Lag om patientnämndsverksamhet 1998 1656

Regeringen överlämnar denna proposition mot riksdagen.

Stockholm den 6 mars

Jan Björklund

Göran Hägglund

(Socialdepartementet)

Propositionens primära innehåll

I propositionen föreslås för att ett färsk team, patientlagen, införs. Syftet tillsammans med lagen existerar för att stärka samt tydliggöra patientens ställning samt för att främja patientens integritet, självbestämmande samt delaktighet.

Den nuvarande informationsplikten gentemot patienten utvidgas samt förtydligas. detta klargörs även för att hälso- samt medicinsk vård vilket huvudregel ej får ges utan patientens samtycke. Patienten bör dock ett fåtal den vård såsom behövs till för att avvärja fara likt akut samt allvarligt hotar patientens liv alternativt välmående, även angående hans alternativt hennes vilja ej förmå utredas.

Möjligheten på grund av enstaka patient för att erhålla enstaka färsk medicinsk utvärdering bör utvidgas samt detta innebär för att chansen enbart villkoras från för att han alternativt denna besitter enstaka livshotande alternativt särskilt seriös sjukdom.

Patienten bör ges tillfälle för att välja tjänsteleverantör från offentligt finansierad primärvård samt öppen specialiserad vård inom läka landet.

Landstingens skyldighet för att tillhandahålla öppen vård utvidgas således mot för att även gälla patienter liksom omfattas från en annat landstings ansvar till hälso- samt medicinsk hjälp. Hemlandstinget bör bekosta vård liksom ett patient får inom en annat landsting, beneath förutsättning för att detta förstnämnda landstingets remissregler följs.

Utöver detta införs bestämmelser angående barns effekt ovan sin vård inom den nya lagen.

I övrigt innehåller den nya lagen motsvarigheter mot nuvarande bestämmelser ifall exempelvis vårdgaranti, fast vårdkontakt, fast läkarkontakt, individuell förberedelse samt omröstning från behandlingsalternativ samt redskap för hjälp.

Lagförslagen föreslås träda inom kraft den 1 januari

2.

Lagtext

Regeringen äger nästa förslag mot lagtext.

Förslag mot patientlag

Härigenom ordineras nästa.

1 kap. start bestämmelser

1 § Denna team syftar mot för att inom hälso- samt sjukvårdsverksamhet stärka samt tydliggöra patientens ställning samt mot för att främja patientens integritet, självbestämmande samt delaktighet.

Lagen innehåller bestämmelser ifall

• tillgänglighet (2 kap.),
• information (3 kap.),
• samtycke (4 kap.),
• delaktighet (5 kap.),
• fast vårdkontakt samt individuell förberedelse (6 kap.), – omröstning från behandlingsalternativ samt redskap för hjälp (7 kap.),
• ny medicinsk analys (8 kap.),
• val från tjänsteleverantör (9 kap.),
• personuppgifter samt intyg (10 kap.),
• synpunkter, klagomål samt patientsäkerhet (11 kap.).

2 § Bestämmelserna inom 1 kap. 9 §, 6 kap. 4 § samt 7 kap. 1 samt 2 §§ gäller endast hälso- samt sjukvårdsverksamhet likt bedrivs tillsammans en landsting alternativt enstaka samhälle vilket huvudman.

Bestämmelserna inom 2 kap. 3 samt 4 §§, 6 kap. 3 §, 8 kap. 1 § samt 9 kap. 1 § gäller endast hälso- samt sjukvårdsverksamhet såsom bedrivs tillsammans en landsting liksom huvudman.

3 § Lagen omfattar ej vård av tänder i enlighet med tandvårdslagen ().

4 § Bestämmelser ifall landstings, kommuners samt privata vårdgivares ansvar samt ansvar finns inom hälso- samt lagar om sjukvård ().

Bestämmelser ifall hälso- samt sjukvårdspersonalens ansvar samt ansvar på grund av vården från patienter finns inom patientsäkerhetslagen ().

5 § Med hälso- samt sjukvård avses inom denna team dels åtgärder till för att medicinskt förebygga, utreda samt behandla sjukdomar samt skador, dels sjuktransporter.

6 § Målet tillsammans hälso- samt sjukvården existerar ett god välbefinnande samt enstaka vård vid lika villkor till bota befolkningen.

Vården bör ges tillsammans respekt på grund av samtliga människors lika värde samt på grund av den enskilda människans värdighet. Den vilket äger detta största nödvändigheten från hälso- samt medicinsk hjälp bör ges prioritet mot vården.

7 § Patienten bör erhålla sakkunnig samt omsorgsfull hälso- samt medicinsk vård vilket existerar från god standard samt såsom står inom överenstämmelse tillsammans med vetenskap samt testad upplevelse.

8 § När hälso- samt medicinsk hjälp ges mot små människor bör barnets bästa särskilt beaktas.

9 § Bestämmelser ifall habilitering samt rehabilitering, redskap för hjälp till personer tillsammans funktionsnedsättning samt tolktjänst till vardagstolkning finns inom 3 b samt 18 b §§hälso- samt lagar om sjukvård ().

2 kap. Tillgänglighet

1 § Hälso- samt sjukvården bör existera enkel tillgänglig.

2 § Patienten bör, angående detta ej existerar tydlig obehövligt, snarast erhålla enstaka medicinsk utvärdering från sitt hälsotillstånd.

3 § Enligt 3 g § hälso- samt lagar om sjukvård () bör patienter erbjudas ett vårdgaranti. Den bör innehålla ett försäkran angående för att den enskilde inom viss tidsperiod får

1. förbindelse tillsammans med primärvården,

2. besöka medicinsk expert inom primärvården,

3. besöka den inriktade vården, samt

4. planerad vård.

4 § Om vårdgarantin i enlighet med 3 § 3 alternativt 4 ej uppfylls, bör patienten ett fåtal vård hos ett ytterligare vårdgivare utan ytterligare utgift på grund av patienten.

3 kap. upplysning

1 § Patienten bör ett fåtal data angående

1. sitt hälsotillstånd,

2.

dem metoder vilket finns på grund av rapport, vård samt behandling,

3. dem redskap för hjälp likt finns till personer tillsammans funktionsnedsättning,

4. nära vilken tidpunkt denne alternativt denna kunna förvänta sig för att erhålla vård,

5. detta förväntade vård- samt behandlingsförloppet,

6. väsentliga risker på grund av komplikationer samt biverkningar,

7.

eftervård, samt

8. metoder på grund av för att förebygga sjukdom alternativt skada.

2 § Patienten bör även erhålla kunskap angående

1. chansen för att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare samt tjänsteleverantör från offentligt finansierad hälso- samt medicinsk hjälp,

2. chansen för att ett fåtal enstaka fräsch medicinsk utvärdering samt ett fast vårdkontakt,

3.

vårdgarantin, samt

4. chansen för att hos Försäkringskassan erhålla upplysningar ifall vård inom en annat EES-land alternativt inom Schweiz.

3 § När patienten existerar en ungar bör även barnets vårdnadshavare ett fåtal resultat i enlighet med 1 samt 2 §§.

4 § Om informationen ej kunna lämnas mot patienten, bör den inom stället såvitt möjligt lämnas mot enstaka närstående mot honom alternativt hon.

5 § Informationen får ej lämnas mot patienten alternativt någon närstående ifall bestämmelser ifall sekretess alternativt tystnadsplikt hindrar detta.

6 § Informationen bör anpassas mot mottagarens ålder, mognad, kunskap, språkliga bakgrund samt andra individuella förutsättningar.

Mottagarens önskan angående för att avstå ifrån data bör respekteras.

7 § Den såsom ger informationen bör därför långt såsom möjligt försäkra sig angående för att mottagaren besitter begripet innehållet inom samt betydelsen från den lämnade informationen.

Informationen bör lämnas skriftligen ifall detta behövs tillsammans med hänsyn mot mottagarens individuella förutsättningar alternativt angående denne alternativt denna ber ifall detta.

4 kap. Samtycke

1 § Patientens självbestämmande samt integritet bör respekteras.

2 § Hälso- samt medicinsk vård får ej ges utan patientens samtycke angående ej annat följer från denna alternativt någon ytterligare team. Innan samtycke inhämtas bör patienten erhålla upplysning i enlighet med 3 kap.

Patienten kunna, ifall ej annat särskilt följer från team, lämna sitt samtycke skriftligen, muntligen alternativt genom för att vid annat sätt visa för att denne alternativt denna samtycker mot den aktuella åtgärden.

Patienten får då vilket helst ta tillbaka sitt samtycke. angående ett patient avstår ifrån viss vård alternativt behandling, bör denne alternativt denna erhålla resultat angående vilka konsekvenser detta kunna medföra.

3 § När patienten existerar en unge bör barnets inställning mot den aktuella vården alternativt behandlingen således långt liksom möjligt klarläggas. Barnets inställning bör tillmätas innebörd inom förhållande mot hans alternativt hennes ålder samt mognad.

4 § Patienten bör ett fåtal den hälso- samt medicinsk hjälp såsom behövs till för att avvärja fara liksom akut samt allvarligt hotar patientens liv alternativt välmående, även ifall hans alternativt hennes vilja vid bas från medvetslöshet alternativt från någon ytterligare orsak ej kunna utredas.

5 kap. Delaktighet

1 § Hälso- samt sjukvården bör därför långt liksom möjligt utformas samt genomföras inom samråd tillsammans med patienten.

2 § En patients medverkan inom hälso- samt sjukvården genom för att han alternativt denna egen utför vissa vård- alternativt behandlingsåtgärder bör utgå ifrån patientens önskemål samt individuella förutsättningar.

3 § Patientens närstående bör ett fåtal chans för att medverka nära utformningen samt genomförandet från vården, ifall detta existerar lämpligt samt ifall bestämmelser ifall sekretess alternativt tystnadsplikt ej hindrar detta.

6 kap. Fast vårdkontakt samt individuell förberedelse

1 § Patientens behov från säkerhet, kontinuitet samt säkerhet bör tillgodoses.

Olika insatser till patienten bör samordnas vid en ändamålsenligt sätt.

2 § En fast vårdkontakt bör utses på grund av patienten angående denne alternativt denna begär detta, alternativt angående detta existerar nödvändigt på grund av för att tillgodose hans alternativt hennes behov från säkerhet, kontinuitet, samordning samt säkerhet.

3 § Patienten bör ett fåtal tillfälle för att välja ett fast läkarkontakt inom primärvården.

4 § För enstaka enskild liksom besitter behov från både hälso- samt medicinsk vård samt insatser ifrån socialtjänsten bör enstaka individuell program upprättas beneath dem förutsättningar vilket anges inom 3 f § hälso- samt lagar om sjukvård ().

7 kap. omröstning från behandlingsalternativ samt redskap för hjälp

1 § När detta finns flera behandlingsalternativ likt står inom överensstämmelse tillsammans med vetenskap samt testad upplevelse bör patienten ett fåtal chans för att välja detta alternativ liksom han alternativt denna föredrar.

Patienten bör erhålla den valda behandlingen, ifall detta tillsammans med hänsyn mot den aktuella sjukdomen alternativt skadan samt mot kostnaderna på grund av behandlingen framstår såsom befogat.

Patienten äger ej korrekt för att välja ett sådan behandling såsom kommunen ansvarar till i enlighet med 18 § första–tredje styckena hälso- samt lagar om sjukvård () utanför den samhälle inom vilken denne alternativt denna existerar bosatt, ifall denna samhälle är kapabel tillhandahålla ett behandling såsom står inom överensstämmelse tillsammans vetenskap samt testad upplevelse.

2 § När detta finns olika redskap för hjälp på grund av personer tillsammans funktionsnedsättning tillgängliga bör patienten ges tillfälle för att välja detta alternativ likt han alternativt denna föredrar. Patienten bör ett fåtal detta valda hjälpmedlet, angående detta tillsammans hänsyn mot hans alternativt hennes behov samt mot kostnaderna på grund av hjälpmedlet framstår såsom befogat.

8 kap. fräsch medicinsk utvärdering

1 § En patient tillsammans med livshotande alternativt särskilt seriös sjukdom alternativt skada bör erhålla tillfälle för att inom alternativt utom detta egna landstinget erhålla ett färsk medicinsk utvärdering.

Patienten bör erbjudas den behandling likt den nya bedömningen är kapabel ge anledning mot ifall

1.

behandlingen står inom överensstämmelse tillsammans med vetenskap samt testad upplevelse, samt

2. detta tillsammans med hänsyn mot den aktuella sjukdomen alternativt skadan samt mot kostnaderna på grund av behandlingen framstår såsom befogat.

9 kap. omröstning från tjänsteleverantör

1 § En patient såsom omfattas från en landstings ansvar på grund av hälso- samt medicinsk vård bör inom alternativt utom detta landsting ett fåtal chans för att välja tjänsteleverantör från offentligt finansierad öppen vård.

10 kap. Personuppgifter samt intyg

1 § Inom hälso- samt sjukvårdsverksamhet bör personuppgifter utformas samt inom övrigt behandlas därför för att patientens samt övriga registrerades integritet respekteras.

Bestämmelser ifall patientens riktig för att ta sektion från journalhandlingar samt andra information samt för att motsätta sig behandling från personuppgifter samt andra bestämmelser ifall behandling från personuppgifter inom hälso- samt sjukvårdsverksamhet finns inom patientdatalagen ().

2 § Bestämmelser angående sekretess inom allmän hälso- samt sjukvårdsverksamhet finns inom 25 kap. offentlighets- samt sekretesslagen ().

Bestämmelser angående tystnadsplikt inom enskild hälso- samt sjukvårdsverksamhet finns inom 6 kap, 13 samt 16 §§patientsäkerhetslagen ().

3 § Den likt existerar ansvarig för att föra patientjournal bör vid begäran från patienten utfärda intyg ifall vården.

11 kap. Synpunkter, klagomål samt patientsäkerhet

1 § Patientnämnderna bör i enlighet med lagen () angående patientnämndsverksamhet m.m.

1. tillhandahålla alternativt hjälpa patienter för att ett fåtal den kunskap patienterna behöver till för att behärska ta mot artikel sina intressen,

2. främja kontakterna mellan patienter samt vårdpersonal, samt

3.

hjälpa patienter för att vända sig mot riktig myndighet.

2 § En patient såsom äger drabbats från enstaka vårdskada bör snarast informeras ifall

1. för att detta besitter skett enstaka incident likt medfört ett vårdskada,

2. vilka åtgärder likt vårdgivaren avser för att vidta på grund av för att enstaka liknande incident ej bör inträffa igen,

3.

chansen för att anmäla klagomål mot Inspektionen på grund av vård samt vård,

4. chansen för att begära belöning i enlighet med patientskadelagen () alternativt ifrån läkemedelsförsäkringen, samt

5. patientnämndernas aktivitet.

3 § Inspektionen till vård samt vård bör i enlighet med vad likt anges inom 7 kap–18 §§patientsäkerhetslagen () efter registrering testa klagomål mot verksamheter likt bedriver hälso- samt medicinsk hjälp samt mot hälso- samt sjukvårdspersonal.

4 § Patienten samt dennes närstående bör ett fåtal chans för att delta inom vårdrelaterad patientsäkerhetsarbete.

Denna team träder inom kraft den 1 januari

Förslag mot team angående förändring inom hälso- samt lagar om sjukvård ()

Härigenom ordineras inom fråga ifall hälso- samt lagar om sjukvård ()¹

dels för att 2 d § bör upphöra för att gälla,

dels för att 2 a–2 c, 3 a, 3 b, 3 g, 4, 5, 7, 18 a samt 18 b §§ bör äga nästa lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 a §²

Hälso- samt sjukvården skall bedrivas därför för att den möter kraven vid ett god vård. Detta innebär för att den skall särskilt

Hälso- samt sjukvården ska bedrivas således för att den möter kraven vid enstaka god vård. Detta innebär för att den ska särskilt

1.

existera från god standard tillsammans ett god hygienisk standard samt tillgodose patientens behov från säkerhet inom vården samt behandlingen,

2. existera enkel tillgänglig,

3. bygga vid respekt på grund av patientens självbestämmande samt integritet,

4. främja goda kontakter mellan patienten samt hälso- samt sjukvårdspersonalen,

5.

tillgodose patientens behov från kontinuitet samt säkerhet inom vården.

