 april ://&#;

    8. ^”Var attraktiv - ett fåtal arbete - rapport”. Arkiverad ifrån originalet den 18 april ://&#;
    9. ^Håkan Abrahamson (18 månad ). ”Arkiverade kopian”. Ny Teknik. Arkiverad ifrån originalet den 4 mars :// Läst 24 oktober &#;

    Vidare läsning

    [redigera | redigera wikitext]

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]