Hur ser mögligt trä ut

Virkets beständighet mot mikrobiella angrepp skiljer sig mellan olika virkesslag. Skillnader finns även mellan splintved samt kärnved.

Vi ska bygga till huset och kommer att ha trägolv

ifall ett byggnad drabbas från enstaka röt- alternativt mögelskada är detta ständigt en indikator på bakomliggande fuktproblematik.

Mögel- samt rötsvampar är kapabel växa på samt inom fuktiga byggnadsmaterial, samt detta är främst rötsvampar liksom förkortar livslängden hos träkonstruktioner.

Mögelsvampar växer på cellulosabaserade ämne, dock även andra byggnadsmaterial kunna drabbas från påväxt liksom mot modell gipsskivor, isoleringsmaterial, betong samt målade ytor.

Tabell 1.

Olika värden för relativ fuktighet (RF) såsom krävs för för att enstaka mögelskada bör behärska uppstå. Värdena gäller inom rumstemperatur samt beneath enstaka relativt lång hållbarhet för materialet (Johansson et al ).

Materialgrupp	Kritiskt fukttillstånd [% RF]
Smutsade material
Trä samt träbaserade material
Gipsskivor tillsammans med papp
Mineralullsisolering
Cellplastisolering (EPS)
Betong

 

Fuktkrav

Kritiskt fukttillstånd definieras såsom detta fukttillstånd nära vilket materialets avsedda attribut samt funktion ej uppfylls.

För mikrobiell påverkan är fukttillståndet bedömande då tillväxt sker. För för att minimera risken för mögelangrepp bör den relativa luftfuktigheten (RF) inom rumstemperatur ej överstiga 75 % beneath enstaka längre period ifall ej annat bedömande fukttillstånd finns dokumenterat för materialet (Boverkets Byggregler BBR ).

Är den förväntade fuktbelastningen inom enstaka konstruktion större bör ämne tillsammans med acceptabla samt dokumenterade fuktegenskaper användas.

Om samt hur snabbt enstaka mögelskada uppstår beror ej bara på den relativa fuktigheten utan också på temperaturen samt tiden, titta foto 1.

Bild 1.

Kritiska fukttillstånd för trä tillsammans hänsyn tagen mot temperaturnivå samt hållbarhet hos fukttillståndet. Baserade på information från Viitanen () samt Smith & Hill (), sammanställt från Lars-Olof Nilsson () sammanfattning TVBM

För virke anges fuktnivåer oftast tillsammans med hjälp från begreppet fuktkvot.

För omvandling från några värden på relativ luftfuktighet mot motsvarande fuktkvot hos virket – titta tabell 2.

Tabell 2. Ungefärliga fuktkvoter nära 20 °C för olika värden på relativ luftfuktighet.

RF (%)	Fuktkvot (%) nära 20 °C
75	15
80	16
85	18
90	21
95	24

 

Eftersom mögel växer på virkets yta är detta ytfuktkvoten likt bör kontrolleras för för att undvika mögelpåväxt. Hur man mäter ytfuktkvoten är kapabel ni läsa angående inom segment Fuktkvot samt mätning. 

Bild 2.

Tidsåtgång för början från mögelpåväxt på furuvirke samt andra ämne. Vattenaktivitet × = Relativ fuktighet (Viitanen ).

Förklaring hur man bör läsa från foto 2

Jämförelse görs inom foto 2 av konsekvens från aktuell modell 1 (responstid för initiala stadier från mögeltillväxt på ytan från furusplint 1, den ursprungligt virkestorkade ytan) tillsammans tidigare utfall från a) Illman and Eeathernburn () på bomull, b) Barton-Wright samt Tomkins () på vetemjöl samt c) Ayerst () på rent agarkultur (III).

Om fuktkvoten är beneath 20 % är risken för angrepp från rötsvampar små.

I denna guide kommer vi att gå igenom hur du på ett effektivt sätt ta bort svartmögel från trä som vindskivor och på fasader samt ge tips på vad du kan göra för att undvika att svartmögel kommer tillbaka på dessa ytor

Trä exponerad för fukt förmå skyddas mot rötangrepp genom kemisk behandling mot modell tryckimpregnering. en tryckimpregnerat virke äger dock inget fullgott skydd mot påväxt från mögelsvampar.

Högt fuktinnehåll inom byggnader samt därmed ökad fara för mikrobiell påväxt på byggnadsmaterial kunna äga enstaka negativ effekt på människors hälsa (Bornehag et al ).

detta är dock ännu ej klarlagt detaljerad vilka ämnen inom luften inom dessa byggnader såsom orsakar ohälsa, dock både mikrobiella samt kemiska ämnen misstänks artikel orsak.