Vården samt behandlingen skall således långt detta existerar möjligt utformas samt genomföras inom samråd tillsammans med patienten. Olika insatser till patienten skall samordnas vid en ändamålsenligt sätt.

Varje patient liksom vänder sig mot hälso- samt sjukvården skall, ifall detta ej existerar tydlig obehövligt, snarast ges enstaka medicinsk utvärdering från sitt hälsotillstånd.

Olika insatser till patienten ska samordnas vid en ändamålsenligt sätt.

Varje patient likt vänder sig mot hälso- samt sjukvården ska, angående detta ej existerar tydlig obehövligt, snarast ges enstaka medicinsk analys från sitt hälsotillstånd.

Lydelse i enlighet med prop. / Föreslagen lydelse

2 b § 3

Patienten bör ges individuellt anpassad resultat om

1.

sitt hälsotillstånd, 2. dem metoder likt finns på grund av granskning, vård samt behandling samt dem redskap för hjälp liksom finns till personer tillsammans med funktionsnedsätt-

Patienten och dennes närstående ska ges kunskap enligt vad såsom anges inom 3 kap. patientlagen ().

¹ Lagen omtryckt Senaste lydelse från 2 d § ² Senaste lydelse ³ Ändringen innebär bl.a.

för att andra stycket upphävs.

ning,

3. sina möjligheter för att välja vårdgivare samt tjänsteleverantör inom den offentligt finansierade hälso- samt sjukvården, samt

4. vårdgarantin. ifall informationen ej är kapabel lämnas mot patienten bör den inom stället lämnas mot ett närstående mot patienten.

Informationen får dock ej lämnas mot patienten alternativt någon närstående ifall detta finns hinder på grund av detta inom 25 kap. 6 alternativt 7 § offentlighets- samt sekretesslagen () alternativt inom 6 kap. 12 § andra stycket alternativt 13 § inledande stycket patientsäkerhetslagen ().

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 c §⁴

Hälso- samt sjukvården skall arbeta på grund av för att förebygga ohälsa.

Den liksom vänder sig mot hälso- samt sjukvården skall då detta existerar lämpligt ges upplysningar angående metoder på grund av för att förebygga sjukdom alternativt skada.

Hälso- samt sjukvården ska arbeta på grund av för att förebygga ohälsa.

3 a §⁵

När detta finns flera behandlingsalternativ liksom står inom överensstämmelse tillsammans vetenskap samt testad kunskap bör landstinget ge patienten chans för att välja det alternativ liksom han alternativt denna föredrar.

Landstinget bör ge patienten den valda behandlingen angående detta tillsammans med hänsyn mot den aktuella sjukdomen alternativt skadan samt mot kostnaderna på grund av behandlingen framstår likt befogat.

Landstinget bör ge en patient tillsammans livshotande alternativt särskilt seriös sjukdom alternativt skada möjlighet för att inom alternativt utom detta

Landstinget bör ge patienten tillfälle för att välja behandlingsalternativ i enlighet med vilket vilket anges inom 7 kap.

1 § patientlagen ().

Landstinget bör ge patienten möjlighet för att erhålla ett ny medicinsk evaluering enligt vad vilket anges inom 8 kap. 1 § patientlagen.

⁴ Senaste lydelse ⁵ Senaste lydelse

egna landstinget ett fåtal ett förnyad medicinsk analys, om detta medicinska ställningstagandet förmå innebära särskilda risker till patienten alternativt besitter massiv innebörd till dennes framtida livskvalitet.

Patienten bör erbjudas den behandling den förnyade bedömningen förmå ge anledning till.

Lydelse i enlighet med prop. / Föreslagen lydelse

3 b §

Landstinget bör tillhandahålla dem vilket existerar bosatta inom landstinget alternativt likt existerar kvarskrivna i enlighet med 16 § folkbokföringslagen () samt stadigvarande vistas var,

1.

habilitering samt rehabilitering,

2. redskap för hjälp till personer tillsammans med funktionsnedsättning, samt

3. tolktjänst på grund av vardagstolkning till barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva samt hörselskadade.

Landstingets ansvar omfattar dock ej habilitering, rehabilitering samt redskap för hjälp liksom ett samhälle inom landstinget äger ansvar på grund av i enlighet med 18 b §.

Landstingets ansvar innebär ej någon inskränkning inom dem ansvar vilket arbetsgivare alternativt andra förmå äga i enlighet med ytterligare team.

Habilitering alternativt rehabilitering samt tillhandahållande från redskap för hjälp bör planeras inom samverkan tillsammans med den enskilde. från planen bör planerade samt avgjorde insatser framgå.

När detta finns olika redskap för hjälp tillgängliga ska landstinget ge den enskilde tillfälle för att välja detta alternativ liksom han alternativt denna föredrar.

Landstinget bör tillhandahålla detta valda hjälpmedlet, angående detta tillsammans hänsyn mot den enskildes behov samt mot kostnaderna på grund av hjälpmedlet framstår såsom befogat.

Landstinget ska ge den enskilde chans för att välja redskap för hjälp i enlighet med vad likt anges inom 7 kap. 2 § patientlagen ().

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 g §

6

Landstinget bör tillhandahålla dem likt är bosatta inom landstinget vårdgaranti. Vårdgarantin bör innehålla enstaka försäkran angående för att den enskilde inom viss period får

Landstinget bör tillhandahålla vårdgaranti åt dem såsom omfattas från landstingets ansvar i enlighet med 3 alternativt 3 c §.

Vårdgarantin bör innehålla enstaka försäkran angående för att den enskilde inom viss tidsperiod får

1. förbindelse tillsammans primärvården (tillgänglighetsgaranti),

⁶ Senaste lydelse

2. besöka medicinsk expert inom primärvården (besöksgaranti),

3. besöka den inriktade vården (besöksgaranti), samt

4. planerad vård (behandlingsgaranti).

Regeringen, alternativt den myndighet liksom regeringen bestämmer, får informera föreskrifter angående dem tidsperioder inom vilka vårdgarantin bör artikel uppfylld samt föreskrifter inom övrigt angående vårdgarantins innehåll.

Regeringen alternativt den myndighet likt regeringen bestämmer får informera föreskrifter angående dem tidsperioder inom vilka vårdgarantin bör artikel uppfylld samt föreskrifter inom övrigt ifall vårdgarantins innehåll.

4 §⁷

Om någon likt vistas inom landstinget utan för att artikel bosatt var behöver omedelbar hälso- samt medicinsk hjälp, bör landstinget tillhandahålla sådan vård.

Ett landsting får även inom andra fall tillhandahålla hälso- samt medicinsk vård åt den vilket är bosatt i en annat landsting, ifall landstingen kommer överens ifall detta.

Landstinget bör tillhandahålla öppen vård åt dem såsom omfattas från en annat landstings ansvar till hälso- samt medicinsk vård. Dessa patienter omfattas ej från landstingets vårdgaranti. inom övrigt bör vården ges vid identisk villkor såsom dem liksom gäller till dem egna invånarna.

Om patienten omfattas från en annat landstings ansvar till hälso- samt medicinsk hjälp i enlighet med 3 § svarar detta landstinget på grund av kostnaderna till vård liksom patienten ges tillsammans med stöd från andra stycket.

Detta gäller dock ej angående detta landstinget ställer krav vid remiss på grund av vården samt dessa remissregler ej följs.

Ett landsting får även inom andra fall tillhandahålla hälso- samt medicinsk hjälp åt den såsom omfattas av en annat landstings ansvar till hälso- samt sjukvård, ifall landstingen kommer överens angående detta.

Särskilda bestämmelser angående hälso- samt medicinsk hjälp finns inom lagen () angående hälso- samt medicinsk vård åt asylsökande samt lagen () ifall hälso- samt medicinsk vård mot vissa utlänningar såsom vistas inom landet utan nödvändiga tillåtelse.

5 § 8

För hälso- samt medicinsk vård liksom kräver intagning inom vårdinrättning bör detta finnas vårdinrättning.

Vård vilket ges beneath intagning benämns sluten vård. ytterligare hälso- samt medicinsk hjälp

För hälso- samt medicinsk hjälp liksom kräver intagning inom vårdinrättning bör detta finnas vårdinstitution. Vård såsom ges beneath intagning benämns sluten vård. ytterligare hälso- samt medicinsk hjälp

⁷ Senaste lydelse ⁸ Senaste lydelse

benämns öppen vård.

Primärvården bör såsom enstaka sektion från den öppna vården utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder alternativt patientgrupper svara till befolkningens behov från sådan primär medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande jobb samt rehabilitering såsom ej kräver sjukhusens medicinska samt tekniska tillgångar alternativt ytterligare speciell kompetens.

Landstinget bör strukturera primärvården således för att samtliga likt är bosatta inom landstinget kan välja tjänsteleverantör från hälso- samt sjukvårdstjänster samt erhålla passage mot samt välja ett fast läkarkontakt (vårdvalssystem). Landstinget får ej begränsa den enskildes omröstning mot en visst geografiskt plats inom landstinget.

benämns öppen vård. Primärvården bör såsom ett sektion från den öppna vården utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder alternativt patientgrupper svara på grund av behovet från sådan primär medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande sysselsättning samt rehabilitering vilket ej kräver sjukhusens medicinska samt tekniska tillgångar alternativt ytterligare speciell kompetens.

Landstinget bör strukturera primärvården således för att varenda likt omfattas från landstingets ansvar till hälso- samt medicinsk hjälp kan välja tjänsteleverantör från hälso- samt sjukvårdstjänster samt ett fåtal resurs mot samt välja enstaka fast läkarkontakt (vårdvalssystem). Landstinget får ej begränsa den enskildes omröstning mot en visst geografiskt enhet inom landstinget.

Landstinget bör utforma vårdvalssystemet således för att varenda tjänsteleverantör behandlas lika, angående detta ej finns skäl på grund av något annat. Ersättningen ifrån landstinget mot tjänsteleverantör inom en vårdvalssystem bör följa den enskildes omröstning från tjänsteleverantör.

När landstinget beslutat för att införa en vårdvalssystem bör lagen () ifall valfrihetssystem tillämpas.

7 §

9

Landstinget skall organisera sin hälso- samt medicinsk hjälp tillsammans utgångspunkt inom befolkningens behov av sådan vård.

Planeringen skall avse även den hälso- samt medicinsk hjälp såsom erbjuds från privata samt andra vårdgivare.

Landstinget skall även organisera sin hälso- samt medicinsk hjälp således för att enstaka katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls.

Landstinget ska organisera sin hälso- samt medicinsk hjälp tillsammans utgångspunkt inom behovet av vård hos dem liksom omfattas från landstingets ansvar på grund av hälso- samt sjukvård.

Planeringen ska avse även den hälso- samt medicinsk vård vilket erbjuds från privata samt andra vårdgivare.

Landstinget ska även organisera sin hälso- samt medicinsk hjälp därför för att ett katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls.

18 a §¹⁰

När detta finns flera behandlingsalternativ såsom står inom överensstämmelse tillsammans vetenskap samt

Kommunen bör ge den enskilde chans för att välja behandlingsalternativ inom sådan hälso- samt

⁹ Senaste lydelse ¹⁰ Senaste lydelse Ändringen innebär bl.a. för att andra stycket upphävs.

beprövad kunskap skall kommunen ge den som omfattas från sådan hälso- samt medicinsk vård såsom avses inom 18 § första–tredje styckena möjlighet för att välja detta alternativ likt denne alternativt denna föredrar. Kommunen skall tillhandahålla den valda behandlingen ifall detta tillsammans med hänsyn mot den aktuella sjukdomen alternativt skadan samt mot kostnaderna till behandlingen framstår vilket befogat.

Den enskilde besitter ej riktig mot behandling utanför den samhälle inom vilken denne alternativt denna existerar bosatt, angående denna kunna tillhandahålla enstaka behandling såsom står inom överensstämmelse tillsammans vetenskap samt testad upplevelse.

sjukvård såsom avses inom 18 § första– tredjeplats styckena i enlighet med vilket såsom anges inom 7 kap.

1 § patientlagen ().

Lydelse i enlighet med prop. / Föreslagen lydelse

18 b §

Kommunen bör inom samband tillsammans sådan hälso- samt medicinsk vård vilket avses inom 18 § första–tredje styckena tillhandahålla även habilitering, rehabilitering samt redskap för hjälp till personer tillsammans med funktionsnedsättning.

Landstinget får även utan samband tillsammans med överlåtelse från ansvar till hälso- samt medicinsk hjälp i enlighet med 18 § träffa överenskommelse tillsammans med enstaka samhälle inom landstinget ifall för att kommunen bör äga ansvar till redskap för hjälp på grund av personer tillsammans med funktionsnedsättning.

Vad likt sägs inom 3 b § tredjeplats stycket gäller även inom fråga angående habilitering, rehabilitering samt redskap för hjälp på grund av personer tillsammans funktionsnedsättning vilket ombesörjs från enstaka samhälle.

När detta finns olika redskap för hjälp tillgängliga ska kommunen ge den enskilde chans för att välja det alternativ likt denne alternativt denna föredrar. Kommunen bör tillhandahålla detta valda hjälpmedlet, ifall detta tillsammans hänsyn mot den enskildes behov samt mot kostnaderna på grund av hjälpmedlet framstår likt befogat.

Kommunen ska ge den enskilde chans för att välja hjälpmedel i enlighet med vad såsom anges inom 7 kap. 2 § patientlagen ().

1. Denna team träder inom kraft den 1 januari

2. Bestämmelsen inom 4 § andra stycket gäller ej vård liksom ges i enlighet med avtal angående hälso- samt sjukvårdstjänster likt landstinget träffat tillsammans med vårdgivare före lagens ikraftträdande, därför länge avtalet gäller.

Efter ikraftträdandet får en sådant avtal ej förlängas utan för att 4 § andra stycket beaktas.

Förslag mot team ifall förändring inom tandvårdslagen ()

Härigenom ordineras inom fråga angående tandvårdslagen ()

dels för att 3 § bör äga nästa lydelse,

dels för att detta inom lagen bör införas numeriskt värde nya paragrafer, 3 a samt 3 b §§, från nästa lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

1

Tandvården bör bedrivas sålunda för att den möter kravet vid enstaka god vård av tänder. Detta innebär för att den bör

1. existera från god standard tillsammans med enstaka god hygienisk standard samt lägga speciell vikt nära förebyggande åtgärder,

2.

tillgodose patientens behov från säkerhet inom vården samt behandlingen,

3. artikel enkel tillgänglig,

4. bygga vid respekt till patientens självbestämmande samt integritet,

5. främja goda kontakter mellan patienten samt tandvårdspersonalen.

Vården samt behandlingen bör därför långt detta existerar möjligt utformas samt genomföras inom samråd tillsammans med patienten.

Akuta fall bör behandlas tillsammans förtur.

Patienten bör upplysas angående sitt tandhälsotillstånd samt angående dem behandlingsmetoder vilket står mot buds.

När vård av tänder ges mot små människor bör barnets bästa särskilt beaktas.

Bestämmelser angående skyldighet för att anmäla mot socialnämnden för att en unge är kapabel behöva nämndens skydd finns inom 14 kap.

1 § socialtjänstlagen ().

3 a §

Vården samt behandlingen bör sålunda långt vilket möjligt utformas samt genomföras inom samråd tillsammans patienten.

När patienten existerar en unge bör barnets inställning mot den aktuella åtgärden sålunda långt liksom möjligt klarläggas. Barnets inställning bör tillmätas innebörd inom förhållande mot hans alternativt hennes ålder samt mognad.

¹ Senaste lydelse

3 b §

Patienten bör erhålla upplysning ifall sitt tandhälsotillstånd samt ifall dem behandlingsmetoder såsom står mot buds.

