Hur flyktingar påverkar den svenska arbetsmarknade

Lägre sysselsättning samt högre arbetslöshet 

Generellt är utrikes födda oftare arbetslösa samt inom lägre utsträckning sysselsatta än svenskfödda. mot följd från dem utrikes föddas lägre arbetskraftsdeltagande är skillnaden inom arbetslöshet något mindre än skillnaden inom sysselsättning. 

Flyktingar samt flyktinganhöriga inom land erbjuds integrationsinsatser vilket inom enstaka internationell jämförelse är grundlig.

Trots detta tar detta inom regel lång tidsperiod innan gruppen kommer inom jobb (Forslund   ; Engdahl samt Liljeberg ).

Kontakten tillsammans med arbetsmarknaden mätt vilket arbetsinkomst 

Forslund () studera flykting- samt anhöriginvandrare såsom invandrat någon gång mellan samt dem visar för att tre år efter invandring besitter ungefär 60 andel från dem nyanlända haft någon förvärvsinkomst, dock endast 30 andel besitter haft enstaka mer stadig inkomst.

Engdahl samt Liljeberg () ser liknande mönster.

dem studera dem vilket kom mot land vilket flyktingar alternativt flyktinganhöriga – Efter tio år inom landet äger runt två från tre flyktingar (65 %) någon struktur från arbetsinkomst samt förbindelse tillsammans med arbetsmarknaden, 45 andel ägde vad liksom definieras vilket enstaka stadig anknytning.

detta går bättre för dem liksom bosatte sig inom arbetsmarknadsregionen Stockholm-Solna. Ungefär 70 andel från dem vilket bodde inom Stockholm-Solna ägde någon intäkt från sysselsättning efter tio år inom land, jämfört tillsammans 55 andel inom Malmö-Lund. Skillnaden mellan Stockholm-Solna samt Malmö-Lund är alltså 15 procentenheter.

inom Göteborg ägde strax över 60 andel någon arbetsinkomst efter tio år.

När Engdahl samt Liljeberg tar hänsyn mot enstaka massiv uppsättning kontrollvariabler (både individuella, demografiska samt regionala) kvarstår ännu avgörande skillnader inom etablering mellan regionerna.

Varierar mellan grupper 

Etableringsmönstret varierar mellan olika grupper.

Konjunkturinstitutet bedömer att flyktinginvandringen på sikt höjer ekonomins utbudspotential

mot modell får män en ”första riktigt jobb” samt stabilare anknytning mot arbetsmarknaden snabbare än kvinnor. Arbetsmarknadsetableringen skiljer sig också åt mellan invandrare tillsammans olika ursprungsregioner (Erikson , Forslund , ) samt detta går bättre för dem liksom plats unga när dem kom mot landet (Erikson ). 

Det första jobbet är ofta inom service- samt tjänstenäringen 

Det är vanligt för att flyktingar jobbar inom parti- samt detaljhandeln, hotell- samt matställe, finansiella tjänster samt företagstjänster samt hälso- samt sjukvården.

inom jämförelse tillsammans inlands födda är flyktingar kraftigt överrepresenterade inom hotell- samt restaurangbranschen (Erikson , Engdahl samt Liljeberg )

Forskning från Nederländerna visar för att en tillfälligt jobb ökar chansen för att hitta en fast sysselsättning inom framtiden.

Tillfälliga anställningar är god för varenda grupper, dock särskilt viktigt för invandrade menar van den kulle ().

Svenskt nationalitet verkar ej spela någon roll för jobbchanserna 

En massiv andel från den utrikes födda befolkningen inom land väljer för att bli svenska medborgare.

Internationell undersökning besitter demonstrerat för att utrikes föddas sysselsättning samt årsinkomster stiger inom samband tillsammans med en byte från nationalitet. Även Engdahl () finner för att sannolikheten för att ett individ är sysselsatt alternativt besitter högre intäkter ökar nära svenskt nationalitet.

dock effekten sker redan innan bytet ägt plats samt detta beror alltså på andra saker än medborgarskapet. Vernby mfl () finner för att nationalitet ej agerar någon roll för sannolikheten för att bli kallad mot jobbintervju.

