bullepic.pages.dev






George orwell krig är fred

(roman)

Nittonhundraåttiofyra alternativt Nitton åttiofyra (originaltitel: Nineteen Eighty-Four) existerar ett långnovell från den brittiske författaren samt journalisten George Orwell, vilket skrevs [1] samt publicerades den 8 juni [2]

Romanen handlar angående en samhälle styrt från enstaka oligarkisktotalitärdiktatur.

Ny pocketutgåva av George Orwells klassiska framtidsskildring som utkom första gången Nineteen Eighty-Four (also published as ) is a dystopian novel and cautionary tale by English writer Eric Arthur Blair, who wrote under the pen name George Orwell

Provinsen Airstrip One (före detta Storbritannien) inom landet Oceanien existerar inom ständigt konflikt, beneath konstant övervakning från regeringen, samt tillsammans hjärnkontroll från allmänheten. Oceanien styrs från en politiskt område vilket går beneath namnet "Partiet". Individen existerar ständigt underordnad staten, samt detta existerar delvis den filosofin liksom fullfölja för att grupp kunna manipulera samt granska människorna.

inom Sanningsministeriet existerar protagonisten Winston Smith enstaka tjänsteman vilket ansvarar till för att skydda Partiets propaganda genom för att ändra historien på grund av för att visa för att grupp ständigt besitter riktig samt existerar allvetande.

Den nya versionen är det förflutna, och inget annorlunda förflutet kan någonsin ha existerat

Hans torftiga tillvaro desillusionerar honom mot den grad för att denne önskar utföra uppror mot Storebror, vilket existerar Partiets chef. ifrån äger oss bland annat fått uttrycket "Storebror ser dig" (Big Brother fryst vatten watching you).

Sedan romanen publicerades äger flera från dess begrepp samt idé, såsom storebrorssamhälle, dubbeltänk, krimtänk samt nyspråk samt minneslucka blivit samtida vardagsspråk.

Därtill populariserade romanen adjektivet orwellska, liksom syftar mot lögner, övervakning samt manipulering från detta förgångna på grund av för att föra enstaka diktatorisk agenda.

anses existera talets maximalt kända talar engelska långnovell samt ett från seklets största litterära klassiker.[3] placerade Modern Library vid lokal 13 från dem bästa romanerna ifrån talet.

Handling

[redigera | redigera wikitext]

Huvudpersonen, Winston Smith, såsom existerar enstaka tjänsteman inom detta "allenarådande grupp – Partiet", bor inom detta framtida London. denne står ej ut tillsammans med samhället likt detta existerar, samt drömmer ifall frihet. han motsätter sig grupp, detta enda område liksom existerar inom Oceanien, samt blir dessutom kär inom den unga Julia.

Ingetdera tillåts dock från grupp samt den sålunda kallade tankepolisen, vilket innebär för att denne ständigt måste undgå för att bli avslöjad.

Samhället Oceanien såsom huvudpersonen lever inom existerar enstaka totalitär stat[4] inom konstanta konflikt samt inom svår fattigdom. Fyra myndigheter liksom kallas Minisann (sanningsministeriet), Minifred (fredsministeriet), Minilek[5] (kärleksministeriet) samt Miniflöd (överflödsministeriet) styr allting.

Minisann besitter grabb angående propagandan samt lögner. Minifred besitter grabb angående krigen liksom ständigt rasar. Minilek äger grabb ifall ”lag samt ordning” genom tortyr samt tankepolisen.

Okunnighet är styrka

Miniflöd besitter grabb ifall ekonomin, alternativt rättare sagt fattigdomen, vilket råder inom Oceanien. Huvudpersonen, Winston Smith, jobbar vid Minisann.

Ministeriernas namn existerar modell vid nyspråk, en tungomål särskilt framtaget till för att minska individens förmåga för att tänka fritt samt bedömande. Språket beskrivs grundlig inom en appendix mot romanen samt var beskrivs för att syftet tillsammans med detta existerar för att medborgarna ej bör behärska tänka bedömande eftersom detta ej existerar möjligt inom språket.

Invånarna inom Oceanien övervakas minutiöst samt tvingas ständigt lyssna vid propaganda, bland annat genom enstaka apparat inom varenda bostad kallad teleskärm. Denna teleskärm besitter uppenbara likheter tillsammans enstaka TV tillsammans med skillnaden för att den även övervakar samtidigt, samt för att den ständigt existerar påslagen.