Troligt tidscenario nära enstaka vattenskada framträda inom foto 3.

Bild 3. Troligt tidscenario nära enstaka vattenskada.

Åtgärdas vattenskadan tidigt samt fukten torkas ut uppstår ingen mögelskada. Upptäcks ej vattenskadan så förmå fukten ge upphov mot rötskador inom förlängningen.  

Mögelsvampar

Mögelsvampar är svampar likt växer ytligt på virke. Grundstrukturen hos svampar består från hyf, mycel, fruktkropp samt sporer.  enstaka hyf är kapabel liknas nära ett smal tråd liksom är 2 - 5 µm bred.

Från hyferna förmå konidieforer (fruktkropp) utvecklas, samt detta är på dessa konidieforer såsom sporerna bildas. Sporer kunna äga olika utseende samt storleken förmå variera mellan 2 samt 5 µm.

Bild 4. Mögelsvamparnas livscykel. bild Agneta Olsson-Jonsson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Om rätt förhållanden uppstår förmå mögelsvampar växa många snabbt samt inom bara en par dagar ge grundlig skador.

Mögelsvampar förökar sig tillsammans hjälp från sporer samt hyffragment.

Här kan du klicka dig vidare till fakta om trä: om användningsområden för olika träslag, lite om sågning av virke och hur virkestorkning går till

Sporer samt hyffragment finns ständigt inom luften dock dem högsta halterna finns beneath sensommar samt tidig höst.

Mögelsvampar växer ytligt dock hyferna är kapabel växa in inom vedens märgstrålar. Mögelsvampar kunna ej avbryta ner cellulosan inom veden samt orsakar därmed ej hållfasthetsförändringar inom virket.

För tillväxt från mögel krävs

• relativ luftfuktighet över 75 % 
• temperatur mellan -5°C samt +55°C.

  Optimala temperaturer för många mögelsvampar ligger mellan 20°C samt 30°C

• näring, ytterst små mängder näring behövs 
• syre 
• närvaro från mögelsvampar (sporer samt hyfragment).

Observera för att tiden är ett betydande faktor. nära 75 % relativ luftfuktighet krävs betydligt längre period för för att tillväxt bör behärska ske än nära exempelvis 90 % relativ luftfuktighet.

Är materialet torrt samt den relativa luftfuktighet lägre än 75 % är kapabel inget angrepp utvecklas.

angående den relativa luftfuktigheten blir % ett längre period begränsas mögelpåväxten. nära så hög fuktbelastning bildas ett vattenfilm vilket gynnar rötsvampar, jästsvampar samt bakterier.

Mögelsvampens hyfer är inom regel ofärgade. Sporerna är kapabel artikel färgade gult, grönt, blått alternativt svart.

Stora angrepp från mögelsvamp ger upphov mot en vitgrått, grått, gråsvart, grågrönt alternativt gulgrönt "ludd" på materialet.

detta är mycelet likt bär på oräkneliga sporbärande strukturer. Luddet kunna färga från sig nära beröring.

Missfärgning samt lukt

Angrepp från mögel förmå kännas igen på ytlig missfärgning inom form eller gestalt från mörka fläckar, dock mögelpåväxten är kapabel också existera ofärgad samt många svår för att upptäcka tillsammans blotta ögat.

Mögelsvampar förmå avge enstaka besvärande samt karakteristisk doft. Lukten kommer från lättflyktiga organiska kolväten likt svamparna avger. Luktintensiteten är beroende från bland annat svampart, vilket ämne svampen växer på samt fukt- samt temperaturförhållanden.

Det är svårt för ett lekman för att urskilja angående ett doft härrör från enstaka mikrobiell skada.

Däremot kunna enstaka fackman tillsammans med kännedom ifall samt upplevelse från fukt- samt mögelskadeutredning oftast bedöma ifall lukten äger mikrobiell karaktär.

Vanligt förekommande mögelsvampar på byggnadsmaterial

Mögelsvampar från släktena Penicillium samt Aspergillus är dem vanligast förekommande.

Inom släktet Penicillium är arterna P. chrysogenum, P. corylophilum P. glabrum samt P. commune dem vanligast förekommande arterna. Inom släktet Aspergillus är arterna A. versicolor, A. niger samt A. ustus vanligt förekommande.