Födda utanför Europa äger inom medelvärde lägre inkomster samt oftare olika typer från stöd

Under dem första åren inom land är detta vanligt för att utrikes födda tar emot olika stöd.

Stöden är ofta kopplade mot arbetslöshet samt studier, medan andra tar emot ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Skillnaderna mellan inlands samt utrikes födda reducerar när dem utrikes födda varit längre tidsperiod inom land (Laun ).

De liksom är födda utanför Europa besitter inom medelvärde lägre lön än svenskfödda.

Nu allt snabbare väg till etablering Andel förvärvsarbetande flyktingar* kommunmottagna – fördelat efter antal år efter mottagande

Engdahl samt Forslund () skattar enstaka differens på knappt 9 procentenheter inom sannolikheten för att äga enstaka förvärvsinkomst på minimalt en basbelopp nära 30 års ålder, efter för att hänsyn tagits mot andra bakgrundsfaktorer.

Löne­skillnaderna reducerar tillsammans vistelsetid inom land, dock detta går många långsamt (Eliason ).

dem likt besitter ett eftergymnasial träning äger störst lönegap jämfört tillsammans med svenskfödda tillsammans med identisk utbildningsnivå. dem upplever också den högsta relativlöneökningen, från minus 19 andel från dem svenskföddas löner mot omkring minus 11 andel på 30 år. 

Ett sätt för att höja sin lön är för att byta kontor alternativt arbete.

Rörelser på arbetsmarknaden reducerar dock inte de utomeuropeiskt föddas lönegap gentemot dem svenskfödda. Istället ökar relativlönen genom bättre lönetillväxt på arbetsplatserna samt inom yrken. 

Unga tillsammans med utländsk bakgrund äger detta svårare än svenskfödda 

Unga tillsammans utländsk bakgrund äger ett påtagligt svagare ställning på arbetsmarknaden än unga tillsammans med svensk bakgrund.

Unga födda utomlands, alternativt unga tillsammans utlandsfödda föräldrar, äger lägre arbetsinkomster än unga tillsammans med svensk bakgrund. Lägst inkomster besitter dem liksom äger invandrat när dem fanns äldre än 16 år. Särskilt stora är skillnaderna mellan unga tillsammans svensk samt utländsk bakgrund när detta gäller andelen unga "inaktiva" likt varken arbetar alternativt studera (NEET) där unga tillsammans med utländsk bakgrund är överrepresenterade (Engdahl samt Forslund , Forslund samt Liljeberg ).

Att ålder nära invandring agerar roll visar också Böhlmark ().

Den vilket plats tio år nära ankomst ägde inom medelvärde 6 procentenheter lägre chans för att äga en sysselsättning inom årsåldern än en bror/syster liksom föddes identisk år liksom familjen kom mot Sverige.

En sektion från skillnaderna mellan svensk samt utrikes födda förmå handla angående dem senares bristande på nätverk alternativt språkkunskaper, annat på diskriminering.

Adermon samt Hensvik () visar exempelvis för att just unga tillsammans arabiskklingande namn inom mindre utsträckning blir kallade mot jobbintervjuer. detta agerar nästan ingen roll vilken arbetslivserfarenhet dem besitter, en svenskklingande namn leder inom högre utsträckning mot ett arbetsintervju. Läs mer ifall vår undersökning angående diskriminering på arbetsmarknaden här. 

En god arbetsmarknad, för att bo nära arbetstillfällen samt kontaktnät viktigt nära etablering 

Hur lätt detta är för utrikes födda för att etablera sig på arbetsmarknaden varierar inom takt tillsammans konjunkturen.

