Hur många arter alger finns det

För staden, titta Alger, Algeriet. på grund av andra betydelser, titta Alger (olika betydelser).

Olika typer från alger

Alger (latin: algae) existerar dem eukaryota organismer liksom utvinner energi ur ljus genom fotosyntes, vanligen lever inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt ej existerar fanerogamer (Fröväxter).

dem flesta alger använder klorofyll på grund av fotosyntesen. dem existerar släktskapsmässigt (fylogenetiskt) vitt åtskilda samt tillhör alltså ej enstaka taxonomisk team.

Till algerna räknas flera olika organismer, ifrån många små samt enkla encelliga mot stora samt komplexa flercelliga organismer, mot modell brunalger vilket kunna bli 60 meter långa samt väga kg.

De flesta alger använder klorofyll för fotosyntesen

Cyanobakterier kallades förr felaktigt till "blågröna alger", dock dem existerar bakterier samt ej alger.

Alger äger traditionellt betraktats vilket enkla växter samt enstaka massiv assemblage från alger existerar besläktade tillsammans med högre växter. dem flesta algerna existerar protister. mot protisterna räknas även bland annat urdjur, (protozoa), vilket traditionellt ansetts mer djurlika.

Alger utgör alltså ej enstaka evolutionär kvist.

Algerna saknar ledningsvävnad till försändelse från vätska.

De flesta alger är pyttesmå och består av en enda cell

samtliga alger saknar växtdel, rötter samt blommor samt andra kroppsdel såsom utmärker växterna. dem skiljer sig även ifrån andra protozoer genom för att inom allmänhet existera fotoautotrofer. Detta existerar dock enstaka otydlig distinktion eftersom några alger existerar mixotrofa, detta önskar yttra dem utvinner sin energi genom såväl fotosyntes såsom mot modell fagotrofi samt osmotrofi.

Hos några encelliga arter äger fotosyntesapparaten helt tillbakabildats; dessa alger förlitar sig alltså helt vid externa energikällor.

Alla algers fotosyntetiska förmåga härstammar evolutionärt ifrån cyanobakterierna. Algerna uppskattas stå till omkring 73–87 andel från den globala syreproduktionen.

Alger lever vanligen inom dricksvatten alternativt vid fuktiga ställen.

dem återfinns alltså både vid nation samt inom marina miljöer, dock eftersom alger saknar den ledningsvävnad samt andra attribut liksom en liv vid nation kräver existerar dem mer vanligt förekommande inom haven samt inom tropiska miljöer.

Alger (latin: algae) är de eukaryota organismer som utvinner energi ur ljus genom fotosyntes, vanligen lever i vatten och inte är fanerogamer (Fröväxter)

Lavar består från enstaka sjöväxt inom symbios tillsammans med enstaka mögelväxt, samt inom lavar förmå algen överleva även inom torra miljöer.

Algerna äger enstaka betydelsefull roll inom den marina ekologin. Mikroskopiska arter likt svävar fritt inom haven (i pelagialen alternativt vattenpelaren) kallas fytoplankton samt utgör den marina näringskedjans primärproducenter samt huvuddelen från havens växtplankton.

nära Sverigeskuster finns alger bland annat inom struktur från grönslick närmast vattenytan.

I många höga koncentrationer, därför kallad algblomning, kunna dessa alger konkurrera ut andra livsformer genom för att förgifta dem samt artikel farliga till badande människor. Bentiska alger likt tång växer framförallt inom grunda vätska samt används bland annat till tillverkning från agar samt gödningsmedel.

Den vetenskap liksom studera alger kallas fykologi alternativt algologi. enstaka vetenskapsman liksom studera fykologi kallas algolog alternativt (mindre vanligt) fykolog.

alger är flera grupper organismer som har fotosyntes och lever i vattenrika miljöer

Relationerna mellan alggrupper

[redigera | redigera wikitext]

Prokaryota alger

[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt besitter cyanobakterier kallats till blågrönalger eftersom man tillsammans med "alger" avsåg samtliga fotosyntetiska organismer inom havet. vid senare period räknas dock cyanobakterier ej mot algerna.

dem tillhör dem äldsta organismerna liksom hittats liksom fossil samt tros härstamma ifrån prekambrium (3,8 miljarder tid sedan) då dem producerade många från detta syre liksom finns inom jordens atmosfär idag. Cyanobakterierna äger den prokaryota cellstruktur likt kännetecknar bakterier, samt deras fotosyntes äger plats inuti cytoplasman snarare än inom inriktade organeller.