När patienten existerar en unge bör även patientens vårdnadshavare ett fåtal data i enlighet med inledande stycket. Informationen får ej lämnas ifall bestämmelser angående sekretess alternativt tystnadsplikt hindrar detta.

Denna team träder inom kraft den 1 januari

Förslag mot team angående förändring inom lagen () angående psykiatrisk tvångsvård

Härigenom ordineras för att 1 § lagen () ifall psykiatrisk tvångsvård bör äga nästa lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §¹

Föreskrifterna inom hälso- samt lagar om sjukvård () gäller all psykiatrisk vård.

Kompletterande föreskrifter ifall psykiatrisk vård liksom existerar förenad tillsammans med arrestering samt annat tvång (tvångsvård) ges inom denna team.

Föreskrifterna inom hälso- samt lagar om sjukvård ()och patientlagen ()gäller all psykiatrisk vård. Kompletterande föreskrifter ifall psykiatrisk vård vilket existerar förenad tillsammans arrestering samt annat tvång (tvångsvård) ges inom denna team.

Föreskrifter angående psykiatrisk tvångsvård finns även inom lagen () ifall rättspsykiatrisk vård.

Vad likt sägs inom denna team ifall en landsting gäller även ett samhälle såsom ej ingår inom en landsting.

Med chefsöverläkare avses inom denna team chefsöverläkaren nära den sjukvårdsinrättning var patienten existerar inskriven.

Denna team träder inom kraft den 1 januari

¹ Senaste lydelse

Förslag mot team ifall förändring inom lagen () ifall patientnämndsverksamhet m.m.

Härigenom ordineras för att 2 § lagen () angående patientnämndsverksamhet m.m. bör äga nästa lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §¹

Nämnderna bör utifrån synpunkter samt klagomål stödja samt hjälpa enskilda patienter samt bidra mot kvalitetsutveckling samt upphöjd patientsäkerhet inom hälso- samt sjukvården genom för att

1.

hjälpa patienter för att ett fåtal den data de behöver på grund av för att behärska ta mot artikel sina intressen inom hälso- samt sjukvården,

1. tillhandahålla alternativt hjälpa patienter för att ett fåtal den data patienterna behöver till för att behärska ta mot existera sina intressen inom hälso- samt sjukvården,

2.

främja kontakterna mellan patienter samt vårdpersonal,

3. hjälpa patienter för att vända sig mot korrekt myndighet, samt

4. meddela iakttagelser samt avvikelser från innebörd till patienterna mot vårdgivare samt vårdenheter.

Nämnderna bör informera allmänheten, hälso- samt sjukvårdspersonalen samt andra berörda angående sin aktivitet.

Denna team träder inom kraft den 1 januari

¹ Senaste lydelse

Förslag mot team angående förändring inom lagen () angående genetisk integritet m.m.

Härigenom ordineras för att 1 kap. 3 § lagen () angående genetisk integritet m.m. bör äga nästa lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

3 §¹

I hälso- samt lagar om sjukvård () ges elementär bestämmelser ifall patientens självbestämmande samt angående respekt till människors lika värde inom hälso- samt sjukvården, samt inom patientsäkerhetslagen () ordineras angående ansvar till hälso- samt sjukvårdspersonal.

I hälso- samt lagar om sjukvård ()och patientlagen () ges elementär bestämmelser ifall patientens självbestämmande samt angående respekt på grund av människors lika värde inom hälso- samt sjukvården, samt inom patientsäkerhetslagen () ordineras ifall ansvar till hälso- samt sjukvårdspersonal.

I lagen () angående biobanker inom hälso- samt sjukvården m.m. regleras hur humanbiologiskt ämne, tillsammans med respekt på grund av den enskilda människans integritet, bör erhålla samlas in, förvaras samt användas på grund av vissa ändamål.

När detta gäller för att skydda den enskilda människan samt respektera människovärdet nära undersökning finns bestämmelser inom lagen () ifall etikprövning från undersökning liksom avser människor.

Denna team träder inom kraft den 1 januari

¹ Senaste lydelse

Förslag mot team angående förändring inom patientdatalagen ()

Härigenom ordineras för att 3 kap. 6 § patientdatalagen () bör äga nästa lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

6 §

En patientjournal bör innehålla dem data likt behövs på grund av enstaka god samt trygg vård från patienten.

Om uppgifterna finns tillgängliga, bör enstaka patientjournal ständigt innehålla

1. arbetsuppgift ifall patientens identitet,

2. väsentliga fakta angående bakgrunden mot vården,

3. arbetsuppgift ifall ställd bedömning samt anledning mot mera avgörande åtgärder,

4. väsentliga information angående vidtagna samt planerade åtgärder, och

5.

arbetsuppgift angående den upplysning såsom lämnats mot patienten samt ifall dem ställningstaganden likt gjorts inom fråga ifall omröstning från behandlingsalternativ samt ifall chansen mot enstaka förnyad medicinsk utvärdering.

4. väsentliga information angående vidtagna samt planerade åtgärder,

5.

arbetsuppgift ifall den resultat liksom lämnats mot patienten, dennes vårdnadshavare samt övriga närstående samt ifall dem ställningstaganden likt gjorts inom fråga angående omröstning från behandlingsalternativ samt angående chansen mot ett ny medicinsk bedömning, samt

6. arbetsuppgift ifall för att ett patient äger beslutat för att avstå ifrån viss vård alternativt behandling.

Patientjournalen bör vidare innehålla övning angående vem liksom äger gjort enstaka viss anteckning inom journalen samt då anteckningen gjordes.

Denna team träder inom kraft den 1 januari

Förslag mot team ifall förändring inom patientsäkerhetslagen ()

Härigenom ordineras för att 1 kap.

1 §, 6 kap.6 samt 7 §§ samt 8 kap. 10 §patientsäkerhetslagen () bör äga nästa lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

1

Denna team syftar mot för att främja upphöjd patientsäkerhet inom hälso- samt medicinsk hjälp samt därmed jämförlig aktivitet. inom lagen finns bestämmelser ifall

– registrering från aktivitet m.m.

(2 kap.), – vårdrelaterad skyldighet för att bedriva en systematiskt patientsäkerhetsarbete (3 kap.),

– behörighetsfrågor (4 kap.), – begränsningar inom rätten på grund av andra än hälso- samt sjukvårdspersonal för att vidta vissa hälso- samt sjukvårdande åtgärder (5 kap.),

– ansvar på grund av hälso- samt sjukvårdspersonal (6 kap.), – Inspektionen till vård samt omsorgs tillsyn (7 kap.), – prövotid samt återkallelse från legitimation m.m.

(8 kap.), – Hälso- samt sjukvårdens ansvarsnämnd (9 kap.), samt – straffbestämmelser samt överklagande m.m. (10 kap.). Allmänna bestämmelser angående syfte samt krav vid hälso- samt sjukvården samt tandvården finns inom hälso- samt lagar om sjukvård () samt tandvårdslagen ().

Allmänna bestämmelser angående uppgift samt krav vid hälso- samt sjukvården samt tandvården finns inom hälso- samt lagar om sjukvård (), patientlagen () samt tandvårdslagen ().

Lydelse i enlighet med prop. / Föreslagen lydelse

6 kap.

6 §

2

Den vilket besitter ansvaret till hälso- samt sjukvården från enstaka patient bör titta mot för att patienten ges individuellt anpassad upplysning om

1. sitt hälsotillstånd, 2. dem metoder likt finns till analys, vård samt behandling samt dem redskap för hjälp likt finns till personer tillsammans med funktionsnedsättning,

3.

sina möjligheter för att välja vårdgivare samt tjänsteleverantör inom den

Den liksom besitter ansvaret till hälso- samt sjukvården från enstaka patient bör titta mot för att patienten och dennes närstående ges resultat enligt 3 kap. patientlagen ().

¹ Senaste lydelse ² Ändringen innebär bl.a.

för att andra stycket upphävs.

offentligt finansierade hälso- samt sjukvården, samt

4. vårdgarantin. ifall informationen ej kunna lämnas mot patienten bör den inom stället lämnas mot ett närstående mot patienten.

Informationen får dock ej lämnas mot patienten alternativt någon närstående angående detta finns hinder på grund av detta inom 12 § andra stycket alternativt 13 § inledande stycket alternativt inom 25 kap. 6 alternativt 7 § offentlighets- samt sekretesslagen ().

7 §

När detta finns flera behandlingsalternativ liksom står inom överensstämmelse tillsammans med vetenskap samt testad upplevelse alternativt då detta finns olika redskap för hjälp till personer tillsammans med funktionsnedsättning tillgängliga, bör den vilket besitter ansvaret till hälso- samt sjukvården från ett patient medverka mot för att patienten ges tillfälle för att välja det alternativ såsom denne alternativt denna föredrar.

Den liksom besitter ansvaret till hälso- samt sjukvården från ett patient bör medverka mot för att en patient tillsammans livshotande alternativt särskilt seriös sjukdom alternativt skada får enstaka förnyad medicinsk utvärdering, om detta medicinska ställningstagandet förmå innebära särskilda risker till patienten alternativt besitter massiv innebörd på grund av dennes framtida livskvalitet.

Den som besitter ansvaret till hälso- samt sjukvården från enstaka patient ska medverka mot för att patienten ges tillfälle för att välja behandlingsalternativ respektive redskap för hjälp på grund av personer tillsammans funktionsnedsättning i enlighet med vilket liksom anges inom 7 kap.1 samt 2 §§patientlagen ().

Den likt äger ansvaret på grund av hälso- samt sjukvården från enstaka patient bör medverka mot för att patienten får enstaka ny medicinsk analys enligt vad liksom anges inom 8 kap. 1 § patientlagen.

Denna paragraf omfattar ej vård av tänder i enlighet med tandvårdslagen ().

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

10 §

Om enstaka doktor alternativt person som behandlar tänder missbrukar sin behörighet för att förskriva narkotiska medicin, andra särskilda medicin, alkoholhaltiga medicin alternativt mekanisk sprit, bör denna behörighet dras in

Om ett medicinsk expert alternativt person som behandlar tänder har missbrukat sin behörighet för att förskriva narkotiska medicin, andra särskilda medicin, alkoholhaltiga medicin alternativt ingenjörsmässig sprit, bör denna behörighet dras in

eller begränsas.

Behörigheten bör även dras in alternativt begränsas ifall läkaren alternativt tandläkaren egen begär detta.

eller begränsas. Behörigheten bör även dras in alternativt begränsas ifall läkaren alternativt tandläkaren egen begär detta.

Denna team träder inom kraft den 1 januari

3. ärende samt dess beredning

Regeringen bemyndigade den 24 mars ansvarigt statsråd för att tillkalla ett speciell utredare tillsammans uppgift för att föreslå hur patientens ställning inom samt effekt ovan hälso- samt sjukvården förmå stärkas (dir.

). Utredningen antog namnet Patientmaktsutredningen (S). Den 29 mars beslöt regeringen för att ge utredningen tilläggsdirektiv (dir. ).

Utredningen överlämnade mot regeringen delbetänkandet Patientlag (SOU ) inom januari Betänkandet innehåller bl.a. förslag mot enstaka fräsch patientlag var bestämmelser ifrån bl.a. hälso- samt lagar om sjukvård (), förkortad HSL, likt tydliggör patienters möjligheter mot påverkan inom hälso- samt sjukvården alternativt äger direkt innebörd till vårdens utformning samlas.

Utredningen föreslår även nya alternativt utvecklade lagbestämmelser vid flera områden. ett beskrivning från utredningens betänkande finns inom bilaga 1. Utredningens lagförslag finns inom bilaga 2.

Patientmaktsutredningens delbetänkande besitter remissbehandlats. ett katalog ovan remissinstanserna finns inom bilaga 3.

enstaka sammanställning från remissyttrandena finns tillgänglig inom Socialdepartementet (dnr S//FS).

Den 15 november beslöt regeringen för att ge utredningen tilläggsdirektiv (dir. ). i enlighet med tilläggsdirektiven skulle utredningen bl.a.

lämna förslag mot enstaka fräsch team angående hälso- samt sjukvårdens organisation likt ersätter HSL. Utredningen överlämnade mot regeringen slutbetänkandet Ansvarsfull hälso- samt medicinsk vård (SOU ) inom juni inom slutbetänkandet behandlar utredningen inom enlighet tillsammans direktiven problem att diskutera angående hur vården är kapabel ges vid mer likvärdiga villkor, hur patientberättelser inom klagomåls- samt anmälningsärenden systematiskt kunna samlas in samt bearbetas samt föreslår enstaka färsk team angående organisation från hälso- samt sjukvårdsverksamhet.

Slutbetänkandet äger remissbehandlats. Förslagen bereds till närvarande inom Regeringskansliet.

Lagrådet

Regeringen avgjorde den 23 januari för att inhämta Lagrådets yttrande ovan dem lagförslag likt finns inom bilaga 4. Lagrådets yttrande finns inom bilaga 5. Bestämmelserna besitter utformats tillsammans beaktande från Lagrådets förslag.

Lagrådets synpunkter kommenteras inom del 6, – samt 9 samt inom författningskommentaren, segment inom förhållande mot lagrådsremissens förslag äger vidare vissa språkliga samt redaktionella ändringar gjorts.

4. Patientens ställning

Ett stort antal bestämmelser inom flera lagar samt andra författningar påverkar patientens ställning inom hälso- samt sjukvården.

Detta del inleds tillsammans ett detaljer från dem bestämmelser samt åtaganden ifrån landstingen vilket existerar maximalt väsentliga då detta gäller patientens ställning. Därefter redovisas vissa uppgifter samt viss statistik angående användningen från bestämmelserna.

Allmänt ifall lagstiftningen

Det nuvarande svenska hälso- samt sjukvårdsrättsliga regelverket existerar grundlig.

Förutom en flertal lagar samt förordningar finns närmare tvåhundra föreskrifter samt allmänna råd ifrån Socialstyrelsen samt andra myndigheter vilket rör hälso- samt sjukvården.

Lagarna kunna något förenklat delas in inom numeriskt värde kategorier. Den en kategorin existerar lagar från generell karaktär. mot den kategorin hör hälso- samt lagar om sjukvård (), tandvårdslagen (), patientsäkerhetslagen () samt patientdatalagen ().

Den andra kategorin består från enstaka rad lagar såsom reglerar vissa specifika områden inom hälso- samt sjukvården, exempelvis smittskyddslagen () samt lagen () ifall psykiatrisk tvångsvård.

Hälso- samt sjukvårdslagen samt tandvårdslagen

Hälso- samt lagar om sjukvård, förkortad HSL, trädde inom kraft den 1 januari samt existerar den centrala lagen till hälso- samt sjukvården.

HSL existerar framförallt ett målinriktad ramlag. detta innebär för att den innehåller omfattande syfte samt riktlinjer på grund av verksamheten, främst hos sjukvårdshuvudmännen, samt således ej existerar omfattande. Skälen existerar bl.a. för att huvudmännen utifrån detta kommunala autonomi bör äga viss frihet för att utforma insatserna efter lokala samt regionala behov.

Med hälso- samt medicinsk vård avses i enlighet med lagen åtgärder till för att medicinskt förebygga, utreda samt behandla sjukdomar samt skador. Begreppet hälso- samt medicinsk hjälp omfattar sålunda dels dem sjukdomsförebyggande åtgärderna, dels den egentliga sjukvården.

Enligt HSL existerar målet till hälso- samt sjukvården ett god välbefinnande samt enstaka god vård vid lika villkor på grund av kurera befolkningen.

Vården bör ges tillsammans respekt på grund av samtliga människors lika värde samt på grund av den enskilda människans värdighet. Den liksom besitter detta största nödvändigheten från hälso- samt medicinsk hjälp bör ges prioritet mot vården. en från dem omfattande syftena tillsammans med HSL existerar för att stärka patientens ställning inom hälso- samt sjukvården.

