När uttalas man ö som å
8Vad får enstaka finlandssvensk för att åka mot Holland på grund av för att forska inom svenska dialekter? Jo, nära universitetet inom Groningen besitter moderna datorlingvistiska metoder till dialektforskning vilket än därför länge existerar korrekt okända inom Norden utvecklats. Forskningsgruppen inom Groningen fanns dessutom intresserad från vetenskapsman vilket ville testa ut deras metoder vid något annat tungomål än nederländska.
Den kvist inom dialektforskningen liksom man satsat vid inom Groningen kallas dialektometri.
Dialektometri betyder ordagrant mätning från dialekt samt handlar angående för att mäta samt analysera dem lingvistiska avstånden mellan dialekter. mot bas på grund av dialektometrisk undersökning ligger oftast stora samlingar dialektmaterial. således stora för att ingen vetenskapsman skulle behärska vandra igen ifall samt analysera samtliga samband inom materialet manuellt.
inom stället låter man datorer samt statistiska metoder ta grabb angående analysen. vid detta viset är kapabel man hitta regelbundna språkliga mönster inom materialet. Man förmå mot samt tillsammans hitta liknande mönster vilket man inte någonsin skulle äga kunnat upptäcka nära enstaka manuell översyn från materialet, eftersom man ej ägde ett aning angående för att dem fanns samt därför ej skulle äga tänkt vid för att leta efter dem.
SweDia-material
För min undersökning använde jag ämne vilket existerar insamlat inom detta svenska projektet SweDia.
Inom SweDia-projektet åkte man kring kalenderår ut mot ovan landsbygdsorter inom land samt land i norden på grund av för att spela in svenska dialekter. Man gjorde dels intervjuer var dialekttalarna fick informera fritt ifall olika ämnen. Den vilket önskar lyssna vid detta ämne är kapabel vandra in vid (avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun)och lyssna delar från intervjuerna.
dock man samlade dels in en mera kontrollerat ämne var man använde ett ordlista samt bad varenda informanter yttra hur dessa mening uttalas inom deras dialekt.
Ô-ljudet har sitt huvudsakliga ursprung i ett fornsvenskt kort /o/, vilket uttalades som ett kort "å"detta existerar vokaler insamlade tillsammans med hjälp från denna ordlista såsom jag besitter analyserat inom min avhandling.
Sammanlagt använde jag ämne ifrån 98 orter, varav nio finlandssvenska. vid varenda ort gjordes intervjuer tillsammans med ca tolv personer (tre äldre kvinnor, tre äldre män, tre yngre kvinnor samt tre yngre män).
detta betyder för att vokaler uttalade från nästan personer ingår inom undersökningen.
I nästan all traditionell dialektforskning besitter man använt sig från transkriberat dialektmaterial, dvs. utskrifter från vad dialekttalare äger sagt.
Det naturlige er å si at “kort å-lyd skrives oftest o” ( FONN, FOR, HOLDE, TOLL osveftersom tekniken nått således långt för att fältarbetarna inom SweDia-projektet kunde äga tillsammans sig inspelningsapparatur tillsammans många upphöjd ljudkvalitet besitter jag kunnat analysera detta informanterna sagt direkt ur ljudsignalen utan mellansteget tillsammans utskrifter.
Variation vid vokalnivån
De 19 vokaler likt ingick inom granskning plats stamvokalerna inom orden dis, disk, dör, dörr, flytta, lass, lat, leta, lett, lott, lus, lås/låt, lär, lös, nät, sot, särk, söt samt typ.
Av dessa visade sig dem långa vokalerna variera mer än dem korta.
dem numeriskt värde vokaler såsom varierar maximalt mellan olika orter existerar vokalerna inom dör samt sot. inom termen dör äger vissa dialekter identisk vokal likt inom söt, medan man inom andra dialekter besitter olika uttal från ö beroende från angående detta följs från en r alternativt ej.
Vissa dialekter äger bevarat ett fornnordisk diftong inom dör samt uttalet existerar då öi alternativt liknande. detta långa o:et inom sot uttalas likt ett diftong (ungefär eo) inom kurera detta sydsvenska området. Vissa dialekter, Vörå inom land i norden, äger en diftongerat uttal åo från vokalen inom sot.
Vokaler såsom uppvisar relativt lite variation samt uttalas ganska lika ovan läka språkområdet existerar vokalerna inom orden disk, lass samt särk.
Eftersom både äldre samt yngre talare ingår inom SweDia-materialet kunde jag även mäta ifall detta finns enstaka skillnad inom hur äldre samt yngre personer uttalar vokalerna samt vid därför vis titta ifall dialekterna verkar hålla vid för att förändras.
detta visade sig för att dem vokaler såsom förändras maximalt existerar dem svenska ä- samt ö-vokalerna.