Likriktningen innebär för att varenda medborgare små frukter från växter uniform inom form eller gestalt från likadana azurblå overaller, utom partifunktionärer, vilket besitter svarta overaller.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Denna dystopi skrevs inom skuggan från andra världskriget.


  • george orwell konflikt existerar fred

    • Romanen utspelar sig inom enstaka tänkt kommande var världen gått igenom ännu en världskrig samt liksom därför behärskas totalt från konkurrerande totalitära stater. Företeelser såsom krigshets, statsterrorism, propaganda, indoktrinering, relativism, revisionism, tortyr, personkult, ett nomenklatura, Stalins deporteringar samt Hitlerjugend känns enkel igen ifrån sina förebilder inom den verkliga historien.

    Romanen blev inom viss mån objekt till magiskt tänkande då man vid sina håll trodde för att året skulle bli enstaka ödesdiger vändpunkt inom världshistorien.

    Orwell fick uppslaget mot romanen samt skrev den största delen från den vid den skotska ön Jura år –, trots sin allvarliga tuberkulos.[6] Den 4 månad skickade han sitt sista en preliminär version av ett dokument eller arbete mot Secker and Warburg liksom publicerade romanen den 8 juni [7][8] tid ägde den översatts mot fler än 65 tungomål, nära den tiden detta största antalet översättningar på grund av någon roman.[9]

    Romanen äger blivit välkänd samt får räknas liksom enstaka klassiker vars innehåll även dem känner mot, vilket ej besitter läst den.

    Romanens titel, dess period, begreppet nyspråk, samt författarens efternamn besitter blivit ordstäv på grund av för att integriteten förlorats mot staten, samt adjektivet orwellska betecknar totalitära idéer samt för att granska samt underkuva människor. Nyspråk, den förändring från detta engelska språket såsom staten driver igenom inom romanen, ger olika betydelser mot saker genom för att referera mot sluten istället till deras innebörd.

    Fredsministeriet (minifred) arbetar tillsammans med konflikt samt kärleksministeriet (minilek) tillsammans tortyr. Ministerierna försöker dock, inom samtliga fall i enlighet med sin propaganda, för att att nå ett mål eller resultat detta målet: fred genom konflikt, samt älskade mot Storebror genom hjärntvätt samt tortyr.

    besitter, då samt då, antingen förbjudits alternativt ifrågasatts såsom intellektuellt farlig på grund av allmänheten, liksom verken Du sköna nya värld (), från Aldous Huxley, Vi (), från Jevgenij Zamjatin, Kallocain (), från Karin Boye samt Fahrenheit (), från Ray Bradbury samt samt världen skälvde () från Ayn Rand.[10][11][12] kalenderår tog tidningen Time tillsammans med romanen inom sin inventering ovan dem bästa talar engelska romanerna sedan [13]Vi från Jevgenij Zamjatin anses äga inspirerat .[14][15]

    Titel

    [redigera | redigera wikitext]

    Orwell ville inledningsvis för att romanen skulle varma The gods Man in Europe, dock han skrev, åtta månader innan den publicerades, den 22 oktober , mot förläggaren Fredric Warburg, för att denne tvekade mellan The gods Man in Europe samt .[16] ”yet Warburg suggested changing the Man title to one more commercial.”[17] detta finns flera skäl mot detta: tid sedan socialistiska tankesmedjan Fabianerna grundades,[18] alternativt mot romanerna The Iron Heel () från Jack London, alternativt The Napoleon of Notting Hill () från G.

    K. Chesterton, likt båda utspelar sig ,[19] alternativt mot dikten "End of the Century, " från Eileen O'Shaughnessy, hans inledande fru.

    I sin långnovell ifrån föreslår Anthony Burgess för att Orwell, desillusionerad från kalla krigets start, ägde till intention för att kalla romanen . Penguin Books introduktion mot romanen menar för att Orwell inledningsvis förlade handlingen mot , dock detta förlängda författandet ledde mot för att denne döpte ifall den, inledningsvis mot , sedan mot , då detta existerar ett invertering från [20]

    Huvudpersoner

    [redigera | redigera wikitext]

    Winston Smith existerar ett smart samt cynisk individ.

    han äger ingen framtidstro samt lever inom fruktan till ledningen från detta samhälle vilket han hatar, då denne inte någonsin äger hört ifall något annat sätt för att leva. han önskar tjäna sanningen såsom han, mot skillnad ifrån dem andra, ser vilket detta enda rätta.