Hälso- samt medicinsk vård bör i enlighet med HSL bedrivas således för att kraven vid ett god vård uppfylls. Detta innebär för att hälso- samt medicinsk hjälp särskilt bör existera från god standard tillsammans med god hygienisk standard samt tillgodose patientens behov från säkerhet inom vården samt behandlingen, existera enkel tillgänglig, bygga vid respekt på grund av patientens självbestämmande samt integritet samt främja goda kontakter mellan patienten samt personalen.

Vården samt behandlingen bör sålunda långt detta existerar möjligt utformas samt genomföras inom samråd tillsammans med patienten.

Enligt HSL bör vården tillgodose patientens behov från kontinuitet samt säkerhet inom vården samt olika insatser till patienten bör samordnas vid en ändamålsenligt sätt.

I fråga angående vård av tänder finns bestämmelser inom bl.a. tandvårdslagen. tillsammans vård av tänder avses i enlighet med lagen åtgärder på grund av för att förebygga, utreda samt behandla sjukdomar samt skador inom munhålan. Målet på grund av tandvården existerar enstaka god tandhälsa samt ett vård av tänder vid lika villkor till bota befolkningen.

vid identisk sätt såsom inom HSL tydliggörs inom tandvårdslagen för att vård av tänder bör bedrivas sålunda för att den möter kravet vid ett god vård av tänder, vilket innebär för att den bl.a. bör artikel från god standard tillsammans med ett god hygienisk standard samt lägga speciell vikt nära förebyggande åtgärder, tillgodose patientens behov från säkerhet inom vården samt behandlingen, artikel enkel tillgänglig, bygga vid respekt på grund av patientens självbestämmande samt integritet samt främja goda kontakter mellan patienten samt tandvårdspersonalen.

Patientsäkerhetslagen

Patientsäkerhetslagen trädde inom kraft den 1 januari samt ersatte lagen () angående yrkesverksamhet vid hälso- samt sjukvårdens zon. i enlighet med patientsäkerhetslagen bör vårdgivarna bedriva en systematiskt patientsäkerhetsarbete. detta innebär bl.a. för att vårdgivaren ansvarar på grund av för att utreda händelser, förebygga vårdskador samt titta mot för att personalens kompetens tillgodoser kravet vid god vård.

inom patientsäkerhetslagen regleras dessutom ansvar på grund av hälso- samt sjukvårdspersonalen, Inspektionen på grund av vård samt omsorgs tillsyn samt befogenheter samt vilka åtgärder likt är kapabel vidtas mot hälso- samt sjukvårdspersonal såsom ej möter sina åligganden alternativt såsom förmå utgöra ett fara på grund av patienternas säkerhet.

Patientsäkerhetslagen innehåller bestämmelser från innebörd till både hälso- samt sjukvården samt tandvården.

Patientdatalagen

Patientdatalagen trädde inom kraft den 1 juli samt ersatte då patientjournallagen (). Lagen tillämpas nära vårdgivares behandling från personuppgifter inom hälso- samt sjukvården. inom patientdatalagen finns bl.a. bestämmelser ifall skyldighet för att föra patientjournal, vad ett journal bör innehålla samt vilket tungomål likt bör användas.

tillsammans med stöd från lagen förmå behörig anställda tillsammans patientens samtycke elektroniskt ta sektion från upplysning hos andra vårdgivare ovan huvudmannagränserna.

Patientdatalagen reglerar vidare inre sekretess samt elektronisk åtkomst inom enstaka vårdgivares aktivitet, patientens chans för att begränsa elektronisk åtkomst på grund av vårdsyfte, utlämnande från arbetsuppgift, sammanhållen journalföring samt kvalitetsregister.

Av patientdatalagen framgår vissa rättigheter på grund av den enskilde, bl.a. rätten för att ta sektion från övning, korrekt mot förstörande från patientjournal inom vissa fall samt rätten mot viss upplysning. enstaka sektion beslut, bl.a. beslut för att avslå ett begäran angående förstörelse från ett patientjournal, får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

noteringar angående ett patient får ej artikel kränkande.

Patientdatalagen innehåller bestämmelser från innebörd till både hälso- samt sjukvården samt tandvården.

Tillsyn samt andra stödfunktioner på grund av patienten

Tillsyn ovan hälso- samt sjukvården

Den 1 juni bildades den nya myndigheten Inspektionen på grund av vård samt vård (IVO), liksom äger tagit ovan tillsynsverksamheten ifrån Socialstyrelsen.

IVO ansvarar till tillsyn ovan främst hälso- samt medicinsk hjälp, socialtjänst samt aktivitet i enlighet med lagen ifall stöd samt service mot vissa funktionshindrade (LSS) samt viss tillståndsprövning. inom tillsynsuppdraget ingår handläggningen från anmälningar, mot modell i enlighet med lex Sarah samt lex Maria.

Huvuduppgiften existerar för att undersöka för att befolkningen får vård samt vård såsom existerar trygg, besitter god standard samt bedrivs inom enlighet tillsammans lagar samt andra föreskrifter.

IVO äger ej tillfälle för att granska all aktivitet. Ansvaret på grund av för att detta bedrivs god samt trygg vård samt vård ligger hos huvudmännen samt deras aktivitet. IVO förmå däremot genom enstaka väl operativ analysverksamhet samt inspektioner liksom fokuserar vid egenkontroll kombinerat tillsammans med stickprovskontroller bidra mot enstaka positiv tillväxt från vården samt omsorgen.

Patientnämnderna

I varenda landsting samt samhälle bör detta finnas enstaka alternativt flera nämnder tillsammans med övning för att stödja samt hjälpa patienter. Patientnämnderna, alternativt förtroendenämnderna vilket dem ursprunglig benämndes, inrättades Patientnämndernas aktivitet regleras inom lagen () angående patientnämndsverksamhet m.m.

Patientnämndernas aktivitet omfattar all offentligt finansierad hälso- samt medicinsk hjälp, vård av tänder såsom bedrivs alternativt finansieras från landstingen samt vissa omvårdnadsinsatser i enlighet med socialtjänstlagen (). Nämnderna bör utifrån synpunkter samt klagomål stödja samt hjälpa enskilda patienter samt bidra mot kvalitetsutveckling inom hälso- samt sjukvården genom för att bl.a.

hjälpa patienter för att ett fåtal upplysning, främja kontakter mellan patienter samt vårdpersonal samt för att meddela iakttagelser samt avvikelser från innebörd till patienterna mot vården.

Uppföljning från patienternas perspektiv

Under dem senaste år äger patienters samt medborgares perception samt synpunkter vid svensk hälso- samt medicinsk hjälp inhämtats samt sammanställts vid en allt mer systematiskt sätt, såväl inom landet liksom inom jämförande internationella studier.

Vårdbarometern existerar ett kontinuerlig befolkningsstudie vars avsikt existerar för att systematiskt samt ovan tidsperiod ge landstingen enstaka perception ifall den vuxna befolkningens attityder mot, kunskaper angående samt erfarenheter från hälso- samt sjukvården inom landet. Årligen telefonintervjuas ungefär 0,5 andel från den vuxna befolkningen inom dem landsting likt deltar inom granskning.

Syftet tillsammans Vårdbarometern existerar för att ge politiker, kontorspersonal samt företrädare på grund av vården enstaka foto från hur hälso- samt sjukvården uppfattas från medborgarna samt stimulera mot jämförelser samt utbyte från erfarenheter mellan landsting.

Nationell patientenkät existerar ett återkommande mätning från hur patienterna bedömer vården inom olika verksamheter.

Enkäten äger genomförts sedan samt arbetet samordnas från Sveriges Kommuner samt Landsting

(SKL). Mätningar genomförs årligen, vartannat tid inom primärvården samt vartannat kalenderår inom den inriktade vården. Genom patientenkäten får patienter chans för att informera angående samt bedöma sina erfarenheter. Frågorna handlar bl.a.

ifall bemötande, delaktighet, tillit samt data.

Sverige, samt tretton andra länder, medverkar sedan inom den årliga internationella granskning The Commonwealth Fund International Health Policy Survey (IHP-studien). Fokus existerar bl.a. vid patientsäkerhet, tillgänglighet samt vårdplanering samt samverkan. inom års studie intervjuades befolkningen inom dem olika länderna angående tillit samt upplevd effektivitet inom respektive hälso- samt sjukvårdssystem.

på grund av planeras granskning fokusera särskilt vid hur vården fungerar till personer tillsammans långvariga alternativt kroniska sjukdomar.

Patienternas erfarenheter samt synpunkter kunna även hämtas ifrån bl.a. Inspektionen på grund av vård samt vård, Myndigheten till analys av vård, Socialstyrelsen, patientnämnderna samt patientorganisationerna.

Patientlagstiftning inom Norden

Samtliga nordiska grannländer besitter enstaka lagstiftning vilket reglerar patientens chans mot delaktighet samt effekt. detta finns dock vissa skillnader mellan länderna då detta gäller exempelvis valfrihet samt garantier till tillgänglighet.

Dessa skillnader kunna bero vid för att hälso- samt sjukvården varken organiseras alternativt finansieras vid identisk sätt inom dem olika länderna, existerar graden från decentralisering ett sak likt skiljer dem nordiska ländernas vårdsystem åt.

Finland

Den finska lagstiftningen angående patientens ställning trädde inom kraft redan land i norden plats därmed inledningsvis ut bland dem nordiska länderna för att inom team fastställa omfattande patienträttigheter.

inom lagen behandlas bl.a. patientens korrekt mot god hälso- samt medicinsk vård samt mot en gott bemötande, patientens korrekt mot data, patientens självbestämmande, minderåriga patienters ställning, personalens tystnadsplikt m.m.

Island

Islands patienträttighetslag trädde inom kraft i enlighet med dem start bestämmelserna bör lagen syfta mot för att säkerställa patientens rättigheter inom enlighet tillsammans allmänna mänskliga rättigheter samt mänsklig värdighet samt därmed stärka dennes rättsliga ställning inom förhållande mot hälso- samt sjukvården.

Vidare bör lagen stödja detta förtroliga förhållandet mellan patienten samt hälso- samt sjukvårdspersonalen.

Danmark

Danmark besitter sedan haft ett speciell lagstiftning såsom reglerar patienters rättsställning. Sedan den 1 januari utgör bestämmelserna angående patienters ställning en segment inom ett omfattande bom, sundhedsloven.

Lagen fastställer hälso- samt sjukvårdens skyldighet för att säkerställa respekten på grund av individen, dennes integritet samt självbestämmande samt ansvaret till för att uppfylla nödvändigheten från bl.a. lika resurs mot hälso- samt medicinsk hjälp, valfrihet samt resurser mot upplysning.

Norge

Den norska lagen ifall patient- samt brukarrättigheter trädde inom kraft Lagen omfattar såväl patienter vilket brukare, dvs. personer såsom ansöker angående alternativt mottar tjänster såsom omfattas från hälso- samt omsorgstjänstlagen. Lagens ändamål existerar bl.a. för att bidra mot för att säkerställa likvärdig resurs mot hälso- samt sjukvårdstjänster från god standard till befolkningen.

Lagens bestämmelser bör även bidra mot för att främja förtroendet mellan patienten samt hälso- samt sjukvården samt tillvarata respekten på grund av den enskilda patientens liv, integritet samt människovärde.

Målet till hälso- samt sjukvården

Regeringens syfte på grund av hälso- samt sjukvården existerar för att befolkningen bör erbjudas ett behovsanpassad, tillgänglig samt produktiv vård från god standard (budgetpropositionen till ).

Målet signalerar för att allt förbättringsarbete inom hälso- samt sjukvården sker på grund av enstaka klar publik, befolkningen, var även dem vilket ännu ej existerar patienter inkluderas. Hälso- samt sjukvården bör således bedrivas vid en effektivt sätt samt tillsammans en därför gott resultat på grund av patienterna för att den åtnjuter en högt tillit hos allmänheten.

Arbetet inom hälso- samt sjukvården bör särskilt inriktas vid att: - säkerställa för att patienterna ges möjligheter mot delaktighet samt

självbestämmande - säkerställa för att hälso- samt sjukvården existerar kunskapsbaserad - säkerställa enstaka god tillgänglighet samt valfrihet bland ett diversitet från

vårdgivare - producera förutsättningar på grund av för att hälso- samt sjukvårdens påverkan följs upp

på en öppet samt jämförbart sätt - tillvarata insikt samt erfarenheter på grund av för att systematiskt utveckla

hälso- samt sjukvården.

Insatser till för att stärka patientens ställning

Under en antal kalenderår äger regeringen genom bl.a. lagstiftning samt olika överenskommelser tillsammans med Sveriges Kommuner samt Landsting (SKL) lanserat viktiga reformer såsom bidragit mot för att flytta fram positionerna då detta gäller för att stärka samt förtydliga patientens ställning.

I hälso- samt lagar om sjukvård, förkortad HSL, besitter flera bestämmelser förts in på grund av för att stärka inflytandet, bl.a. ett lagstadgad vårdgaranti samt enstaka

skyldighet till landstingen för att tillhandahålla enstaka fast vårdkontakt samt förnyad medicinsk analys. Regeringen besitter även beneath dem senaste år utfört reformer till för att öka patientens valfrihet, bl.a.

besitter varenda landsting, ifrån samt tillsammans med den 1 januari , skyldighet för att införa vårdvalssystem inom primärvården. beneath perioden – avsätter regeringen dessutom totalt miljoner kronor mot insatser nationellt samt inom landstingen på grund av för att stimulera utvecklingen från vårdval inom den inriktade vården.

Regeringen genomför flera andra satsningar inom avsikt för att stimulera huvudmännens sysselsättning, bl.a.

genom den s.k. kömiljarden såsom syftar mot för att utveckla tillgängligheten inom hälso- samt sjukvården. andra satsningar existerar patientsäkerhetssatsningen, likt besitter vilket syfte för att successiv minska antalet undvikbara vårdskador, samt PRIO – riktade insatser på grund av personer tillsammans med psykisk ohälsa.

Ett grundlig jobb äger även bedrivits till för att minska skillnaderna inom hälso- samt sjukvården.

Regeringen besitter beslutat angående enstaka metod på grund av jämlik vård – Strategin handlar ifall för att synliggöra samt undanröja samt följa utvecklingen från omotiverade skillnader inom påverkan samt bemötande inom vården.

Flera utredningar äger dessutom tillsatts inom avsikt för att vid olika sätt stärka patientens ställning samt effekt inom vården, Frittvalutredningen (S ), Patientsäkerhetsutredningen (S ), Patientens korrekt inom vården (S ), Statens vård- samt omsorgsutredning (S ) samt Utredningen ifall korrekt upplysning inom vård samt vård (S ).

Den 1 januari inrättades Myndigheten på grund av analys av vård liksom besitter inom uppgift för att ur en patient-, brukar- samt medborgarperspektiv följa upp samt analysera aktivitet samt förhållanden inom hälso- samt sjukvården samt delar från socialtjänsten. Myndigheten genomför framför allt analyser samt granskningar inom områden var detta finns enstaka klar förbättringspotential till patienter, brukare samt medborgare.

detta handlar angående för att titta ovan inom vilken mån patienter, brukare samt medborgare besitter resurser mot den kunskap dem behöver.

Regeringen samt SKL besitter sedan samarbetat kring utvecklingen från enstaka nationellt samordnad samt kvalitetssäkrad sjukvårdsrådgivning per mobil samt webb, Vårdguiden.

Vårdguiden syftar mot för att stärka patientens ställning inom vården genom för att artikel enstaka naturlig samt samlad inträde mot detta liksom rör den egna hälsan alternativt närståendes välbefinnande. på grund av tillfället pågår detta en jobb tillsammans med för att förbättra enstaka vårdvalsfunktion vid titta.

Vårdvalsfunktionen bör ge medborgare samt patienter tillfälle för att förbättrad behärska orientera sig mellan olika vårdgivare utifrån egna preferenser.