Figur 1. Uttalet från dem långa vokalerna hos äldre (till vänster) samt yngre (till höger) informanter.
Figur 1 visar hur dem vokaler inom materialet såsom existerar långa inom standardspråket uttalas från äldre samt yngre dialekttalare.
Figuren existerar uppbyggd därför för att dem vokaler liksom uttalas tillsammans relativt sluten munhåla (som i samt o) finns längst bort uppe, medan dem vokaler liksom uttalas tillsammans med öppen munhåla (ä samt a) finns längst bort nere. Vokaler liksom uttalas tillsammans med tungan långt fram inom munnen (i, e) finns längst bort mot vänster medan vokaler var tungan finns långt bak inom munnen finns mot motsats till vänster inom figuren.
Ellipserna existerar ritade således för att dem omsluter detta enhet inom figuren var dem flesta från informanterna besitter sitt uttal från varenda vokal. Man kunna titta för att enstaka betydligt mindre ellips behövs på grund av för att omfatta uttalet från vokalen inom lat hos dem flesta yngre talare än hos äldre talare. Variationen inom uttalet från denna vokal äger alltså minskat ifrån den äldre mot den yngre generationen.
Tabell 1.
Variation samt förändring hos svenskt ä.
Den största skillnaden mellan äldre samt yngre talare inom figur 1 ser man till vokalerna ä samt ö. Man är kapabel titta för att dem yngre talarna uttalar dessa vokaler betydligt mer öppet än dem äldre talarna. inom tabell 1 äger jag försökt summera den pågående förändringen hos vokalen ä.
inom standardsvenska (såsom den beskrivs inom uttalsordböcker) besitter man haft en struktur var orden leta, nät samt lär äger tre olika vokaler. inom traditionell Stockholmssvenska samt inom svenskan inom Helsingfors besitter man däremot ej gjort någon skillnad mellan e samt ä förutom framför r; vokalerna inom leta samt nät uttalas alltså lika, medan vokalen inom lär existerar många öppnare.
inom dem flesta svenska dialekter, inom synnerhet inom kurera västra delen från land äger situationen varit enstaka ytterligare. Uttalet från ä besitter varit lika oberoende från angående ä:et följs från en r alternativt ej. Dessa dialekter äger haft en uttal från ä liksom ligger mittemellan Helsingforssvenskans e samt ä.
I detta uttal vilket börjar bli allt vanligare hos yngre talare inom land besitter ä fått en öppet uttal både framför r samt inom övriga positioner, medan e uppenbart skiljs åt ifrån ä.
Det utgår från en preposition at med långt a-ljud, motsvarande engelskans at och latinets ad, med betydelsen "till"för att ä:et inom nät blir allt öppnare förmå man mot samt tillsammans med mäta hos dem yngre talare liksom inom SweDia-projektet besitter klassificerats såsom talare från standardsvenska. detta finns alltså indikator vid för att detta håller vid för att utvecklas mot en nytt standarduttal. oss ser för att detta uttal inom tabell 1 såsom möjligen existerar vid väg för att bli färsk standard existerar enstaka färsk kombination, var den öppna vokalen inom lär äger funnits inom standardsvenska samt inom Stockholmsspråk, dock var systemet liksom totalitet liknar detta vilket funnits inom flera dialekter, dvs.
nät- samt lär-vokalerna äger identisk uttal. Svenskfinland äger ej nåtts från denna förändring utan hos dem flesta yngre talare inom Svenskfinland kunna man fortsättningsvis mäta ett massiv skillnad mellan vokalerna inom nät samt lär.
) Noen ganger krever selvsagt systemet Å (som i VÅTT (av VÅT med lang å-lyd), og noen få ganger har et ord fått skriftform med Å når det historisk har O (BÅNN: klampen i bånn)på grund av ö-ljudets sektion gäller ett liknande tillväxt likt på grund av ä, vilket förmå ses inom tabell 2.
Tabell 2. Variation samt förändring hos svenskt ö.
Dialektometrisk analys
Språkvetare likt beskriver dialekter studera oftast språkliga specifikation, såsom enskilda vokaler, sålunda liksom jag äger gjort ovan.
Vanliga människor liksom försöker uppleva igen ett dialekt bryr sig däremot oftast ej angående små specifikation, utan lyssnar vid hur dialekten låter vilket totalitet.
ett sådan helhetsanalys såsom motsvarar lekmäns observation från dialektala skillnader äger man försökt närma sig inom dialektometrin inom Groningen.
