bullepic.pages.dev






Vad är getingar rädda för

Getingar

Getingar (Vespidae) existerar enstaka släkt inom underordningen midjesteklar (Apocrita). Familjen omfattar omkring arter[1], varav 50 lever inom Sverige[2] samt 45 inom Finland[3].

Getingar äger numeriskt värde par vingar samt svartgul- mot svartrödrandig bakkropp. detta existerar bara honor vilket äger gadd. Gadden saknar hullingar samt släpper ej då den sticker, varför den förmå sticka flera gånger. Getingar lever främst från fruktbarhet samt nektar dock matar sina larver tillsammans med tuggat animaliskt protein. Getingarna förekommer ovan nästan bota världen; dock ej nära polerna.

detta finns både sociala samt ensamlevande arter.

Därför dör de inte heller efter ett stick

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

Getingarna besitter numeriskt värde par vingar vilket inom viloläge hålls hopvikta längs tillsammans med kroppen. Fasettögonen existerar njurformiga. Vuxna getingar äter bär samt nektar, dock matar sina larver tillsammans med animaliskt protein, främst tuggade insektslarver[4], dock även animalisk föda, sjömat, skaldjur, ägg[4] samt andra flygande insekter[5].

Rå vattendjur samt fiskrens existerar enstaka många uppskattad föda.[4] Flygande insekter fångas vanligen inom flykten från getingarna, likt existerar goda flygare tillsammans förhållandevis utmärkt synförmåga. inom likhet tillsammans andra gaddsteklar, utom honungsbin, äger getinghonorna ett gadd kopplad mot ett giftkörtel såsom ej släpper nära stick inom hud samt liknande vävnader; därför kunna gadden användas gång vid gång.[4] Gadden utgörs från den ombildade äggledaren.[6]

Getingsamhället består från hanar, honor samt person som arbetar (sterila honor).

Svärmningen (parningen) sker beneath sommaren varefter hanarna dör. Efter övervintringen söker den befruktade honan upp ett fräsch boplats var denna lägger dem inledande äggen. då dessa kläckts mot larver matar denna dem tills dem utvecklats mot person som arbetar, vilka sedan övertar driften från getingsamhället. Därmed förändras honan mot för att bli samhällets drottning, vilket betyder för att denna helt ägnar sig åt för att bli försörjd (av särskilda arbetare) samt lägga ägg.[7]

De getingar såsom bygger bon utför detta oftast från tuggat virke liksom blandats tillsammans saliv.

Det är bara getinghonorna som har gadd

Vissa arter bygger sina bon från lera inom stället. Boet existerar antingen underjordiskt alternativt kunna byggas frihängande alternativt inom olika typer från håligheter vilket fågelholkar, ihåliga stammar av träd, inuti väggar alternativt vindsutrymmen. då bobygget samt uppfödningen från larverna existerar ovan samt drottningen existerar kläckt (i landet inom slutet från augusti) behöver getingarna snabb energi samt dem ger sig ut vid jaktverksamhet efter sötningsmedel.

Getingar sticker oftast då dem känner sig hotade, exempelvis fastklämda. Sting från geting förmå artikel farligt till människan, speciellt till den såsom drabbats från getingallergi. inom landet dör ungefär ett människa per tid från getingstick.[8]

Getingarnas svartgulrandiga bakkropp existerar en modell vid aposematism, varningsfärger liksom signalerar för att den äger försvar mot jagare.

Getingbo

[redigera | redigera wikitext]

Ett getingbo existerar någonting vilket (sociala) getingar bor inom samt finns inom olika utseenden samt placeringar. Boet byggs genom för att getingen tuggar avgnagt virke tillsammans med sin saliv således för att detta papperslika materialet bildas. Fritt upphängda bon besitter sin öppning nedtill.

inom boet finns våningar från sexkantiga celler tillsammans med öppningen neråt samt såsom innehåller oval form, larver samt puppor. en stort bo är kapabel rymma flera tusen getingar.[7]

Vanliga getingar bygger sina bon antingen beneath mark alternativt liksom bollformat tuggat ark likt mot modell är kapabel hänga beneath överbyggnad alternativt beneath trädgrenar.

Getingar är rovdjur som behöver gadden för att jaga

Bålgetingarnas bon existerar väldigt stora samt grovt byggda tillsammans flera synliga ingångshål. Jordgeting existerar ej enstaka art, utan detta namn likt används till getingar liksom oavsett art byggt sitt bo beneath mark. Flera arter utför detta mer alternativt mindre regelbundet, inom landet vanlig geting, tysk geting (som båda även bygger bo ovan jord) samt rödbandad geting liksom således gott liksom uteslutande bygger beneath mark.

Även vissa solitära getingar bygger bon, dock betydligt mindre sådana; titta nedan.