Även andra initiativ besitter tagits till för att öka både jämförbarheten inom samt informationen ifall vården, bl.a. öppna jämförelser samt utvecklingen från etjänsten Mina vårdkontakter samt tillsammans med e-tjänsten Mina vårdkontakter är kapabel patienten beställa tidsperiod, av- samt omboka period alternativt förnya anvisning.

I oktober inbjöd regeringen in SKL, dem branschorganisationer liksom organiserar dem privata samt idéburna vårdgivarna samt fackliga organisationer mot ett dialog till för att ta fram enstaka moralisk plattform på grund av vård samt vård. Målsättningen plats för att öka allmänhetens insyn hos samtliga tjänsteleverantör, oavsett driftsform, avseende standard, finans samt anställningsvillkor.

Arbetet

har resulterat inom enstaka överenskommelse mellan dem kollektivavtalsslutande parterna inom vård samt vård liksom presenterades inom september (överenskommelsen ifall enstaka moralisk plattform till öppenhet ifall standard, vetenskapen om resurserhandel och finans samt anställningsvillkor hos tjänsteleverantör inom vård samt vård tillsammans med offentlig finansiering).

Övriga insatser

Socialstyrelsen äger sedan publicerat enstaka handbok, riktad mot vårdgivare, verksamhetschefer, hälso- samt sjukvårdspersonal samt andra liksom ansvarar till samt arbetar tillsammans resultat samt överföring mot patienter samt närstående (Din skyldighet för att informera samt utföra patienten delaktig – Handbok på grund av vårdgivare, chefer samt anställda ).

Handboken ger enstaka samlad redogörelse från lagstiftningen, Socialstyrelsens föreskrifter samt allmänna råd samt andra regelverk liksom gäller patienters ställning samt rätten mot självbestämmande, resultat, delaktighet samt kontinuitet. inom handboken ges bl.a. råd mot vårdpersonalen angående hur dem vid enkelt sätt kunna förbättra sin överföring tillsammans med patienterna.

Socialstyrelsen besitter även haft inom uppgift för att ta fram en utbildningspaket på grund av fortbildning från vårdpersonal angående olika aspekter från värdigt samt professionellt bemötande samt agerande inom vården. Utbildningspaketet bör bl.a. förmedla insikt ifall aktuell lagstiftning, sambanden mellan diskriminering alternativt social utsatthet samt ohälsa, vikten från för att uppmärksamma patientens egna önskemål samt insikt samt metoder till för att systematiskt jobba tillsammans bemötande såsom tillgänglighetsaspekt inom den egna organisationen.

Uppdraget äger genomförts bl.a. inom samverkan tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen samt redovisades mot Regeringskansliet (Socialdepartementet) inom september

För för att öka patienternas möjligheter för att medverka mot enstaka trygg samt trygg vård besitter Socialstyrelsen tagit fram handboken Min guide mot trygg vård.

Handboken bör delas ut från vårdpersonalen, inom inledande grabb mot patienter likt besitter alternativt är kapabel ett fåtal upprepade kontakter tillsammans hälso- samt sjukvården samt tandvården. Den innehåller vägledning samt råd, förslag vid ämnen såsom patienten är kapabel ställa samt erhålla samt upplysning angående bl.a. vilka lagar samt regler vilket styr patientens möjligheter mot effekt inom vården.

SKL äger, bl.a. likt en led inom för att utveckla patientsäkerheten, utarbetat handböcker samt råd på grund av förbättrad informationsutbyte mellan patient samt vårdpersonal. inom samband tillsammans genomförandet från patientsäkerhetslagen, likt trädde inom kraft den 1 januari , avgjorde regeringen för att ge SKL en finansiellt bidrag på grund av för att förbättra metoder alternativt modeller på grund av hur patienter samt närstående dels bör behärska bidra mot vårdgivarnas löpande patientsäkerhetsarbete, dels bemötas samt informeras inom samband tillsammans för att enstaka vårdskada äger skett.

bekymmer tillsammans med nuvarande förhållanden

Hälso- samt sjukvården bör i enlighet med HSL främja befolkningens välmående samt ge enstaka god vård vid lika villkor samt efter behov. ifrån den utgångspunkten borde patienter äga ett kraftfull ställning inom hälso- samt sjukvården. Den

offentliga gemensamma finansieringen, ett medicinsk hjälp likt omfattar samtliga, behovsprincipen samt den nära politiska styrningen existerar mot till för att garantera detta.

Flera studier samt enkätundersökningar visar dock vid för att detta finns områden var patienter systematiskt besitter ett alltför svag samt ibland, åtminstone upplevd, underordnad ställning.

Socialstyrelsen besitter inom flera rapporter pekat vid vissa brister då detta gäller för att informera patienter samt ge dem möjligheter för att diskutera behandlingsalternativ.

Myndigheten menar för att många tyder vid för att vården ännu domineras från en verksamhets- samt yrkesperspektiv.

Även anmälningar mot patientnämnderna vittnar angående för att vården ej tar patienten vid allvar. i enlighet med anmälningarna upplever patienterna för att vården brister inom för att informera ifall sjukdomen samt dess prognos, behandling samt samordning från insatser.

Patienter skrivs även ut ifrån slutenvården tillsammans bristfällig kunskap ifall medicinering, återbesök, provsvar samt kontaktvägar tillsammans mera.

analys av vård narrativ ifall patientcentrering inom svensk hälso- samt sjukvård

Myndigheten på grund av analys av vård presenterade inom juli enstaka redovisning var graden från patientcentrering inom svensk hälso- samt medicinsk vård bedöms utifrån fem olika dimensioner: - Patienter likt medaktörer inom vården genom kunskap samt träning - Respekt till patienters individuella behov, preferenser samt värderingar - Samordning samt kontinuitet såväl inom vilket mellan vård samt vård - Helhetssyn vid patienter vilket människor tillsammans både medicinska samt

icke-medicinska behov - Involvering från släkt samt närstående inom vården i enlighet med patienters önske-

mål Rapporten visar bl.a.

för att detta besitter gjorts vissa framsteg inom land på grund av för att stärka patientens ställning, bl.a. besitter flera steg tagits på grund av för att förbättra samt utveckla informations- samt utbildningsinsatser riktade mot patienterna. Myndigheten på grund av analys av vård påpekar dock för att detta finns vissa uppenbara brister. Hälso- samt sjukvården brister ofta inom för att möta patienters individuella behov, värderingar samt preferenser.

enstaka ytterligare svaghet existerar bristande samordning samt samverkan mellan vårdgivare. Rapporten innehåller flera centrala rekommendationer på grund av för att öka patientcentreringen inom svensk hälso- samt medicinsk vård, säkerställa för att lagstiftningen till för att stärka patientens ställning efterlevs, möjliggöra på grund av patienten för att artikel medaktör inom sin personlig vård samt engagera samt involvera patienter samt patientföreträdare inom beslut ifall hälso- samt sjukvårdens tillväxt.

Patientens ställning behöver stärkas

Som framgår från ovanstående uppföljningar samt bedömningar från hälso- samt sjukvården finns detta trots dem senaste årens insatser kvar brister för att åtgärda då detta gäller patientens ställning. Patienterna äger ej fullt ut kunnat tillgodogöra sig dem effekter likt varit åsyftade.

Sett utifrån den demografiska utvecklingen inom samhället, liksom bl.a. innebär för att andelen äldre inom befolkningen förväntas öka tillsammans 30 andel mellan samt , finns detta all anledning för att bygga struktur inom hälso- samt sjukvården såsom vid en effektivt sätt utnyttjar samtliga befintliga tillgångar. beneath dem senaste år besitter därför patienten samt dennes roll inom hälso- samt sjukvården lyfts fram vilket ett betydande källa mot insikt.

Även den tekniska utvecklingen inom vården gör starkare patienters möjligheter för att inom allt högre grad ta ansvar till sin välbefinnande samt inom viss mån även sin personlig behandling.

Mycket talar till för att patientens medverkan inom planerings-, genomförande- samt uppföljningsfasen ökar både standard samt effektivitet inom hälso- samt sjukvården.

undersökning visar för att viktiga faktorer på grund av utfallet från vårdinsatsen existerar patientens självkänsla samt vilja för att ta ansvar. Patienten bör därför ses såsom ett partner inom relationen tillsammans vårdgivaren samt bör ges ett energisk roll inom beslut kring den egna vården. Studier visar även för att stöd mot patientmedverkan samt egenvård radikalt är kapabel minska antalet läkar- samt slutenvårdsbesök, minska antalet sjukskrivningsdagar samt öka patienternas livskvalitet samt självförtroende.

Patientmaktsutredningens utgångspunkter

En utgångspunkt på grund av Patientmaktsutredningens jobb äger varit för att utveckla förutsättningarna till enstaka god samt jämlik vård inom enlighet tillsammans målen till hälso- samt sjukvården vilket äger formulerats inom HSL (se segment ). ett ytterligare utgångspunkt existerar för att detta existerar dem medicinska professionerna, vårdgivarna samt ytterst sjukvårdshuvudmännen vilket små frukter från växter detta medicinska ansvaret, liksom ansvaret till vilka prioriteringar likt måste göras beträffande hur vårdens tillgångar bör utnyttjas.

denna plats nedan följer en antal ämnen liksom utredningen ansåg fanns dem maximalt centrala på grund av sitt uppgift.

Vård vid patientens villkor

Enligt utredningen framstår dagens hälso- samt medicinsk vård liksom en komplext struktur vars tillväxt allt mer präglas från försök mot effektivisering. inom detta perspektiv existerar detta ofta vårdorganisationen inom sig samt dess anställda liksom står inom fokus.

detta görs samt besitter gjorts flera insatser på grund av för att utveckla den interna produktiviteten. flera från dem uppföljningar vilket genomförts äger varit kopplade mot organisationens operativa aktivitet samt effekt. Faktorer såsom står beneath hälso- samt sjukvårdens övervakning existerar jämförelsevis lätta för att följa upp samt påverka. andra faktorer existerar svårare för att följa upp samt avsevärt svårare för att påverka.

Patientens ställning besitter mot massiv sektion hamnat utanför fokus inom samband tillsammans med för att vården effektiviserats.

Mot bakgrund från den generella bilden från hälso- samt sjukvården vilket organisationscentrerad äger detta vuxit fram ett motpol inom framför allt forskningsvärlden. Teoribildningar såsom patientcentrerad vård, patientmedverkan samt egenvård sätter patienten inom fokus.

I ett patientcentrerad vård existerar patienten enstaka partner inom relationen tillsammans vårdgivaren samt tar ett mer energisk roll inom beslut kring den egna vården. Detta ställer ökade krav vid hälso- samt sjukvårdspersonalen för att erbjuda in patienten inom diskussioner kring utformningen samt genomförandet från vårdinsatser.

vid patienten ställs samtidigt ökade krav vid kunskaper på grund av för att

han alternativt denna aktivt bör behärska delta inom beslut samt utformning från vårdinsatsen. undersökning visar för att ökad delaktighet ifrån patientens blad ökar kvaliteten inom vårdinsatsen.

Studier vilket äger genomförts vid patientcentrerad vård visar allmänt vid positiva effekter inom hur patienten uppfattar den vård dem erhållit.

andra effekter likt identifierats existerar minskad personalomsättning samt en minskat antal felbehandlingar. inom ett forskning nära Sahlgrenska sjukhuset undersöktes hur ett modell tillsammans med enstaka patientcentrerad vårdkedja påverkade vårdresultat hos patienter tillsammans höftledsfraktur. inom studien kunde detta bl.a.

påvisas för att kostnaderna sjönk tillsammans 40 andel inom den patientgrupp var modellen tillämpades. Studien visade även för att 75 andel från deltagarna inom gruppen blev framgångsrikt rehabiliterade jämfört tillsammans 55 andel inom kontrollgruppen.¹

Utredningen menar för att patienten äger blivit en objekt tillsammans ett bedömning utan koppling mot individ alternativt situation.

Särskilt klart blir detta då patienten remitteras mellan olika vårdinstanser var patienten tvingas mot för att etablera nya vårdrelationer tillsammans med återkommande uppbrott. Avsaknad från helhetsförståelse till individen innebär enstaka funktionell ögonkontakt vilket fragmenterar vårdinsatsen samt patientens upplevelse. Patienten blir åskådare samt ej enstaka energisk deltagare inom dem vårdinsatser såsom görs, hävdar utredningen.

Information samt överföring

Att öka patientens förståelse existerar en medel till för att stärka dennes auktoritet samt effekt. Patientens kunskaper ifall sitt eget hälsotillstånd existerar viktiga på grund av för att denne alternativt denna bör behärska förhålla sig mot sin vårdsituation samt formulera sina behov samt behärska ställa krav vid hälso- samt sjukvården.

tillsammans med fördjupad insikt kunna även patientens chans för att analysera samt utföra aktiva omröstning mellan olika vårdinsatser samt vårdgivare förbättras.

Enligt utredningen existerar den upplysning likt finns tillgänglig inom dygn inom mångt samt många från omfattande natur. Lättillgänglig data ifall vårdens standard samt utfall, nedbrutet vid verksamhetsnivå, saknas mot massiv sektion.

Sådan data existerar emellertid från massiv innebörd på grund av patienter vilket exempelvis befinner sig inom enstaka valsituation samt bör väga olika alternativa vårdgivare mot varandra. bristande vid kvalitetssäkrad kunskap ifrån offentliga aktörer såsom myndigheter alternativt exempelvis landsting förmå leda mot för att patienter vid personlig grabb skapar plattformar till för att jämföra vård alternativt dela tillsammans med sig från sina egna omdömen.

modell vid detta existerar s.k. ratingsajter vid internet.

Att stärka patientens möjligheter mot betydelsefull samt användbar insikt existerar i enlighet med utredningen en medel på grund av för att stärka patientens kraft. enstaka förbättrad maktbalans mellan patienten samt hälso- samt sjukvårdens professioner skapar även förbättrad förutsättningar till för att engagera patienten inom sin personlig behandling.

Det existerar inom detta personliga mötet mellan ett patient samt behandlande vårdpersonal liksom många från den upplysning likt patienten behöver bör

¹ Olsson, L., Hansson, E., Ekman, I., & Karlsson, J. (). A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway.

kommuniceras. Flera uppföljningar samt bedömningar visar för att patienter ej ständigt får den data liksom dem behöver.

Utredningen menar för att frågan angående kunskap mot patienter mot massiv sektion existerar ett ledarskapsfråga. plats ansvaret till olika fakta etc. bör ligga ner måste givetvis existera klart uttalat inom dem ramverk liksom finns, dock detta existerar verksamhetschefen nära respektive reception samt vårdcentral eller sjukhusavdelning såsom måste titta mot för att detta sker samt för att eventuella negativa attityder samt kulturer inom organisationen motverkas.

Även andra aktörer inom samhället är kapabel tänkas behöva erhålla en klart angivet ansvar till för att tillhandahålla patientinformation.

Ökad valfrihet på grund av patienten

Med valfrihet kommer chansen för att välja detta likt existerar god samt för att välja försvunnen detta såsom existerar mindre god. enstaka förutsättning på grund av för att ge utrymme åt personliga preferenser samt möjliggöra ett sortering mellan detta såsom existerar utmärkt samt detta vilket existerar mindre god, existerar för att detta finns enstaka transparens likt utför detta möjligt för att jämföra alternativ.

Inom hälso- samt sjukvården innebär detta tre centrala krav såsom måste uppfyllas. detta måste, på grund av detta inledande, finnas en utbud vilket ger konkreta alternativ för att välja mellan. på grund av detta andra behövs förståelse angående vårdens standard samt medicinska utfall. en instrument till detta existerar uppföljning samt analys från dem vårdinsatser liksom görs.

på grund av detta tredjeplats måste kunskapen angående vårdens standard samt tillgänglighet m.m. komma patienten mot sektion vid en till patienten begripligt sätt. Tjänsten Hitta samt jämför vård vid webbplatsen titta existerar på denna plats en möjligt instrument.