Bild 1

andra vanligt förekommande släkten är Acremonium, Aureobasidium samt Cladosporium. 

Blånadssvampar

Blånadssvampar växer såväl på vilket in inom virket. dem förmå även växa på målade ytor. Hyferna är brunfärgade samt ger träet enstaka blåaktig ton när dem växer inne inom veden.

dem orsakar inga hållfasthetsförändringar inom virket. För för att blånad bör behärska utvecklas krävs ett fuktkvot inom träet på över 30 %. enstaka blånadsskada är kapabel öka virkets permeabilitet vilket kunna medföra för att virkets vattenupptagande förmåga ökar.

ett allmän perception är för att blånadssvampar kunna fungera likt enstaka inkörsport för röta.

Eftersom blånadsangripet virke besitter förhöjd vätskepermeabilitet bör detta ej användas inom fuktutsatta konstruktioner likt mot modell fönster, utomhuspaneler, takinbrädningar samt liknande.  Av identisk anledning rekommenderas ej för att måla blånat virke.
 
För för att undvika för att virke angrips från blånad beneath lagerhållning samt på bygget bör virket skyddas mot nederbörd samt markfukt.

Virke såsom blivit fuktigt bör ges möjlighet för att snabbt uttorkning ut.

Bild 1. Stockblånad.

Bild 2. Ytblånad.

Vanliga arter

Vanligt förekommande arter inom samband tillsammans med blånadsskador finns inom släktena Alternaira, Epicoccum, Fusarium samt Aurobasidium.  

Blånadssvampar äger följande kännetecken

• hyferna äger färgen svart-blått-brunt 
• angriper inom första grabb splintved
• växer inne inom veden 
• ökar trämaterialets permeabilitet för vatten.

Rötsvampar

Rötsvampar är enstaka assemblage från mikroorganismer tillsammans med förmåga för att avbryta ner vedstrukturen.

Rötsvampar äger förmåga för att avbryta ner cellulosa, hemicellulosa samt inom vissa fall lignin inom veden. Nedbrytningsprodukterna tas upp inom hyferna för för att användas inom ämnesomsättningen. Nedbrytningen från veden gör för att virkets hållfasthet snabbt försämras. För för att rötsvampar bör behärska etablera sig samt växa inom virke behöver dem tillgång mot fritt dricksvatten, vilket dem får ifall fuktkvoten överstiger fibermättnad - detta önskar säga cirka 30 %.

Rötsvampar delas upp inom tre olika grupper: brunröta, vitröta samt  och lös röta.

Brunröta är detta vanligast förekommande rötangreppet inom byggnader. en kraftigt angrepp från ett brunrötande mögelväxt ger en virke såsom besitter färgats brunt samt tillsammans med sprickbildningar såsom delar upp virket inom kubliknande bitar. Virkets hållfasthet försämras redan tidigt nära en angrepp.

Vitrötande svampar angriper främst virke från lövträd samt vitröta är därför ej lika vanligt förekommande inom byggnader.

nära en angrepp färgas veden ljus samt spricker ej upp inom kuber utan blir fibrös.

Lös röta förmå förekomma på ytan från konstruktionsdelar såsom utsätts för hög fuktbelastning beneath ett längre tidsperiod, likt mot modell fönsterbågar. Veden får så småningom små ytliga sprickor.

Svamparna såsom orsakar soft rötter klarar detta låga syreinnehåll likt en vattenmättat ämne besitter.

Om och hur snabbt en mögelskada uppstår beror inte bara på den relativa fuktigheten utan också på temperaturen och tiden, se bild 1

Virke såsom angripits från lös röta förlorar många från sin hållfasthet. modell på mögelsvampsläkten likt förmå utvecklas mot lös röta är Chaetomimium, Humicola samt Petriella. 

Rötsvampar sprider sig tillsammans hjälp från sporer vilket sprids tillsammans med luften.

Sporer gror samt utvecklar hyfer ifall dem kommer inom förbindelse tillsammans trä tillsammans med lämplig fuktkvot samt temperatur. en virke är kapabel existera angripet från rötsvampar utan för att någon fruktkropp besitter bildats. Olika faktorer styr angående samt när fruktkroppar bildas likt mot modell fukt, temperatur, svampart, årstid samt så vidare.

Vanliga arter

Vanligt förekommande virkesnedbrytande svampar inom byggnader är källarsvamp (Coniphora puteana), hussvamp (Serpula lacrymans) samt rötsvampar från släktet Antrodia sp.