Några trådformiga cyanobakterier äger inriktade celler på grund av kvävefixering kallade heterocyster.

Eukaryota alger

[redigera | redigera wikitext]

Alla andra alger existerar eukaryota samt utför sin fotosyntes inom särskilda membranförseddaorganeller kallade kloroplaster.

De är släktskapsmässigt (fylogenetiskt) vitt åtskilda och tillhör alltså inte en taxonomisk grupp

Kloroplaster innehåller DNA samt äger enstaka struktur likt utför för att dem liknar cyanobakterier. Man förmodar därför för att kloroplaster ett gång utvecklats utifrån därför kallade endosymbionter, bakterier likt inneslutits inom ett ytterligare organism. Kloroplasternas funktion varierar mellan olika typer från alger, vilket återspeglar den repetitiva evolutionen från endosymbios.

(Se vidare endosymbiontteorin).

Hos tre grupper från alger finns primitiva, ursprungliga kloroplaster:

I dessa grupper omges kloroplasten från numeriskt värde membran samt äger troligen uppstått ur ett enda endosymbios. Hos rödalgerna besitter kloroplasterna ungefär identisk pigmentation såsom cyanobakterierna medan pigmentet hos grönalgernas kloroplaster består från klorofyll a samt b.

Vilken forskning om alger sker på Göteborgs universitet? På universitet görs forskning både på mikroalger och makroalger

Klorofyll b finns hos några enstaka cyanobakterier dock saknas hos dem flesta. Högre växter besitter ungefär identisk pigmentation såsom grönalger samt tros äga utvecklats ur dem.

Två andra grupper besitter gröna kloroplaster liksom innehåller klorofyll b:

Deras kloroplaster omges från tre alternativt fyra membran samt äger troligen erhållits ifrån ett upptagen grönalg.

Hos chlorarachniophyta innehåller kloroplasterna ett små neuklomorf, detta önskar yttra ett reducerad, eukaryot cellkärna såsom finns inom vissa plastider (varav chlorarachniophyta existerar en).

Study with Quizlet and memorize flashcards containing terms like Finns det både flercelliga och encelliga alger?, Hur kan algerna utvinna energi, Vad är de flesta alger knutna till? and more

detta besitter spekulerats inom för att orsaken mot för att euglenidernas kloroplaster bara omges från tre membran bör existera för att dem upptagits genom myzocytos (svengelska?) snarare än fagocytos.

De återstående algernas kloroplaster innehåller varenda klorofyll a samt c. Klorofyll c finns ej hos prokaryota alternativt huvudsakliga kloroplaster, dock man äger hittat ett genetisk överensstämmelse tillsammans rödalgerna vilket kunna antyda för att detta var finns enstaka släktskap.

Bland dessa övriga alger finns:

I dem inledande tre från dessa grupper besitter kloroplasterna fyra membran (med ett neuklomorf hos kryptfyterna) samt troligen äger dem ett gemensam förfader tillsammans identisk typ från pigmentation. Typiskt nog besitter dinoflagellaternas kloroplaster tre membran, dock mångfalden bland kloroplasterna inom gruppen existerar massiv samt några från dess medlemmar äger förvärvat sina ifrån olika håll.

Apicomplexa, ett närbesläktad team parasiter, besitter även plastider dock ej egentliga kloroplaster samt tycks äger sitt ursprung gemensamt tillsammans dinoflagellaterna.

Många olika arter Algerna var bland de första arterna som bildades på jorden, och de uppvisar en enorm artrikedom

Observera dock för att flera från dessa alggrupper innehåller medlemmar likt ej längre existerar fotosyntetiska. Några innehåller plastider dock ej kloroplaster samt några saknar mot samt tillsammans kloroplaster.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

• Denna skrivelse fanns ursprungligen ett översättning från motsvarande talar engelska skrivelse den 11 september

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Katalogdata &#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;•&#;Fossilworks:&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;•&#;MycoBank:&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;