Att stärka patientens valmöjligheter är kapabel bl.a.

handla angående för att genom lagstiftning utföra befintligt vårdutbud inom än högre grad tillgängligt till patienten. inom ljus finns detta en fritt vårdval såsom fullfölja för att patienten är kapabel välja vårdleverantör inom primärvården. Vidare finns möjligheter för att välja vård inom andra länder inom EU/EES-området.

Utredningen lyfter fram ökad transparens, förbättrad patientinformation samt enstaka klar lagstiftning vilket några från dem viktigaste områdena till för att åstadkomma ökad valfrihet.

resurser mot upplysning samt insikt existerar kritisk på grund av för att patienten bör behärska utnyttja sin valfrihet.

6. enstaka fräsch patientlag

Regeringens förslag: ett fräsch team, patientlagen, införs. Lagen syftar mot för att inom hälso- samt sjukvårdsverksamhet stärka samt tydliggöra patientens ställning samt mot för att främja patientens integritet, självbestämmande samt delaktighet.

Lagen innehåller bestämmelser likt rör patientens tillfälle mot påverkan inom hälso- samt sjukvården alternativt såsom besitter direkt innebörd till vårdens utformning. Patientlagen innehåller även hänvisningar mot bestämmelser angående patientens ställning inom andra lagar.

Med hälso- samt medicinsk vård avses i enlighet med lagen dels åtgärder på grund av för att medicinskt förebygga, utreda samt behandla sjukdomar samt skador, dels sjuktransporter.

Vissa bestämmelser bör endast gälla hälso- samt sjukvårdsverksamhet liksom bedrivs tillsammans med en landsting alternativt ett samhälle likt huvudman.

Patientlagen bör ej omfatta vård av tänder. Följdändringar görs inom några lagar tillsammans med anledning från den nya lagen.

Utredningens förslag: Överensstämmer inom huvudsak tillsammans regeringens förslag.

Utredningen föreslår för att vård från avlidna bör ingå inom definitionen från vilket såsom existerar för att anse liksom hälso- samt medicinsk hjälp i enlighet med lagen.

Utredningen föreslår vidare ett definition från offentligt finansierad vård.

Remissinstanserna: I stort sett samtliga remissinstanser välkomnar förslaget samt existerar överlag positiva mot förslagets utformning.

dem anser för att detta existerar en viktigt verktyg till för att stärka samt tydliggöra patientens ställning.

Vårdförbundet anser för att vården ännu domineras från en verksamhets- samt yrkesperspektiv. Förbundet menar för att detta behövs en paradigmskifte var oss genom för att flytta fokus ifrån organisation mot individ skapar förutsättningar på grund av vårdtagarens delaktighet samt självbestämmande samt ett bas på grund av säkerhet samt tillit.

Akademikerförbundet SSR menar för att patienten länge besitter varit ett outnyttjad tillgång dock tillsammans med stärkt effekt samt tillfälle för att inom ökad utsträckning påverka sin vård kommer patientlagstiftningen för att leda mot nöjdare patienter, ökad följsamhet, minskat antal mottagning hos vårdgivare samt ökad effektivisering från vården. Sveriges sjuksköterskeförening menar för att eftersom patientlagen därför klart betonar bl.a.

patientcentrering samt en mer individanpassat synsätt ökar möjligheterna till personer tillsammans med annat modersmål alternativt ifrån ytterligare kulturell bakgrund för att tillvarata sina intressen inom vården. Diskrimineringsombudsmannen menar för att såväl enskilda patienter likt patientföreningar samt vårdpersonal förmå bli medvetna angående, samt verka aktivt på grund av, ett patientcentrerad vård liksom utgår ifrån samtliga människors lika värde samt rättigheter.

Göteborgs universitet anser för att ett patientlagstiftning kunna producera förutsättningar på grund av en nytt tänkande samt nya arbetssätt vilket existerar baserade vid delaktighet inom en strukturerat partnerskap mellan patient samt vårdgivare samt baserad vid evidens. Statskontoret anser för att betänkandet brister inom klarhet samt konkretisering samt för att detta existerar tveksamt ifall betänkandet utgör en tillräckligt underlag till beslut ifall ett fräsch patientlag.

Sveriges Pensionärers Riksförbund avstyrker förslaget vid bas från för att utredningen ej förordar enstaka rättighetslagstiftning samt för att tandvården ej

ska ingå.

Även bl.a. Nätverket mot cancer samt Demensförbundet anser för att patientlagen bör innehålla rättigheter såsom existerar utkrävbara inom domstol. Flera remissinstanser, bl.a. Sveriges läkarförbund, Blekinge läns landsting samt

Reumatikerförbundet, anser dock för att enstaka rättighetslagstiftning tillsammans med chans för att bestrida inom domstol ej skulle existera mot gagn till patienterna eftersom modellen skulle existera både tids- samt resursödande samt för att detta ej skulle leda mot den maktförskjutning man önskar uppnå. Vårdföretagarna, Handikappförbunden samt Svenskt Näringsliv menar för att detta bör finnas tillfälle mot sanktioner angående lagen ej följs.

Praktikertjänst, Privattandläkarna, Gotlands samhälle och Jämtlands läns landsting ger stöd mot utredningens förslag för att patientlagen ej bör omfatta vård av tänder. Praktikertjänst menar för att en inkluderande från tandvården sannolikt skulle avsevärt försvåra en genomförande samt allvarligt komplicera lagstiftningen tillsammans fara för att dess huvudsakliga syfte samt avsikt skulle vandra tappat bort eller missat.

Flera remissinstanser, .

Sveriges Tandläkarförbund, Socialstyrelsen och en flertal landsting, anser dock för att tandvårdens patienter bör omfattas från den nya patientlagen.

Flera instanser, bl.a. Praktikertjänst samt Handikappförbunden, menar för att den nya patientlagen existerar lättillgänglig, lärorik samt överskådlig. Lagen existerar uppbyggd vid en sätt såsom möjliggör till envar för att tillgodogöra sig dess innehåll.

Riksdagens ombudsmän (JO) ifrågasätter däremot starkt den valda lagtekniska konstruktionen. JO existerar många tveksam både mot dubbelreglering samt mot för att inom enstaka team inom således massiv utsträckning äga mer alternativt mindre innehållslösa bestämmelser såsom upplyser angående för att den materiella bestämmelsen finns inom ytterligare lagstiftning.

Justitiekanslern anför för att detta kanske inom den vidare beredningen mer allmänt bör övervägas angående dubbelregleringar är kapabel undvikas. Uppsala universitet förordar enstaka sammanhållen lagstiftning vid hälso- samt sjukvårdsområdet. Ytterligare enstaka team, likt mot största delen bygger vid reglering ifrån annat håll, förstärker intrycket från regleringen vid hälso- samt sjukvårdsområdet likt splittrad samt fragmentiserad.

Skälen på grund av regeringens förslag

Behovet från ett patientlagstiftning

Under dem senaste år besitter patientens ställning förtydligats samt stärkts inom flera avseenden (se vidare segment ). Särskilt är kapabel nämnas reformer till ökad valfrihet på grund av patienten, lagstadgad vårdgaranti, skärpt tillsyn samt förbättrad tillgänglighet inom hälso- samt sjukvården.

Flera rapporter visar dock vid för att detta ännu finns enstaka rad områden var patientens ställning behöver stärkas. detta existerar svårt på grund av medborgarna, patienterna, vårdgivarna samt huvudmännen för att ett fåtal enstaka klar foto från bestämmelserna vid området eftersom landet saknar ett lagstiftning likt samlat beskriver patientens ställning inom vården.

Vidare anger lagstiftningen inom princip genomgående sjukvårdshuvudmännens, vårdgivarnas samt personalens ansvar gentemot patienten, inom stället på grund av för att ange vilka möjligheter mot effekt samt delaktighet liksom patienten äger. Mot denna bakgrund utför regeringen, inom likhet tillsammans med utredningen, bedömningen för att detta finns behov från för att införa ett patientlag likt samlar bestämmelser från innebörd på grund av patientens ställning inom avsikt för att förtydliga samt stärka patientens ställning samtidigt såsom överskådligheten samt tillgängligheten ökar på grund av

medborgarna.

Samtidigt synliggörs patienten liksom aktör samt ej bara vilket en objekt till vårdrelaterad agerande. enstaka patientlagstiftning ger sannolikt även enstaka generell inverkan vid hälso- samt sjukvården. för att stärka patientens ställning existerar i enlighet med flera studier en effektivt sätt för att utveckla resultaten inom hälso- samt sjukvården.

vid sikt leder detta även mot ett effektivare användning från hälso- samt sjukvårdens tillgångar. Därför existerar detta från huvud innebörd för att patientlagen ej enbart riktar sig mot patienter, deras närstående samt allmänheten utan även mot hälso- samt sjukvården samt dess anställda.

Lagen bör äga likt omfattande avsikt för att stärka samt tydliggöra patientens ställning.

Den bör vidare främja patientens integritet, självbestämmande samt delaktighet. Lagen bör även stödja patientens möjligheter för att medverka samt existera medskapande inom sin personlig vårdprocess.

Ingen rättighetslagstiftning

Frågan angående ett patientlagstiftning bör ange inom domstol utkrävbara rättigheter mot vård samt behandling besitter varit objekt till samtal inom flera tidigare statliga utredningar.

chansen för att frångå systemet tillsammans skyldighetslagstiftning mot förmån till enstaka rättighetsbaserad lagstiftning lyftes bl.a. fram inom en delbetänkande (SOU ) från Kommittén angående hälso- samt sjukvårdens finansiering samt organisation (HSU ). enstaka sådan konstruktion skulle innebära för att patienten besitter chans för att ett fåtal sin sak prövad från domstol.

Kommittén påpekade för att detta finns ett rad svårigheter tillsammans för att införa utkrävbara rättigheter vid hälso- samt sjukvårdsområdet, eftersom domstolsprövningar från detta slaget tillsammans många komplicerade medicinska bedömningar skulle kräva grundlig expertmedverkan samt därmed bli både tidsödande samt resurskrävande såväl på grund av rättsväsendet vilket på grund av hälso- samt sjukvården.

Kommittén slog fast för att enstaka sådan situation ofrånkomligen medför för att dem tillgångar vilket tas inom krav på grund av domstolsprövningarna drabbar den sjukvårdande verksamheten negativt. en annat bekymmer likt utredningen lyfte fram fanns svårigheten för att utforma adekvata sanktioner liksom existerar mot nytta till den enskilda patienten.

En ytterligare aspekt, liksom tidigare lyfts fram från Prioriteringsutredningen (SOU ), existerar för att en rättighetsbaserat struktur inskränker utrymmet på grund av kommunalt fattade demokratiska beslut ifall prioriteringar inom vården inom förhållande mot befintliga tillgångar. på det sättet skulle en struktur liksom genomgående bygger vid rättighetsbaserade principer bli svårt för att förena tillsammans sjukvårdshuvudmännens generella planeringsansvar på grund av hälso- samt medicinsk vård.

På bas från dem beskrivna principiella svårigheterna ställer sig regeringen på baksidan tidigare utredningars bedömningar. Regeringen tydliggjorde detta redan inom direktiven mot Patientmaktsutredningen samt utredningen valde därför för att ej argumentera vare sig till alternativt emot ett rättighetslagstiftning.

Regeringen anser således för att patientlagen ej bör innehålla utkrävbara rättigheter inom den meningen för att beslut vilket saknas inom vården bör behärska överprövas från domstol.

detta betyder för att patientlagstiftningen inom huvudsak bör bygga vid dem ansvar vilket vårdgivarna samt hälso- samt sjukvårdspersonalen besitter gentemot patienterna.

Patientlagens innehåll

Det existerar svårt för att avgränsa patientlagens innehåll samt att fatta beslut eller bestämma något vilka bestämmelser liksom bör tas in inom den nya lagen.

Utredningen menade för att detta ej kunde bli fråga ifall någon uttömmande reglering likt samlar varenda dem bestämmelser såsom äger innebörd till patienten. ett sådan team skulle bli alltför grundlig samt svåröverskådlig.

detta ökar ej heller tydligheten för att avbryta ut enskilda bestämmelser vilket inom solens tid återfinns inom speciallagstiftning samt föra dem mot enstaka patientlag. Däremot anser både utredningen samt regeringen för att detta existerar från stort värde till såväl patienter samt närstående liksom hälso- samt sjukvårdspersonalen för att patientlagen innehåller dem maximalt elementär bestämmelserna från generell karaktär vilket äger direkt innebörd på grund av vårdens beskaffenhet alternativt liksom tydliggör möjligheter mot effekt till patienterna.

Bestämmelser angående landstingens samt kommunernas förberedelse samt arrangemang från hälso- samt medicinsk hjälp, anställda, undersökning, samverkan etc. kommer däremot även fortsättningsvis för att finnas inom hälso- samt lagar om sjukvård (), förkortad HSL. Regeringen står inom huvudsak på baksidan detta urval från bestämmelser vilket utredningen bedömer bör finnas inom enstaka fräsch patientlag.

För huvudmännen, vårdgivarna samt hälso- samt sjukvårdspersonalen existerar HSL samt patientsäkerhetslagen () dem huvudsakliga källorna mot data ifall hur vården bör existera beskaffad samt vilka ansvar likt vårdgivarna besitter (se del ). Regeringen menar dock för att detta finns en värde inom för att även vårdgivarna samt hälso- samt sjukvårdspersonalen äger patientlagen liksom inträde mot hälso- samt sjukvårdslagstiftningen, nära sidan från övriga lagar.

ifall lagen uteslutande skulle äga patienten vilket publik skulle ändringar inom HSL samt en pedagogiskt strukturerat faktablad behärska ge identisk utfall. Regeringens, samt även utredningens, ambition tillsammans med den nya lagen existerar emellertid för att åstadkomma ett perspektivförskjutning inom vården vilket även lagstiftningen bör återspegla.

Flera remissinstanser delar denna perception.

Tillämpningsområdet

Definitionen från vad liksom bör anses vilket hälso- samt medicinsk vård i enlighet med patientlagen besitter innebörd på grund av lagens användningsområde. Utredningen föreslår identisk definition liksom finns inom HSL, dvs. åtgärder på grund av för att medicinskt förebygga, utreda samt behandla sjukdomar samt skador, sjuktransporter samt för att ta grabb angående avlidna.

Patientlagen rör inom princip uteslutande levande patienter. Regeringen anser därför för att vård från avlidna ej bör ingå inom definitionen från vilket liksom anses såsom hälso- samt medicinsk hjälp i enlighet med lagen. Redan inom ljus gäller i enlighet med 6 kap. 8 § patientsäkerhetslagen för att ifall enstaka patient äger avlidit bör den såsom tillhör hälso- samt sjukvårdspersonalen fullgöra sina data tillsammans med respekt på grund av den avlidne samt visa hänsyn samt omtanke gentemot närstående.

Denna bestämmelse bör ej återkomma inom patientlagen.

De flesta från bestämmelserna inom patientlagen bör gälla inom all hälso- samt sjukvårdsverksamhet, oavsett angående utföraren existerar offentlig alternativt privat, oavsett vem likt existerar huvudman samt oavsett vem vilket finansierar vården. Vissa bestämmelser, exempelvis ifall omröstning från behandlingsalternativ, bör däremot, liksom deras motsvarigheter inom HSL, enbart gälla aktivitet såsom bedrivs tillsammans med en landsting alternativt ett samhälle liksom huvudman.

andra

bestämmelser, ifall vårdgaranti, fast läkarkontakt samt färsk medicinsk utvärdering, gäller enbart ifall huvudmannen existerar en landsting. Utredningen föreslår för att uttrycket ”offentligt finansierad hälso- samt sjukvård” – dvs.

i enlighet med förslaget mot definition hälso- samt medicinsk hjälp likt finansieras från landsting, samhälle alternativt stat – används till för att avgränsa tillämpningsområdet på grund av vissa bestämmelser. Regeringen väljer för att inom stället inom ett speciell paragraf ange vilka bestämmelser vilket enbart gäller på grund av aktivitet vilket bedrivs tillsammans en landsting alternativt ett samhälle såsom huvudman.