Analysen omfattar huvudsakligen flykting- och anhöriginvandring under perioden – Mönstren för första kontakter med och etablering på arbetsmarknaden varierar med konjunkturläget, ursprungsland och med andra bakgrundsfaktorer

detta äger gått bättre för dem invandrare liksom kom beneath enstaka högkonjunktur, jämfört tillsammans med dem likt kom beneath ett lågkonjunktur (Edin samt Åslund , Åslund samt Rooth ). dem vilket kom beneath enstaka lågkonjunktur äger sämre inkomster inom upp mot tio år efter ankomst.

dem likt besitter ett bostad inom enstaka område tillsammans med hög arbetslöshet klarar sig sämre.

– Effekterna är stora samt håller sig över tiden, säger Olof Åslund. dock detta finns undantag: Flyktingarna från forna Jugoslavien kom mot modell beneath enstaka djup lågkonjunktur dock etablerade sig väldigt snabbt då konjunkturen vände.

Efterfrågan på arbetskraft varierar över landet.

jobb, snarare än tillgången mot bostäder, är viktigt för flyktingars arbetsmarknadsutfall (Edin ).

Flyktinginvandringen till Sverige påverkar den makroekonomiska utvecklingen och förutsättningarna för den ekonomiska politi-ken

för att närheten mot lediga arbete ökar chanserna på arbetsmarknaden för både svenskfödda samt flyktingar visar även Zenou (). 

Den svenska arbetsmarknaden är etniskt segregerad (Nordström Skans samt Åslund ). Invandrare jobbar oproportionerligt ofta tillsammans med invandrare samt framförallt tillsammans med personer från detta egna födelselandet.

en begränsat kontaktnät samt bristande på referenser är ett (av flera) troliga orsaker mot svårigheterna för utrikes födda för att få sina första arbete. Ur etableringsperspektiv är kapabel därför etniska nätverk artikel enstaka utmärkt väg in på arbetsmarknaden. för att nyanlända bosätter sig där många invandrare redan bor är kapabel därför existera god för jobbchanserna.

Fördelarna tillsammans med detta etniska nätverkets kontakter är kapabel möjligen väga upp andra bekymmer såsom ett sådan segregation för tillsammans med sig (Edin WP ).

IFAU besitter också på temat kontaktnät studerat ifall ett landsman inom banksektorn bidrar mot ökat egenföretagande.

Genom förbindelse tillsammans med enstaka landsman finns detta möjlighet för att både överbrygga bristande språk, kontakter samt diskriminering. oss finner för att fler män födda utanför västvärlden startade eget företag när dem ägde enstaka landsman inom banksektorn, medan kvinnornas samt högutbildades egenföretagande ej påverkades (Eliason ).

Kvalitén på nätverket är viktigt.

Hur väl vi lyckas med integrationen på arbetsmarknaden är av stor betydelse, både för de individer som har invandrat till Sverige och för den svenska samhällsekonomin

Värdet från för att bo nära landsmän beror på landsmännens attribut. angående många arbetar förmå detta sprida sig, dock angående många besitter socialbidrag är kapabel detta också sprida sig (Fredriksson samt Åslund ). Vikten från goda förebilder inom en nätverk lyfter även fram där dem ser för att detta är utmärkt för utrikes födda barns grundskolebetyg ifall detta finns högutbildade landsmän inom närområdet (Edin ).

Effekter från arbetsmarknadspolitiska program

De utvärderingar liksom gjorts från arbetsmarknadspolitiska schema visar inom stort för att effekterna för invandrade liknar övriga befolkningens.

detta innebär för att riktade lönesubventioner likt liknar en vanligt jobb besitter störst påverkan på chansen mot anställning, dock för att dessa åtgärder också medför högst undanträngning från reguljära arbeten (se exempelvis Calmfors , Forslund samt Vikström , Liljeberg , , Sjögren samt Vikström ). 

De Luna () visar dock för att yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning varit särskilt god för lågutbildade personer tillsammans med en utomnordiskt födelseland.

Sedan visar vi hur lång tid det tar för flyktinggruppen att nå en mer stabil ställning på arbetsmarknaden och hur vanligt det är att flyktingars primära försörjning består av ersättningar från välfärds-

Bennmarker () ser för att utrikes födda likt gick mot enstaka privat förmedling fick sysselsättning snabbare samt tjänade också mer än dem liksom deltog inom Arbetsförmedlingens ordinarie program.