Resultatet från enstaka dialektometrisk utvärdering från vokalmaterialet inom min avhandling kunna man titta inom figur 2. Figuren visar hur dialekterna förhåller sig mot varandra då man ser mot varenda 19 vokaler vid enstaka gång.
Figuren bygger vid enstaka statistisk teknik såsom kallas multidimensionell skalering. Ju närmare varandra numeriskt värde orter befinner sig inom figuren samt ju mer liknande färg bollen besitter, desto mer liknar orterna varandra språkligt. Flera från orterna längs den finländska sydkusten hittar oss längst bort mot motsats till vänster inom figuren. Nära dessa orter ligger flera från orterna inom svensk region (dvs.
området kring Uppsala) inom Sverige.
Närpes hittar oss inom mitten från figuren nära dem gotländska orterna Fårö, Fole samt Sproge. Både Närpesdialekten samt dialekterna vid Gotland utmärks från för att fornnordiska diftonger besitter bevarats samtidigt liksom även nya diftonger äger bildats, vilket utför för att dessa dialekter liknar varandra inom viss mån.
Den vita egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser vid Närpes boll visar dock för att detta även finns drag såsom skiljer Närpesdialekten ifrån gotländska.
Vidare förmå man längst bort uppe inom figuren hitta dem skånska orterna samt nere mot vänster flera norrländska. Figur 2 kunna artikel svårtolkad ifall man ej känner mot varenda ortnamn samt fanns orterna ligger.
på grund av för att åtgärda detta bekymmer besitter man inom Groningen hittat vid en sätt för att överföra resultaten ifrån enstaka sådan figur mot kartor. vid kartorna använder man en färgsystem var området runt varenda ort färgas tillsammans enstaka färg liksom blir bestämt från den statistiska analysen samt dialekter såsom liknar varandra får liknande färg.
Figur 2. Resultatet från multidimensionell skalering från vokalmaterialet.
Ju närmare varandra numeriskt värde orter befinner sig inom figuren samt ju mer liknande färg bollen besitter, desto mer liknar orterna varandra språkligt.
I webbversionen från denna produkt (se (avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun)) är kapabel man titta ett färgkarta liksom motsvarar figur 2.
I enstaka helhetsanalys likt visar hur dialekterna förändras besitter jag mätt detta språkliga avståndet mellan äldre samt yngre talare vid varenda ort utgående ifrån samtliga 19 vokaler.
Infinitivmärket att (som i att springa) uttalas ofta som å och det skrivs emellanåt så, särskilt för att markera ovårdat eller dialektalt språkKartan inom figur 3 visar resultaten. dem orter var avståndet mellan äldre samt yngre talare existerar kortast äger siffran 1 samt orter tillsammans störst avstånd besitter siffran 3. oss ser för att områden vilket Svenskfinland, Gotland samt Skåne äger övervägande korta avstånd mellan äldre samt yngre talare. Dessa områden ligger samtliga geografiskt relativt långt ifrån Stockholmsregionen samt historiskt sett intar dessa områden enstaka särställning inom detta svenska språkområdet.
Skåne fanns länge ett sektion från land samt forngutniskan vid Gotland ansågs redan vid medeltiden artikel en separat tungomål. inom dessa tre områden existerar identifikationen tillsammans den egna distrikt kraftfull vilket fullfölja för att man även håller fast nära särdrag inom detta egna språkbruket. en region var dialekten förändras långsamt finns även runt Vänern.
Figur 3. detta språkliga avståndet mellan äldre samt yngre talare vid varenda ort.
1 = betalkort avstånd, 2 = mitt emellan, 3 = långt avstånd.
Områden tillsammans med massiv skillnad inom vokaluttal mellan äldre samt yngre finns kring samt väderstreck angående huvudstaden, samt även längs den svenska västkusten förändras dialekterna riktig många. detta existerar inom dessa områden likt den pågående förändringen inom ä&#; samt ö-vokalerna existerar maximalt påtaglig.
I Norrland finns dialekter från samtliga tre typer.
vid vissa orter förändras dialekterna lite samt vid andra förmå man titta ett massiv förändring. enstaka närmare undersökning från Norrland visar för att dem norrländska dialekterna håller vid för att närma sig varandra vad gäller vokaluttal. dem maximalt ålderdomliga samt avvikande dialekterna förlorar sina särdrag, dock samtidigt utvecklas ett norrländsk svenska likt skiljer sig ifrån svenskan inom Stockholmstrakten.
Avhandlingen existerar skriven vid engelska samt besitter ett svensk översikt.
Den ingår inom följd Groningen Dissertations in Linguistics samt den elektroniska utgåvan existerar fritt tillgänglig via länken (avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun). Den tryckta utgåvan omfattar sidor samt kostar 25 €. Boken kunna beställas direkt ifrån författaren,en@.