Lagrådet anser för att lagens användningsområde existerar alltför obestämt.

Lagrådet föreslår därför för att detta inom förslaget mot 1 kap. 1 § patientlagen dels preciseras för att lagen syftar mot för att stärka patientens ställning inom hälso- samt sjukvårdsverksamheten, dels införs ett definition från begreppet patient.

Lagrådet föreslår även enstaka redaktionell justering. Regeringen ställer sig på baksidan förslaget för att inom lagtexten förtydliga syftet tillsammans den nya lagen. Regeringen instämmer vidare tillsammans med Lagrådet för att ett definition från vad likt avses tillsammans med patient skulle existera värdefull på grund av för att avgränsa lagens användningsområde.

Regeringen anser däremot ej för att detta finns tillräckligt beredningsunderlag på grund av för att införa ett bestämmelse från sådan huvud innebörd vid hälso- samt sjukvårdsområdet inom detta lagstiftningsärende.

Lagteknisk utformning

Den föreslagna patientlagen innehåller en stort antal bestämmelser såsom, inom vart fall mot sitt sakliga innehåll, redan inom dygn återfinns inom andra lagar.

dem flesta från bestämmelserna innebär dubbelregleringar vid detta sättet för att dem mer alternativt mindre upprepar vilket vilket ordineras inom dem andra författningarna. Flera bestämmelser inom patientlagen hänvisar inom stället mot dem andra lagarna, inom vissa fall tillsammans med angivande från vilket den andra bestämmelsen innebär. Även detta motsatta förhållandet förekommer.

då detta gäller bestämmelserna ifall kunskap samt ifall fräsch medicinsk analys föreslås för att nuvarande paragrafer inom HSL samt patientsäkerhetslagen ändras mot upplysningsbestämmelser vilket hänvisar mot dem nya bestämmelserna inom patientlagen. JO, Justitiekanslern samt Uppsala högskola besitter inom sina remissvar ifrågasatt den lagtekniska konstruktionen.

Lagrådet anför för att den valda lagstiftningstekniken utför för att lagen ger en splittrat intryck. detta existerar dessutom svårt för att titta motiven på baksidan för att detta inom ett sektion fall ansetts berättigat för att införa enstaka dubbelreglering medan detta inom andra samt liknande fall föreslås mer alternativt mindre utförliga hänvisningar.

tillsammans med hänsyn mot dem tillämpningsproblem samt andra olägenheter såsom dubbelregleringar erfarenhetsmässigt är kapabel ge upphov mot, anser Lagrådet för att detta ej existerar berättigat tillsammans med dubbelregleringar inom den stora omfattning liksom föreslås. Lagrådet önskar dock inom detta ärende ej motsätta sig den valda lagstiftningstekniken.

Dubbelregleringar anses, såsom Lagrådet påpekat, normalt sett olämpliga inom lagtekniskt hänseende.

i enlighet med regeringens fras får dock nackdelarna tillsammans med dem denna plats aktuella dubbelregleringarna anses uppvägas från för att bestämmelserna existerar från primär innebörd på grund av såväl patienter såsom vårdgivare samt hälso- samt sjukvårdspersonal samt för att regleringen därför bör erhålla finnas inom mer än ett team.

Bestämmelser likt innebär långtgående ansvar på grund av landsting samt kommuner bör finnas kvar inom

HSL även fortsättningsvis, även angående motsvarande bestämmelser förs in inom patientlagen. Föreskrifter ifall exempelvis vilken standard vården bör äga samt hur vården bör utformas besitter en således starkt signalvärde för att dem från den anledningen svårligen kunna tas försvunnen ifrån HSL samt patientsäkerhetslagen.

Någon fara till för att bestämmelserna tolkas vid olika sätt, samt därmed föranleder olägenheter inom tillsynssammanhang, finns i enlighet med regeringens evaluering ej. dem bestämmelser inom den nya lagen vilket innebär dubbelregleringar går inom dem flesta fall heller ej för att ersätta tillsammans tydliga samt informativa hänvisningar utan för att ange innehållet inom dem andra bestämmelserna inom sin totalitet.

Då faller från naturliga skäl syftet tillsammans hänvisningarna.

Även hänvisningarna existerar i enlighet med regeringens fras nödvändiga från pedagogiska skäl. var detta existerar möjligt anges till tydlighets skull begränsad vad den bestämmelse såsom detta hänvisas mot innehåller. inom andra fall existerar detta ej möjligt utan för att utföra lagen alltför omfångsrik samt därmed tynga texten.

Exempelvis existerar flera bestämmelser inom patientdatalagen samt föreskrifter ifall sekretess samt tystnadsplikt visserligen viktiga till patienten för att uppleva mot, dock för att närmare förklara innebörden från dem inom patientlagen äger ej ansetts görligt.

I sammanhanget bör detta beaktas för att utredningen i enlighet med sina direktiv äger haft inom uppgift för att föreslå ett patientlag vilket existerar sålunda lättillgänglig, överskådlig samt lärorik vilket möjligt till såväl patienter samt allmänhet vilket hälso- samt sjukvårdspersonal.

Tandvård

Utredningen äger övervägt angående patientlagen bör omfatta verksamheter inom såväl hälso- samt medicinsk hjälp vilket vård av tänder. detta finns patienter inom både hälso- samt sjukvården samt tandvården, vilket talar till för att tandvården bör omfattas från lagen. Tandvården existerar dessutom en region vilket bl.a.

Socialstyrelsen lyfter fram såsom en modell vid ojämlik vård. Utredningen menar dock för att detta finns skäl såsom talar mot för att inom samtliga delar omfatta vård av tänder inom den nya patientlagen. dem brister vilket finns vid tandvårdsområdet avhjälps i enlighet med utredningens fras ej genom för att tydliggöra vilket patienter bör ett fåtal inom struktur från valfrihet alternativt enstaka fräsch medicinsk evaluering.

Såväl finansiering såsom arrangemang samt styrning från tandvården skiljer sig avsevärt ifrån vad likt gäller inom hälso- samt sjukvården.

Regering samt riksdag besitter valt enstaka ytterligare finansieringsmodell på grund av tandvården. Den övervägande delen från vuxentandvården ges inom dygn inom systemet på grund av detta statliga tandvårdsstödet, tillsammans massiv sektion egenfinansiering ifrån patienten.

nära sidan ifall detta statliga tandvårdsstödet finansierar samt ansvarar landstingen till viss vård av tänder inom enlighet tillsammans med tandvårdslagens bestämmelser. detta råder fri etableringsrätt inom tandvården samt den statliga ersättningen existerar oberoende från vårdgivarnas driftform. Detta leder mot för att tandvården utmärker sig genom för att patienten besitter massiv tillfälle för att egen välja vårdgivare samt påverka vilken vård likt bör utföras.

Utredningen anser därför för att patientlagen tills vidare ej bör omfatta vård av tänder. Förslaget får stöd från flera remissinstanser. andra remissinstanser anser däremot för att tandvårdens patienter bör omfattas från patientlagen eftersom den nya lagen existerar lika betydelsefull på grund av tandvårdspatienter likt på grund av patienter inom hälso- samt sjukvården.

Regeringen instämmer inom utredningens granskning samt förslag. för att patientlagen ej bör omfatta vård av tänder förtydligas inom ett speciell bestämmelse inom lagen. detta existerar dock viktigt för att understryka för att tandvårdslagen redan innehåller vissa bestämmelser vilket syftar mot för att stärka patientens ställning.

Tandvården bör bl.a. tillgodose patientens behov från säkerhet inom vården samt behandlingen, artikel enkel tillgänglig samt bygga vid respekt på grund av patientens självbestämmande samt integritet. Vården samt behandlingen bör således långt detta existerar möjligt utformas samt genomföras inom samråd tillsammans patienten. Vidare bör patienten upplysas angående sitt hälsotillstånd samt angående dem behandlingsmetoder liksom står mot buds.

Innan ett rapport alternativt viss behandling startas bör vårdgivaren upplysa patienten ifall kostnaden på grund av åtgärden samt dem beräknade sammanlagda kostnaderna till enstaka resultat från behandlingar.

Regeringen föreslår emellertid för att vissa bestämmelser avseende barns ställning inom hälso- samt sjukvården även bör gälla inom tandvården (se del ).

Tandvården existerar en prioriterat sektor till regeringen. Syftet tillsammans regeringens insatser existerar för att bidra mot detta omfattande målet ifall ett god tandhälsa inom läka befolkningen. på grund av för att nå målen besitter regeringen bl.a. infört en allmänt tandvårdsbidrag samt en försäkring. Den 1 januari infördes även en särskilt tandvårdsbidrag riktat mot personer tillsammans vissa sjukdomar samt funktionsnedsättningar.

dem allra flesta patienter existerar nöjda tillsammans den vård av tänder dem får. Regeringen önskar försäkra sig ifall för att tandvårdsreformens syfte uppnås samt avser därför för att utreda statens insatser vid området.

Följdändringar

Med anledning från införandet från patientlagen görs följdändringar inom lagen () ifall psykiatrisk tvångsvård, lagen () ifall genetisk integritet m.m. samt patientsäkerhetslagen.

Av 2 § lagen () angående hälso- samt medicinsk vård åt asylsökande följer för att dem föreskrifter likt existerar tillämpliga vid vård vilket ges tillsammans med stöd från HSL även gäller på grund av vård liksom ges i enlighet med den förstnämnda lagen.

Patientlagen gäller på grund av vård likt ges tillsammans med stöd från HSL samt därmed även till vård såsom ges i enlighet med lagen angående hälso- samt medicinsk vård åt asylsökande Någon förändring inom den lagen vid detta sätt likt utredningen föreslår existerar därmed ej vital.

7. Individuell kunskap mot patienter

data ifall vård samt behandling

Regeringens förslag: Patienten bör erhålla resultat angående

1. sitt hälsotillstånd,

2.

dem metoder såsom finns på grund av granskning, vård samt behandling,

3. dem redskap för hjälp liksom finns till personer tillsammans funktionsnedsättning,

4. nära vilken tidpunkt han alternativt denna är kapabel förvänta sig för att ett fåtal vård,

5. detta förväntade vård- samt behandlingsförloppet,

6. väsentliga risker på grund av komplikationer samt biverkningar,

7.

eftervård, samt

8. metoder på grund av för att förebygga sjukdom alternativt skada.

Utredningens förslag: Överensstämmer inom sak inom stort sett tillsammans med regeringens förslag. Utredningen föreslår ej för att detta inom bestämmelsen bör tydliggöras för att patienten bör erhålla upplysning angående redskap för hjälp.

Remissinstanserna: Förslaget välkomnas från remissinstanserna. dem instämmer tillsammans utredningen inom för att begriplig samt rätt data inom riktig period existerar viktig på grund av för att stärka patientens ställning samt chans för att artikel delaktig inom sin vård. Vårdförbundet tycker för att detta existerar god för att informationspliktens omfattning samt innehåll förtydligas.

Informationen bör ges inom en kontext likt ger patienten förutsättningar för att ta mot sig informationen vid en utmärkt sätt: lugn samt ro, gott ifall tidsperiod, tillfälle för att ställa ämnen m.m. Svenska Diabetesförbundet menar för att informationsskyldigheten måste omfatta samtliga från dem vanligaste förekommande metoderna, även ifall detta existerar metoder vilket från någon anledning ej används inom detta aktuella landstinget.

Jönköpings läns landsting anser för att vårdgivarnas informationsplikt bör förtydligas således för att patienter samt närstående ständigt får utmärkt upplysning ifall hälsotillstånd, tillgängliga undersöknings- samt behandlingsmetoder, relevanta patienträttigheter samt stöd. vid detaljnivå saknas enstaka paragraf inom lagen likt gör starkare patientens korrekt för att erhålla svar vid konsekvens från genomförda prover samt undersökningar.

Statens medicinsk-etiska råd (SMER) anser för att detta inom lagen bör tillföras enstaka punkt ifall för att patienten bör ett fåtal upplysning ifall chansen för att erhålla skriftlig kunskap. Konsumentverket påpekar för att detta existerar något som är viktigt eller nödvändigt för att betydelsefull resultat kommer vårdkonsumenten mot handa inom olika steg genom vårdprocessen.

Socialstyrelsen anser för att detta bör förtydligas för att informationen bör baseras vid bästa tillgängliga vetenskapliga stöd, samt inom andra grabb vid testad kunskap. Vårdföretagarna välkomnar förslaget dock anser för att angående vårdgivaren underlåter för att informera patienten bör detta kopplas mot enstaka sanktion.

Reumatikerförbundet samt Socialstyrelsen anser för att detta ej framgår tillräckligt klart vilken aktör inom vården, vårdgivaren alternativt personalen, vilket bör informera patienten.

Skälen till regeringens förslag

Informationen mot patienten behöver stärkas

Information behövs till för att patienten bör behärska utöva sitt självbestämmande samt ta ställning mot ifall denne alternativt denna önskar acceptera den vård likt erbjuds, dock den underlättar även till patienten för att uppleva ökad övervakning ovan sin tillvaro genom för att undanröja alternativt minska ovisshet samt möjliggöra förberedelse.

Bristande kunskap förmå vidare uppfattas vilket bristande respekt alternativt uselt bemötande. detta framgår ej minimalt från patientklagomålen mot Inspektionen på grund av vård samt vård (IVO) samt patientnämnderna. chansen mot resultat existerar således från kritisk innebörd på grund av patientens tillfälle för att utöva självbestämmande samt artikel delaktig inom vården samt bör därför genomsyra all hälso- samt sjukvården.

Socialstyrelsen äger kunnat påvisa för att brister inom bemötande samt informationsutbyte mellan patient samt vårdgivare leder mot överdödlighet samt onödig behandling inom slutenvården. detta besitter även demonstrerat sig för att god resultat mot patienter ökar följsamheten mot ordinationer likt läkemedelsbehandling, dvs.

patienten väljer inom större utsträckning för att följa dem råd samt ordinationer likt dem får exempelvis nära en läkarbesök.

Undersökningar såsom den nationella patientenkäten samt IHPstudien (se del ) besitter demonstrerat för att patienter ej ständigt får den data såsom dem behöver samt för att kommunikationen fungerar mindre utmärkt.

Nuvarande bestämmelser inom HSL samt patientsäkerhetslagen angående informationsplikt existerar relativt allmänt formulerade. Patienten bör ges individuellt anpassad kunskap bl.a. ifall sitt hälsotillstånd samt dem metoder på grund av granskning, vård samt behandling såsom finns.

Regeringen anser för att detta existerar otillfredsställande för att flera patienter ej tycker sig ett fåtal tillräckligt tillsammans upplysning.

för att öka patientens insikt existerar en medel till för att stärka dennes inflytande samt påverkan. Patientens kunskaper ifall sitt eget hälsotillstånd existerar viktiga till för att denne alternativt denna bör behärska förhålla sig mot sin vårdsituation samt formulera sina behov samt behärska ställa krav vid hälso- samt sjukvården. ett informerad patient existerar även ett förutsättning på grund av enstaka produktiv vård.

Regeringen anser därför, liksom utredningen, för att informationspliktens omfattning samt innehåll behöver förtydligas inom den svenska lagstiftningen. Patienten är kapabel vid sålunda sätt erhålla ett förbättrad perception angående vilken resultat vilket han alternativt denna förmå förvänta sig. på grund av personalen innebär förslaget för att deras skyldighet för att informera understryks samt förtydligas.

Några remissinstanser anser för att detta ej framgår tillräckligt klart vilken aktör inom vården, vårdgivaren alternativt personalen, såsom bör informera patienten. Regeringen önskar förtydliga för att i enlighet med HSL äger landstinget detta omfattande ansvaret till för att strukturera verksamheten därför för att kravet vid fullgod kunskap mot patienten förmå upprätthållas (prop.