Hussvamp samt källarsvamp påträffas vanligen inom fuktskadade krypgrunder samt källarutrymmen, inom bottenbjälklag, syllar, blindbottnar samt inom trossbottnar samt inom anslutning mot våtutrymmen samt kök. Hussvampen är kapabel snabbt orsaka stora rötskador samt kräver ofta grundlig renoveringsåtgärder.

Rötskador orsakade från släktet Antrodia är vanligt förekommande på byggnadens övre program samt på vindar.

Förutsättningar för etablering samt tillväxt

De förutsättningar såsom behövs för rötrisk sammanfattas inom nedanstående bild.

Bild 3.

Rötrisk. När olika faktorer sammanträffar uppstår fara för röta.

För för att rötsvampar bör etablera sig samt växa krävs att 

• temperaturen ligger mellan +0°C samt +40°C, optimum ligger mellan +15°C samt 30°C
• fuktkvoten är över 30 %, optimum ligger mellan 40 samt 80 % beroende på svampart 
• det finns tillgång mot syre  
• pH ligger mellan 2 samt 7, optimum nära pH 5.

 
Det finns dock ett rötsvamp liksom kunna etablera sig samt växa även nära många höga fukthalter.

detta är pålsvampen, Rigidiporus vitreus, vilket angriper pålade träkonstruktioner – företrädesvis inom zonen mellan atmosfär samt grundvatten.

För för att undvika röta inom trä bör byggnadskonstruktioner inom första grabb utföras så för att virkets fuktkvot endast kortvarigt överstiger 20 %, detta önskar säga ges en konstruktivt träskydd.

För virke likt används ovan mark inom skyddade konstruktioner är en konstruktivt träskydd kombinerat tillsammans med rätt omröstning från virke inom dem flesta fall tillräckligt för för att konstruktionen bör existera beständig. Virke inom utsatta lägen, samt där fuktkvoten beneath längre tider överstiger 20 %, måste ges en kemiskt träskydd genom tryckimpregnering alternativt liknande.

Trä är idag ett vetenskapligt väl kartlagt material avseende fukt och tydliga riktlinjer finns för användningen som när de följs undanröjer risker

detta gäller mot modell altandäck alternativt virke liksom står inom markkontakt.

Kännetecken på röta

Enklaste sättet för att skilja friskt virke från rötat virke är för att känna på hårdheten tillsammans ett knivspets. ifall veden är många mjuk alternativt smular sönder omedelbart, är träet många nerbrutet.

För för att detektera ytliga angrepp förmå man sticka in knivspetsen inom virket samt försöka avbryta försvunnen enstaka flisa. ifall brottet är flisigt, detta önskar säga brottet går huvudsakligen längs träets fiberriktning, är virket friskt. ifall trävirket bryts tvärs från är virket rötskadat. Dessa metoder är kapabel dock ej avslöja inre rötskador.

Bakterier

Vednedbrytande bakterier

Bakterier förmå också angripa samt avbryta ner ved.

Detta sker när virket är inom direkt mark- samt vattenkontakt. Vissa bakterier, dem så kallade tunnlande bakterierna, är även kända för för att avbryta ner impregnerat virke efter längre tids exponering.

En ytterligare typ från bakterier påverkar virke vilket vattenlagras alternativt vattenbegjuts beneath längre tidsperiod.

Dessa så kallade vattenlagringsskador medför ingen hållfasthetsnedsättning, dock ökad permeabilitet hos virket tillsammans fara för bland annat ökad vattenupptagning inom utsatta lägen, överabsorption från färg samt bets.

Actinomyceter

Actinomyceter, vilket även kallas strålsvampar är dem bakterier liksom maximalt förknippas tillsammans fuktskador inom byggnader.

Dessa bryter dock ej ner virket. Dessa bakterier är starkt luktalstrande samt lukten påminner angående lukten från jord/jordkällare.

Actinomyceter växer inom långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något liksom påminner angående hyfer. Ofta är detta actinomyceter likt orsakar den mögellukt (geosmin) vilket förekommer inom samband tillsammans fukt- samt mögelskadade byggnader. en fuktigt byggnadsmaterial angrips sällan från endast actinomyceter utan bakterierna hittas oftast tillsammans tillsammans med mögelsvampar.

Nedsmutsat virke får lättare påväxt från actinomyceter än rent virke nära ett fuktskada.

En fuktskada kunna även ge upphov mot bakterietillväxt.

För för att denna tillväxt bör behärska etableras på byggnadsmaterial krävs enstaka högre fukthalt än vilket liksom krävs för mögel, vilket innebär för att den relativa fuktigheten måste överstiga 95 %.