    Julia existerar ung samt upprorisk. denna existerar ej således smart alternativt högtravande likt Winston.

    denna trotsar grupp från andra orsaker än Winston.

    Ett hierarkiskt samhälle är bara möjligt att bygga på en basis av fattigdom och okunnighet

    denna anser för att grupp försöker ta ifrån hon hennes frihet samt lycka. Julia existerar mer från enstaka rebell likt försöker leva inom nuet. detta enda Julia samt Winston egentligen besitter gemensamt existerar nödvändigheten från att vara nära något samt hatet mot grupp.

    Begrepp inom romanen

    [redigera | redigera wikitext]

    • Dubbeltänk (doublethink) innebär för att behärska hålla numeriskt värde motsägande trossatser inom huvudet samtidigt samt för att dessutom acceptera båda liksom sanna, för att behärska ljuga medvetet samt ändå existera fullständigt övertygad ifall för att man talar sanning.
    • Krimtänk (crimethink) existerar enstaka tanke likt existerar brottsling.

      detta behöver ej existera något vilket man medvetet tänker. detta kunna existera något man från misstag uttrycker inom sömnen.

    • Nyspråk (newspeak) existerar en tungomål likt utvecklas tillsammans avsikt för att begränsa individens tankeutrymme.

    Partiets slagord

    [redigera | redigera wikitext]

    ”Krig existerar fred.

    Frihet existerar slaveri. Okunnighet existerar styrka.”

    Mottagande

    [redigera | redigera wikitext]

    Samma kalenderår vilket romanen gavs ut, , skrev The New York Times ett många positiv recension från romanen.

    Boken är en dystopi och handlar

    Romanen kallades "den maximalt samtida romanen detta året, samt vem vet hur flera tidigare samt kommande". Vidare skriver man för att ingen långnovell ifrån den generationen ägde givit upphov mot större önskan på grund av frihet samt större hat mot tyranni. då den jämförs tillsammans med andra skrivna verk, bland annat Orwells tidigare långnovell Djurfarmen, menar man för att detta finns ett betydande skillnad: dem andra böckerna existerar satiriska, vilket den på denna plats romanen saknar; detta finns inget för att skratta åt, enbart för att förfäras åt.

    " existerar en verk från ren skräck, samt skräcken existerar omedelbart slående".[21]

    Science fiction-författaren Isaac Asimov skrev enstaka negativ recension från beneath talet då året närmade sig. Asimov menar för att mer existerar ett personlig kamp mellan Orwell samt kommunism än ett förutsägelse ifall framtiden.

    denne menar vidare för att han ej ägde tillräcklig förståelse inom science fiction till för att behärska förutse ett rimlig kommande, samt för att romanen ej ovan viktig taget överensstämmer tillsammans talet.[22]

    Författaren Anthony Burgess äger kallat till "en domedagsaktig kodex tillsammans med våra sämsta farhågor". Milan Kundera samt den inflytelserika litteraturkritikern Harold Bloom besitter båda hävdat för att detta egentligen existerar ett dålig långnovell tillsammans med tunna karaktärer, enformigt tungomål samt ett osannolik intrig, dock ej bestridit romanens stora betydelse.[23]

    Kulturell påverkan

    [redigera | redigera wikitext]

    besitter haft en många stort kulturellt påverkan.

    Adaptioner äger gjorts mot rulle, tv, radio, scen, musikdrama samt ballet samt den äger influerat romaner, filmer, teaterpjäser, tv-program, serietidningar, musikalbum, marknadsföring, anförande, valkampanjer samt uppror. Orwells fraser existerar välkända även till flera likt inte någonsin besitter läst romanen.[23]

    :s effekter vid detta engelska språket existerar stora.

    De är menade att vara fortlöpande

    Koncepten storebrorssamhälle, utrymme , tankepolisen, krimtänk, operson, minneshål, dubbeltänk samt nyspråk äger blivit vanliga fraser såsom betecknar auktoritär auktoritet. Dubbelspråk samt grupptänk existerar båda varianter från dubbeltänk, medan adjektivet orwellska betecknar eufemistiskt språkbruk likt beskriver verkligheten inom förskönande avsikt till för att kamouflera ordets egentliga innebörd.

    Bruket för att slutföra mening tillsammans med "-speak" äger tagits ifrån romanen.[24]

    Orwell existerar ständigt förknippad tillsammans året inom juli upptäcktes asteroiden Orwell, samt uppkallades efter honom.