Andersson Joona () visar för att nyanlända män tar sektion från mer arbetsmarknadsinriktade insatser medan nyanlända kvinnor äger mer förberedande insatser.

Även Liljeberg samt Åslund () konstaterar för att nyanlända män oftare deltog inom arbetsmarknadsutbildning samt erfarenhet beneath dem första åren inom landet, dock för att detta bara är kapabel förklara enstaka små sektion från skillnaden inom sysselsättning mellan invandrade män samt kvinnor.

Dubblerad sysselsättning bland lågutbildade inom Göteborg 

Genom stark språkutbildning, arbetspraktik samt sök- samt matchningshjälp dubblerades sysselsättningen bland lågutbildade nyanlända nära enstaka försöksverksamhet inom Göteborg, visar Dahlberg ().

IFAU äger även följt upp aktiveringskrav på mottagare från försörjningsstöd inom Stockholms ort, Jobbtorgen.

Verksamheten är ej särskilt riktad mot invandrare, dock gruppen utgör enstaka massiv andel från deltagarna. Den kommunala arbetsmarknadsanställningen Stockholmsjobb likt bedrivs inom ramen för Jobbtorg förde dem såsom varit på ordinarie verksamheter närmare arbetsmarknaden. dem såsom varit på ett konstruerad kontor fick inom högre grad a-kassa efter programmet (Mörk, Ottosson, Vikman ).

Aktiveringskraven besitter lett mot för att färre fått försörjningsstöd samt för att sysselsättningen stigit, särskilt bland ungdomar samt individer födda utanför västvärlden,  menar Dahlberg, Johansson samt Mörk ().

* Kommunmottagna flyktingar avser flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga

Socialarbetare samt coacher är relativt nöjda tillsammans verksamheten, medan flertalet från dem utrikes födda vilket deltar är missnöjda samt hellre skulle söka arbete genom Arbetsförmedlingen (Dahlberg, Mörk samt Thorén ). 

Genom försöksverksamheten ”Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare” arbetade särskilda förmedlare tillsammans ökad sök- samt matchning för för att hjälpa deltagarna mot arbetsgivarkontakter samt anställning.

Johansson samt Åslund () fann för att åtgärden ägde positiva effekter för gruppen likt totalitet då fler gick mot arbetspraktik samt vidare mot sysselsättning. Dock plats deltagarna överkvalificerade inom så måtto för att dem ägde varit länge inom land samt redan ägde viss etablering på arbetsmarknaden.

Etableringssamtal där nyanlända flyktingar fick träffa enstaka arbetsförmedlare snabbare än dem annars skulle äga gjort, ledde mot för att deltagarna skrevs in snabbare inom en arbetsmarknadspolitiskt schema än dem skulle gjort annars.

Utflödet mot sysselsättning plats dock lågt (Liljeberg samt Sibbmark ). Etableringslotsar gav främst socialt stöd, samt många lite jobbförberedande insatser (Sibbmark  )

Särskilda satsningar på nyanlända lärare 

De lärare vilket fått gå ett arbetsmarknadsutbildning på högskolenivå inom dem så kallade snabbspåren upplever för att dem fick god förståelse ifall den svenska skolan samt för att deras motivation för att jobba liksom lärare inom land ökade Bengtsson samt Mickwitz ).

detta är dock ej möjligt för att mäta ifall fler kommit inom jobb mot följd från satsningen (Häggblom samt Martinson )

Vid enstaka uppföljning från dem anförande invandrade akademiker vilket år gick ett tvåårig träning tillsammans med avsikt för att ge behörighet inom naturvetenskapliga ämnen arbetade 75 andel likt lärare en år efter utbildningen.

Flertalet på invandrartäta skolor. nära intervjuer framkommer detta för att dem nya lärarna besitter använt olika anpassningsstrategier samt konstruktioner från läraridentiteter beneath den första tiden vilket lärare inom landet (Rubinstein Reich samt Jönsson ).

Senast uppdaterad