Fiender

[redigera | redigera wikitext]

Getingars främsta fiender existerar grävlingar, björnar, rävar samt vissa fåglar. dem ger sig vid getingbon på grund av för att anlända åt getinglarver samt puppor.[9]Grävlingen klarar ej från för att ta enskilda larver/puppor utan äter kurera cellkakan efter för att äga grävt fram en getingbo inom marken.[9] Även brunbjörn samt rödräv beter sig vid en liknande sätt.[9] enstaka bevingat djur vilket tillsammans med sina klor gärna gräver fram getingbon inom marken existerar bivråken.[9] Den äter sedan larver samt puppor ur cellerna tillsammans med näbben.[9] beneath häckningstid är kapabel bivråken ta tillsammans sig all cellkakan tillsammans med innehåll vilket att födas mot sina ungar.[9]

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Getingarna delas upp inom en antal underfamiljer:

  • Sociala getingar (Vespinae) existerar den bobyggande varianten såsom oss inom dagligt anförande associerar tillsammans getingar.

    Drottningen är ansvarig för reproduktionen, medan arbetarna samlar mat, bygger boet och tar hand om larverna

    dem flesta underarter existerar eusociala, d.v.s., detta finns enstaka hierarki tillsammans med drottning, hannar samt person som arbetar utan fortplantningsförmåga. detta finns även snyltande arter.

  • Solitära getingar (Eumeninae), även kända liksom lergetingar, bygger inga gemensamma bon, utan lever likt individer från reguljära han- alternativt honkön.

    Honorna bygger små bon på grund av sin personlig avkomma, liksom matas tillsammans personer som inte kan röra sig på grund av förlamning larver. detta finns ovan 3 arter från solitära getingar. från dessa återfinns 36 inom land, bland annat krukmakargetingar (Eumenes).

    Getingar är oumbärliga i ekosystemet, inte bara som naturliga bekämpare av skadedjur utan också som pollinatörer

    Solitära getingar räknades tidigare (före ) mot enstaka personlig släkt, Eumenidae. Denna betraktas emellertid numera likt föråldrad samt Dyntaxa besitter meddelat för att den ej skall användas, utan varenda tidigare detaljerad taxa hör numera mot underfamiljen solitära getingar (Eumeninae).[10]

  • Masarinae existerar ett underfamilj tillsammans solitära getingar likt bygger lerbon samt likt innehåller cirka arter.

    Den finns ej representerad inom Sverige.

  • Pappersgetingar (Polistinae) existerar sociala getingar vilket bygger små bon tillsammans oftast endast enstaka cellkaka samt utan ytterhölje.
  • Euparagiinae, denna underfamilj består från endast en släkte tillsammans med nordamerikansk utbredning.
  • Stenogastrinae, existerar enstaka underfamilj tillsammans med både sociala samt solitära arter såsom lever inom den orientaliska distrikt samt vid Nya Guinea.

Arter såsom förekommer inom Norden

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående arter finns representerade inom Norden.[11]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Ordet geting existerar etymologiskt enstaka diminutiv från termen get, samt syftar vid stekelns hornliknande antenner[12].

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Troy Bartlett, Patrick Coin, John & Jane Balaban, Beatriz Moisset, A.W. Thomas, Matthias Buck, Chuck Entz, V Belov, Jonathan Hoskins, B Dagley, Nathaniel Green (4 juni ). ”Family Vespidae” (på engelska). BugGuide. Iowa State University - Department of Entomology.

    Vuxna djur dricker främst nektar

    Läst 23 april &#;

  2. ^”Getingar Vespidae Latreille, ”. Information. Artdatabanken. 7 månad Läst 20 augusti &#;
  3. ^Juho Paukkunen (). ”Getingar – Vespidae”. Finlands artdatacenter. Läst 20 augusti &#;
  4. ^ [abcd] ”Getingar”. Naturhistoriska Riksmuseet.

    20 mars Läst 13 augusti &#;

  5. ^”Bålgeting Vespa crabro Linnaeus, ”. Artdatabanken. Läst 6 augusti &#;
  6. ^Mats Högberg (). ”Getingar” (&#;PDF).

    Getingarna finns över hela världen och det finns både solitära och sociala arter

    Cinebox Media. Läst 27 femte månaden i året &#;

  7. ^ [ab] Håkan Elmquist (). På jaktverksamhet efter små varelse inom skogen. Stockholm: Prisma. ISBN &#;
  8. ^Jonas Wahlström, Skansen AkvarietArkiverad 17 mars hämtat ifrån the Wayback Machine.
  9. ^ [abcdef] Didrik Vanhoenacker (8 mars ). ”Uppgrävda getingbon”.

    Naturhistoriska riksmuseet. Läst 19 augusti &#;

  10. ^Oskar Kindvall (3 juni ). ”Familj: Eumenidae”. Dyntaxa. Artdatabanken. Läst 31 oktober &#;
  11. ^”Getingar Vespidae”. Artdatabanken.


  12. vad existerar getingar rädda för

    13. Läst 7 augusti &#;

  13. ^Svenska Akademiens ordbok: Geting

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]