Ordförklaring

Actinomyceter: Bakterier liksom växer på fuktiga byggnadsmaterial (RF > 90 %).

Växer inom tunna länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något liksom är kapabel påminna angående hyfer. Sprider enstaka kraftfull doft såsom påminner angående lukten från mark alternativt jordkällare.

Kallas även för Strålsvampar.

Blånad: Svampar vars hyfer växer in inom veden. Virket får enstaka blåfärgad ton. Virkets hållfasthet förändras inte.

Brunröta: Röta orsakad från svampar vilket bryter ner cellulosa samt hemicellulosa dock ej lignin.

nära en långt gånget kraftigt angrepp färgas veden brunröd samt spricker upp inom kvadratiska bitar. Virkets hållfasthet försämras.

Cellulosa: Är den ledande komponenten inom växternas cellväggar samt därmed den vanligaste organiska substansen inom naturen.

Vår fundering nu är hur man ska lösa värmefrågan - golvvärme eller traditionella radiatorer? Är det risk att trä torkar ut om man har golvvärme? Finns det några fördelar med golvvärme för ett trägolv jämfört med vanliga radiatorer?

Cellulosa är ett kolhydrat.

Fuktkvot: Fuktkvot är förhållandet mellan vikten från vattnet inom en ämne samt vikten från torrt material.

Fruktkropp: Struktur vilket bildas från hyfer. tillsammans med hjälp från fruktkroppen är kapabel svampar genomföra genetisk rekombination (sexuell förökning) samt sprida sporer.

Geosmin: Jordlukt, samlingsnamn på luktrika organiska föreningar producerade från actinomyceter.

Hemicellulosa: Är liksom cellulosa enstaka kemisk förening bestående av stora molekyler dock besitter förhållandevis betalkort kedjelängd sammansatt från maximalt upp mot - molekylenheter.

Dessutom är hemicellulosans kedjepolymer ofta förgrenad medan cellulosans är rak.

Hyf: Grundstruktur för dem flesta svampar. tillsammans med hyferna tillväxer svampen samt detta är inom hyfen all ämnesomsättning sker.

Jästsvampar: Små encelliga svampar likt förökar sig asexuellt genom delning.

Kräver oftast fritt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig (RF > %).

Kritiskt fukttillstånd för mögelpåväxt: Den lägsta nivå från fukt såsom krävs för för att mögelpåväxt skall uppkomma

Konidiefor: Struktur hos mögelsvampar såsom används för för att sprida sporer (konidie-sporer).

Kärnved: Ved inom detta levande trädets centrala sektion vilket uteslutande består från döda celler.

Kärnved är oftast mörkare samt besitter enstaka lägre vattenhalt än den omgivande levande veden, splinten.

Lignin: Lignin bidrar mot för att ge trä dess mekaniska styrka. Lignin är ett aromatisk förening liksom ingår inom växters cellväggar.

Märgstrålar: Förbinder phloem (innerbarken) tillsammans med den innanförliggande veden samt fungerar inom första grabb vilket näringsupplag dock även såsom radiella transportvägar för en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt inom vissa fall harts alternativt kåda.

Mögelsvampar: Samlingsnamn för enstaka team svampar tillsammans med liknande utseende samt växtsätt.

Kännetecknas från små strukturer, snabb etablering samt tillväxt.

Organiska kolväten: Kemiska föreningar liksom innehåller kol samt väteatomer.

Relativ fuktighet: Talar ifall hur många vattenånga luften innehåller inom förhållande mot hur många vattenånga luften är kapabel innehålla nära ett viss temperatur.

Soft rot: Röta orsakad från svampar såsom klarar vattenmättat virke.

Ger ytliga förändringar från virket dock ingen större hållfasthetsförsämring.

Splintved: Den yttre veden inom enstaka trädstam. inom detta levande trädet innehåller splintveden levande celler samt omger den inre delen, kärnveden, liksom består från döda celler.

Spor: Bildas från svampar för spridning samt förökning.

Sporer vilket bildas asexuellt benämns konidiesporer. Konidiesporer bildas främst från mögelsvampar.

Strålsvampar: titta Actinomycter

Vitröta: Röta orsakad från svampar såsom bryter ner cellulosa, hemicellulosa samt lignin. Framförallt är detta ved från lövträd såsom bryts ner från vitrötande svampar.

Vitrötat virke färgas vitt samt får enstaka fibrös konsistens.