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    • Djurfarmen, långnovell från Orwell ifrån angående Sovjetunionen beneath Stalin, inom form eller gestalt från enstaka fabel
    • , filmatisering ifrån
    • (For the Love of Big Brother), Eurythmics skiva tillsammans med filmmusiken ifrån års filmatisering från romanen
    • Brazil, dystopisk spelfilm ifrån
    • Kallocain (Roman ifrån talet), dystopisk dagboksroman från Karin Boye ifrån
    • Fahrenheit , dystopisk långnovell från Ray Bradbury ifrån
    • Och världen skälvde, filosofisk framtidsroman från Ayn kant ifrån
    • , Anthony Burgess granskning från , samt hans egna framtidsroman, publicerad
    • , fortsättning mot ifrån , från György Dalos
    • 1Q84, romantrilogi från Haruki Murakami, publicerad

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, tidigare version.

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Bowker, Gordon ().

      Inside George Orwell: A Biography. Palgrave Macmillan. ISBN X. Ss

    2. ^Bowker, Gordon ().

      De här tre meningarna som låter orimliga, oförstådda och oskäliga för oss individer som lever i nutiden beskriver tankarna som skulle ha rått i enligt romanen som beskriver ett framtidssamhälle eftersom den publicerades i av den brittiska författaren och journalisten George Orwell

      Inside George Orwell: A Biography. Palgrave Macmillan. ISBN X. Ss ,

    3. ^Robert McCrum. ”The best novels: No 70 – Nineteen ł-Four bygd George Orwell ()” (på engelska). The Guardian. &#;
    4. ^ Nitton nummer 84 på svenska, George Orwell, sektion 2, avsnitt 9. ISBN X
    5. ^ ISBN , blad 10
    6. ^Bowker, Chapter "thesis": ss.
    7. ^Bowker, s.

      ,

    8. ^”Charles' George Orwell Links”. Arkiverad ifrån originalet den 18 juli :// Läst 4 juli &#;
    9. ^John Rodden. The Politics of Literary Reputation: The Making and Claiming of "St. George" Orwell
    10. ^Marcus, Laura; Peter Nicholls (). The Cambridge History of Twentieth-Century English Literature.

      Cambridge University Press. ISBN &#; s. "Brave New World [is] traditionally bracketed with Orwell's Nineteen Eighty-Four as a dystopia"

    11. ^Sunstein, Cass R. (5 november ). ”Whittaker Chambers Versus Ayn Rand”. Bloomberg View. Läst 25 juli &#;
    12. ^”Big Sister fryst vatten Watching You”. Läst 25 juli &#;
    13. ^”Full List&#;— All Time Novels”.

      Time Inc..

      Frihet är slaveri

      Läst 25 mars &#;

    14. ^Freedom and Happiness (Review of ‘We’ bygd Yevgeny Zamyatin)Arkiverad 11 juli hämtat ifrån the Wayback Machine., George Orwell, Tribune, 4 januari
    15. ^ thoughtcrime? Does it matter that George Orwell pinched the plot?, Paul Owen, The Guardian, 8 juni
    16. ^CEJL, iv, no.
    17. ^Crick, Bernard. Introduction to Nineteen Eighty-Four(Oxford: Clarendon Press, )
    18. ^Goodman, David (31 månad ). ”Orwell's the future fryst vatten here: George Orwell believed the kraftfull totalitarian samhälle he described in actually would arrive bygd the year , thanks to the slow, sinister influence of socialism”. BNET.

      CBS Interactive. Arkiverad ifrån originalet den 24 femte månaden i året :// Läst 25 mars &#;

    19. ^By Jack of Kent (28 månad ). ”''Why did George Orwell call his novel "Nineteen Eighty-Four?" '', bygd David Alan Green”. Arkiverad ifrån originalet den 5 augusti :// Läst 4 juli &#;
    20. ^Nineteen Eighty-four, ISBN p.

      xxvii (Penguin)

    21. ^”Review of George Orwell's Nineteen Eighty Four”. New York Times. 12 juni Arkiverad ifrån originalet den 10 augusti :// Läst 13 augusti &#;
    22. ^Review of från Isaac Asimov ifrån talet.
    23. ^ [ab] ”Nothing but the truth: the legacy of George Orwell’s Nineteen Eighty-Four” (på engelska). The Guardian.

      19 femte månaden i året &#;

    24. ^Ralph Keyes (). I Love It When You Talk Retro. St Martins. sid.&#;&#;

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]