/ s. 46). detta existerar dock inom detta personliga mötet mellan patient samt behandlande vårdpersonal såsom många från den kunskap vilket patienten behöver bör kommuniceras. från patientsäkerhetslagen följer för att den såsom besitter ansvaret till vården från ett patient äger enstaka skyldighet för att ge honom alternativt hon kunskap. Informationsskyldigheten åligger således inom inledande grabb den vilket äger detta direkta ansvaret till den vårdsituation såsom

informationen avser.

detta existerar däremot vårdrelaterad ansvar för att strukturera verksamheten sålunda för att hälso- samt sjukvårdspersonalen förmå uppfylla sin informationsskyldighet. Verksamhetschefen nära enheten ansvarar på grund av för att detta finns rutiner alternativt lokala instruktioner likt både möjliggör samt säkerställer för att patienten är kapabel ett fåtal sektion från upplysning från sådant innehåll samt inom sådan omfattning liksom ordineras.

Informationspliktens omfattning samt innehåll

Regeringen anser för att detta från patientlagen bör framgå för att patienten bör ett fåtal kunskap ifall sitt hälsotillstånd, dem metoder på grund av utredning, vård samt behandling liksom finns, nära vilken tidpunkt likt patienten förmå förvänta sig för att erhålla vård, detta förväntade vård- samt behandlingsförloppet, väsentliga risker på grund av komplikationer samt biverkningar samt eftervård.

Patienten bör ett fåtal vetenskapligt grundad kunskap ifall för- samt nackdelarna tillsammans dem olika behandlingsalternativen nära detta aktuella tillståndet, på grund av för att behärska fatta en välgrundat beslut. Ibland kunna en behandlingsalternativ existera för att inom enstaka aktuell situation avvakta tillsammans med för att sätta in ett behandling.

detta existerar självklart även en alternativ patienterna bör erhålla data angående, tillsammans tillsammans med tänkbara konsekvenser från en beslut angående för att avvakta. Informationen bör lämnas således tidigt likt möjligt inom ett vårdprocess.

Vidare existerar enstaka angelägen fråga på grund av flera patienter för att ett fåtal känna till då man kommer för att erhålla vård.

för att undvika osäkerhet kring då man kommer för att erhålla ett kallelse mot ett analys alternativt ett behandling ger patienterna ökad säkerhet samt förbättrad möjligheter mot personlig övervakning samt förberedelse. från patientlagen bör detta därför framgå för att patienten bör erhålla kunskap ifall nära vilken tidpunkt denne alternativt denna är kapabel förvänta sig för att ett fåtal vård.

inom detta ingår för att ett fåtal känna till hur samt då patienten bör ett fåtal svar vid utfall från genomförda prover samt undersökningar. Denna bestämmelse äger inget samband tillsammans med den nationella vårdgarantin, utan gäller oavsett angående vården förmå ges inom ramen till vårdgarantin alternativt ej.

Information angående vilket likt kommer för att hända efter utskrivning ifrån enstaka vårdinrättning, ifall symptom för att existera uppmärksam vid samt angående fortsatt vård alternativt uppföljning, verkar, i enlighet med utredningen, existera något såsom flera patienter saknar.

från lagen bör detta därför även framgå för att patienten då enstaka vårdepisod avslutas bör informeras ifall eftervård, dvs. viktiga ämnen vilket gäller uppföljande behandling samt omvårdnad, läkemedelsbehandling samt rehabilitering.

Utredningen föreslår ett speciell bestämmelse angående för att den liksom vänder sig mot vården då detta existerar lämpligt bör erhålla upplysningar ifall metoder på grund av för att förebygga sjukdom alternativt skada.

Regeringen anser för att detta inom stället bör ingå såsom ett speciell punkt inom den aktuella informationsbestämmelsen.

I propositionen Mer påverkan på grund av den enskilde inom valet från redskap för hjälp (prop. /) föreslås ändringar inom HSL samt patientsäkerhetslagen tillsammans med innebörd för att patienten bör ges data ifall dem redskap för hjälp på grund av personer tillsammans med funktionsnedsättning likt finns.

Lagändringarna föreslås träda inom kraft den 1 juli likt enstaka effekt från dem föreslagna ändringarna bör även resultat angående redskap för hjälp omfattas från patientlagen.

Lagrådet påpekar för att den föreslagna 3 kap. 1 § patientlagen existerar kategoriskt utformad vid således sätt för att detta ordineras för att patienten ska få viss resultat.

Emellertid anges inom författningskommentaren för att informationen bör anpassas mot vad såsom existerar aktuellt inom detta enskilda fallet. Även angående detta förmå synas artikel enstaka självklarhet, förordar Lagrådet tillsammans med hänsyn mot paragrafens innebörd till hälso- samt sjukvårdspersonalen för att denna begränsning kommer mot formulering inom lagtexten.

Lagrådet anser för att ingressen mot paragrafen därför bör lyda ”Patienten bör erhålla den resultat vilket behövs om…” i enlighet med regeringens fras bör emellertid informationsbestämmelsen inom 3 kap. 1 §, på grund av för att erhålla sålunda massiv genomslagskraft vilket möjligt, utformas kategoriskt samt utan begränsningar.

inom praktiken måste självklart informationen anpassas efter vilket vilket existerar betydelsefull inom detta enskilda fallet, dock detta ligger inom sakens natur samt behöver ej anges särskilt inom lagtexten.

data angående valfrihet samt vårdgaranti m.m.

Regeringens förslag: Patienten bör även ett fåtal upplysning ifall

1. chansen för att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare samt tjänsteleverantör från offentligt finansierad hälso- samt medicinsk vård,

2.

chansen för att erhålla enstaka färsk medicinsk granskning samt enstaka fast vårdkontakt,

3. vårdgarantin, samt

4. chansen för att hos Försäkringskassan ett fåtal upplysningar ifall vård inom en annat EES-land alternativt inom Schweiz.

Utredningens förslag: Överensstämmer inom stora delar tillsammans regeringens förslag.

Utredningen föreslår ej för att detta inom bestämmelsen bör tydliggöras för att patienten bör erhålla resultat ifall omröstning från behandlingsalternativ samt fast läkarkontakt alternativt angående färsk medicinsk analys samt fast vårdkontakt.

Remissinstanserna: dem remissinstanser vilket äger uttalat sig existerar positiva mot utredningens förslag.

Örebro läns landsting önskar dock understryka för att då detta gäller kompensation till vård inom en annat EES-land därför existerar sjukvårdens roll inom sammanhanget enbart för att informera ifall för att chansen finns, dock för att Försäkringskassan svarar till information ifall innehållet inom förmånen.

Värmlands läns landsting anser för att informationsskyldigheten angående valfrihet, vårdgarantin samt belöning på grund av vård inom en annat EES-land bör ligga ner vid vårdgivaren (ej personalen) såsom besitter betydligt större tillfälle för att via olika informationskanaler ge patienter rätt samt klar upplysning.

Sveriges läkarförbund menar för att informationen kunna omfatta väldigt många samt för att detta därför existerar viktigt för att utredningens skrivning ”när detta existerar aktuellt” tolkas vid en rimligt sätt, sålunda för att denna upplysning bara behöver lämnas då detta verkligen existerar betydelsefull.

Myndigheten på grund av vårdanalys anser för att detta ägde varit rimligt för att tydliggöra för att informationsplikten även gäller bestämmelserna ifall omröstning från behandlingsalternativ, förnyad medicinsk analys, fast vårdkontakt samt fast läkarkontakt.

Skälen på grund av regeringens förslag

Information ifall valmöjligheter samt vårdgaranti

En elementär förutsättning på grund av för att patienter bör behärska agera samt styra inom en valfrihetssystem existerar för att dem får resultat angående chansen för att välja samt för att välja försvunnen vårdgivare.

Bestämmelser ifall för att patienter bör ett fåtal sådan data samt vem vilket ansvarar till denna finns inom både HSL samt patientsäkerhetslagen. i enlighet med HSL bör patienten ges kunskap angående bl.a. sina möjligheter för att välja vårdgivare samt tjänsteleverantör inom den offentligt finansierade hälso- samt sjukvården. från patientsäkerhetslagen följer för att den vilket besitter ansvaret på grund av hälso- samt sjukvården från enstaka patient, dvs.

behandlande hälso- samt sjukvårdspersonal, bör titta mot för att patienten ges sådan kunskap. Ansvaret är kapabel därmed sägas existera delat mellan vårdgivarna samt hälso- samt sjukvårdspersonalen. Konkurrensverket äger dock inom sin narrativ omröstning från vårdcentral pekat vid för att detta inom vissa landsting existerar mindre än hälften från dem tillfrågade vilket anser för att dem äger tillräcklig data till för att behärska utföra en aktivt omröstning.

I samband tillsammans för att den nationella vårdgarantin lagfästes tydliggjordes inom HSL samt patientsäkerhetslagen för att patienten bör ges individuellt anpassad resultat angående bl.a. vårdgarantin. inom kravet ligger för att, utifrån vad situationen inom detta enskilda fallet kräver, informera angående både innehållet inom samt innebörden från vårdgarantin samt angående detta kunna förväntas för att patienten är kapabel ges mottagning alternativt åtgärd inom dem tidsgränser såsom följer från vårdgarantin.

Patienten bör därmed ges kunskap angående eventuell väntetid till mottagning alternativt åtgärd. Patienten bör vidare informeras angående om detta bedöms för att landstinget ej kommer för att klara för att upprätthålla dem tidsgränser likt gäller samt vilket landstinget avser för att vidta på grund av åtgärder, hur man bör titta mot för att patienten är kapabel ges vård hos enstaka ytterligare vårdgivare.

Informationsskyldigheten gäller beneath all vårdförloppet. angående detta uppkommer ett situation liksom påverkar väntetiden mot vård bör patienten informeras ifall detta (prop. / s. 49).

För för att vårdgarantin bör fungera inom praktiken existerar detta nödvändigt för att såväl allmänhet samt patienter vilket vårdgivare besitter god kunskap angående vårdgarantins regelverk samt innehåll.

Socialstyrelsens uppföljningar från den nationella vårdgarantin besitter dock demonstrerat vid för att allmänhetens uppfattning angående vårdgarantin existerar förhållandevis nedsänkt. Allmänheten vet ej heller vart man bör vända sig till för att ett fåtal resultat alternativt till för att påtala för att man besitter fått vänta på grund av länge. då detta gäller hälso- samt sjukvårdspersonalen känner merparten mot tidsgränserna dock kunskapen existerar förhållandevis nedsänkt ifall detaljerna inom vårdgarantins regelverk.

Dessutom anser personalen flera gånger för att detta ej existerar deras övning alternativt ansvar för att informera angående vare sig vårdgarantin alternativt patientens valmöjligheter.

Regeringen delar utredningens perception för att individuellt anpassad resultat inom enstaka aktuell vårdsituation existerar detta likt ger störst utfall på grund av för att inom praktiken genomföra vårdgarantin samt hjälpa patienten för att utnyttja garantin alternativt sina valmöjligheter.

för att informera handlar även angående för att guida patienterna sålunda för att dem förmå erhålla den praktiska hjälp likt behövs till för att dem bör behärska ta mot existera sina möjligheter. Regeringen anser därför för att detta existerar problematiskt för att allmänheten samt patienterna ej äger tillräcklig kunskap ifall valmöjligheter samt vårdgarantin.

Mot bakgrund från detta existerar detta angeläget för att ett bestämmelse angående skyldigheten för att informera

patienten ifall chansen för att välja vårdgivare samt tjänsteleverantör samt angående vårdgarantin tas in inom den nya patientlagen.

Utredningen föreslår för att patienten även bör ett fåtal kunskap ifall övrigt innehåll inom patientlagen.

i enlighet med utredningen är kapabel detta röra sig angående chansen för att begära ett fast vårdkontakt alternativt enstaka färsk medicinsk granskning alternativt någon från dem andra möjligheter vilket patienter äger i enlighet med lagen. Regeringen anser för att detta inom patientlagen inom stället uttryckligen bör anges för att patienten bör erhålla data angående chansen för att välja behandlingsalternativ, färsk medicinsk evaluering, fast vårdkontakt samt fast läkarkontakt inom primärvården (se segment 12, 13 samt ).

Dessa områden existerar centrala på grund av för att stärka patientens ställning samt därför bör informationsplikten utvidgas genom för att den aktuella informationsbestämmelsen kompletteras tillsammans med dem uppräknade områdena.

Vård inom en annat EES-land samt inom Schweiz

Sverige besitter genom dem förslag vilket lämnas inom propositionen Patientrörlighet inom EU – förslag mot fräsch lagstiftning (prop.

) avslutat detta s.k. patientrörlighetsdirektivet. Direktivet syftar mot för att utföra detta enklare till EU-medborgare för att erhålla resurs mot trygg gränsöverskridande hälso- samt medicinsk vård från god standard. Rätten för att välja vårdgivare ovan medlemsstatsgränserna samt söka belöning på grund av denna utlandsvård ifrån sitt bosättningsland existerar väl förankrad inom fördraget ifall Europeiska unionens funktionssätt.

Den grundar sig inom rätten mot fri rörlighet till tjänster samt individer samt är kapabel ses såsom en led inom utvecklingen mot större valmöjligheter på grund av patienten. Den nya lagstiftningen trädde inom kraft den 1 oktober

Försäkringskassan besitter inom uppgift för att existera nationell kontaktpunkt då detta handlar ifall för att informera angående detta befintliga regelverket mot dem vilket existerar kvalificerade för att ansöka ifall kompensation på grund av vård inom andra EES-länder.

detta innebär för att Försäkringskassan äger informationsansvar ifall gränsöverskridande vård gentemot allmänheten inom land. Försäkringskassan äger haft en sådant ansvar enstaka längre tidsperiod samt detta existerar därför relativt inarbetat hos allmänheten för att detta existerar mot Försäkringskassan man vänder sig tillsammans ämnen gällande vård utomlands. detta säkerställer ett enhetlig data mot allmänheten samt ett inträde oberoende från fanns enstaka individ bor inom landet.

Regeringen anser mot bakgrund från ovanstående för att detta existerar maximalt ändamålsenligt för att Försäkringskassan fortsätter för att ansvara till resultat angående chansen för att söka vård inom andra EES-länder samt inom Schweiz. detta existerar en relativt komplicerat regelverk vilket styr denna riktig samt detta existerar knappast ändamålsenligt för att kräva för att vårdgivarna alternativt hälso- samt sjukvårdspersonalen bör ansvara till denna upplysning.

Däremot anser regeringen, noggrann såsom utredningen, för att detta från patientlagen bör framgå för att hälso- samt sjukvårdspersonalen existerar skyldiga för att leda mot Försäkringskassan angående frågan aktualiseras nära enstaka vårdkontakt. Utredningens förslag bör justeras därför för att skyldigheten även omfattar upplysning angående chansen för att ansöka angående förhandstillstånd alternativt förhandsbesked samt även avser kunskap ifall vård inom Schweiz (se vidare författningskommentaren mot 3 kap.

2 § patientlagen).

Regleringen från informationsskyldigheten

Information ifall vilket såsom gäller på grund av fräsch medicinsk granskning, fast vårdkontakt samt fast läkarkontakt, vårdgarantin samt chansen för att söka vård inom alternativt utom detta egna landstinget alternativt inom en annat EES-land existerar från delvis ytterligare karaktär än den direkta vård- samt behandlingsinformationen mot patienten liksom äger berörts inom segment resultat ifall dessa ämnen bör därför regleras inom ett personlig paragraf inom patientlagen.

Lagrådet anser för att förslaget mot 3 kap. 2 § patientlagen bör utformas vid motsvarande sätt liksom 1 § identisk avsnitt, titta segment i enlighet med regeringens fras bör dock ej heller bestämmelsen inom 3 kap. 2 § förses tillsammans med några uttryckliga undantag angående då upplysning ej behöver lämnas mot patienten eftersom detta skulle behärska medföra för att bestämmelsens genomslagskraft försvagas.

inom praktiken måste informationen anpassas efter vad såsom existerar aktuellt inom detta enskilda fallet, dock detta existerar enstaka självklarhet liksom ej behöver anlända mot formulering inom lagtexten.

Individuellt anpassad information

Regeringens förslag: