Sociologiska ämnen att skriva om
Sociologi
Sociologi existerar den vetenskapliga samt systematiska disciplin liksom studera samhällen, mänskligt socialt beteende, mönster inom sociala relationer, social interaktion samt kulturella aspekter inom vardagslivet.[1][2][3][4][5][6][7] Sociologin existerar unik inom samhällsvetenskapen mot resultat från för att den studera kurera spektrumet ifrån mikro- mot makroperspektiv, mot skillnad ifrån andra discipliner vilket snarare studera hur olika sociala delsystem fungerar.[8]
Sociologins fält sträcker sig ifrån mikroanalys från individuellt socialt handlande samt agens mot makroanalys från sociala struktur samt sociala regelbundenheter.
Tillämpad sociologisk undersökning kunna nyttjas inom bland annat socialpolitik, socialt sysselsättning samt välfärdsfrågor, medan teoretiska ansatser är kapabel öka förståelsen från sociala processer.[9]
Sociologin äger även flera subdiscipliner såsom inom sin tur äger specifika tillämpningsområden samt metoder. Några modell vid subdiscipliner existerar Datorunderstödd sociologi, Medicinsk sociologi, Urbansociologi, Socialpsykologi samt Historisk sociologi.[10][11][12][13]
Sociologins historia
[redigera | redigera wikitext]Sociologiska tankegångar besitter funnits sedan åtminstone antikens Grekland.[14][15] Sociologin vilket disciplin besitter dock vuxit fram ursprunglig senare, inom kölvattnet från moderniteten, dess tillhörande förnuftstro samt självständighet.
Paralellt tillsammans med politisk teori gällande samhällsfördraget samt den s.k naturrätten. beneath dem agrara samhällenas tidsperiod, efter den neolitiska revolutionen, plats tänkare liksom Ibn Miskawaih samt Ibn Khaldun sociologiskt verksamma inom komparativ sociologi, fast sysselsatte sig rent formellt tillsammans med historisk reflektion.[16]
Det antika Grekland
[redigera | redigera wikitext]Det sociologiska tankegodset hos dem antika grekerna anknyter mot deras omedelbara livsföring.[17] mot resultat från hur sällsynta expansiva centraliserade samhällsapparater fanns, fanns detta ett grogrund till detta lokalt förankrade samt diskussioner kring sociala fenomen florerade relativt fritt inom dem antika grekernas tankevärldar.[18] Proto-sociologiska observationer finns inom elementär texter inom europeisk tänkesätt, exempelvis hos Herodotos, Thukydides, Platon samt Polybios.
en metodologiskt ursprung kunna även spåras tillbaka mot den s.k Domedagsboken, vilken beställdes vid beställning från Englands monark Vilhelm Erövraren kalenderår [19][20]
Medeltiden
[redigera | redigera wikitext]Till resultat från för att detta medeltida samhället fanns totalt genomsyrat från tro, påverkade detta även detta samhälleliga tänkandet starkt.
Bland tänkare ifrån västvärlden beneath den denna plats perioden likt berörde detta samhälleliga existensen är kapabel Aquinas, verksam beneath talet, nämnas. detta ledande bidraget ifrån medeltiden fanns ej någon koncept (om man ej beräknar dem medeltida observationer liksom lämpar sig på grund av komparativa studier från den samtida ordningen) utan snarare institutionaliseringen från lärosäten beneath samt talet.[16] beneath mot talet genomgick synen vid mänsklig handling enstaka förändring.[21] dem lärda inordnades inom lönearbete, något liksom fanns en relativt nytt socialt fenomen beneath denna tidsperiod, en socialt påbud dem lärda axlade genom för att undervisa studenter beneath mer strukturerade former.[22]
Tidigmodern tid
[redigera | redigera wikitext]I takt tillsammans med för att handeln ökade inom detta tidiga kapitalistiska samhället blev nödvändigheten från advokater samt byråkrater större, till för att konsekvent behärska utföra rättsskipning i enlighet med rättsdogmatisk modell.[16][23] beneath den tidigmoderna tiden, mellan medeltid samt modernitet, fanns läka den samhälleliga ordningen satt inom gungning,[16] mot dess för att den moderna staten alltmer kom för att ta ovan församlings ledande roll ovan detta samhälleliga.[22]
Under samt talet sågs sedan ytterligare enstaka våg från universitetsexpansion, samt naturvetenskapen började ta fart.[16]
Sent anförande mot tal
[redigera | redigera wikitext]I detta protestantiskaTyskland önskade sig staten förbättrad upplysning samt teknik på grund av bearbetning från denna resultat.
Sociologins fader anses vara den franske tänkaren Auguste Comte, som under talet sökte sammanföra disciplinerna historia, ekonomi och psykologiDå föddes statsvetenskapen, likt beneath den denna plats tiden plats synonym tillsammans med sociologin.[24] Disciplinen växte fram inom samt tillsammans nödvändigheten från för att behärska förvalta en mer avancerat samhälle.[25] inom denna miljö växte enstaka massiv sektion konfliktteori fram. Senare började enstaka mer långtgående differentiering från samhällsvetenskaperna inträffa, varpå sociologin grundades vilket enstaka självständig disciplin.[16] beneath identisk period verkade franska aristokrater, bland annat Montesquieu samt Tocqueville, till för att producera samt systematisera tänkande angående samhället.
Comte
[redigera | redigera wikitext]En sorts stadielära kulminerade även beneath den denna plats tiden hos positivismens fader, sociologen Auguste Comte. Hans tidiga verk utövade en stort effekt ovan samhällsvetenskapens tillväxt inom västvärlden. Comtes tänkande ägde sin bas inom ett djupt konservativ, närmast reaktionärkatolicism, vilket blickade igen mot medeltiden – enstaka period likt ej präglades från den självständighet, anomi samt instabilitet såsom moderniteten ägde fört tillsammans sig.
Comte uppskattade varken reformationen, franska revolutionen alternativt revolutionerna
Comte fanns ett många duktig matematiker samt polyhistor, således plats han bevandrad inom den samtida fysiken, samt studerade även biologi samt kemi. vid en närmast aristoteliskt vis nyttjade denne sin förståelse inom dem övriga discipliner denne behärskade på grund av sitt eget lärda arbete, var sociologin till Comte plats "kronan vid verket" från samtliga vetenskaper.
Comte önskade förkasta samtliga metafysiska abstraktioner (exempelvis dem platoniska formerna, Rousseaus reflektioner ifall "rättigheter" samt Hobbes Idéer angående "naturtillståndet") mot förmån på grund av enstaka helt positvistisk vetenskapssyn, utan essentialistiska resonemang. beneath talet växte detta fram enstaka samtal gällande förhållandet mellan samhället samt individen, dit Comte brukar räknas vilket pionjär.[källa&#;behövs] Deras studier rörde detta sociala systemet samt människornas effekt vid detta.
Comte äger från vissa ansetts existera den liksom myntade termen "sociologi" vid talet.[ifrågasatt&#;uppgift][26] Senare kom även tyskarna för att intressera sig, tillsammans med personer såsom Tönnies, Weber samt Simmel.
tal samt tal
[redigera | redigera wikitext]Efterkrigstiden
[redigera | redigera wikitext]Efter andra världskriget växte sig numeriskt värde strömningar starka inom sociologin.
Dels strukturfunktionalism, grundad inom Parsons samt Mertons teorier. Strukturfunktionalismen fokuserade huvudsakligen vid frågan angående hur social ordning skapas samt upprätthålls, samt vilken funktion olika samhälleliga fenomen äger till sådan ordning. Respektive sociologin inspirerad från Marx tänkande, tillsammans fokus vid detta kapitalistiskaproduktionssättets samhälleliga konsekvenser, särskilt på grund av folkflertalet.
Den inledande generationens humanekologer såsom exempelvis E.R Park, plats sociologer verksamma nära University of Chicago inom den därför kallade Chicagoskolan.[27]
Pax Wisconsana
[redigera | redigera wikitext]Medan vissa konfliktorienterade synsätt alltmer kom för att erhålla popularitet inom USA, gick mittfåran från disciplinen mer mot ett variant från empiriskt grundade mesoteorier utan antaganden angående omfattande samhälleliga ramverk.
Detta kom för att reflekteras inom den sociologiska avdelningen nära Wisconsin–Madison-universitet. Akademikerna på denna plats verkade genom för att ta sig till enskilda arbetsuppgift utan någon större diskussion kring detta bota. Merton fanns enstaka betydelsefull individ på denna plats. Man menade ofta för att mer omfattande teoribildning gällande detta samhälleliga plats "slöseri tillsammans tid" samt för att "god teori behövde existera enkel för att tillämpa konkret samt för att den annars skulle förpassas mot soptunnan.".
Strukturalism
[redigera | redigera wikitext]Den strukturalistiska rörelsen besitter sina rötter huvudsakligen inom Durkheims jobb, vilket tolkat från numeriskt värde europeiska skolbildningar. Giddens samt dem Saussure, vars strukturalistiska teori implementerar delar från dem Saussures lingvistiska teori samt Lévi-Strauss teoribildning.
inom den på denna plats kontexten förstås ej struktur liksom social struktur, utan ett semiotisk medvetande från mänsklig tradition likt en teckensystem.
Det fanns även enstaka ytterligare samtida strukturell traditionen ifrån the American School of social network analysis beneath samt talet, vilket drevs vid från the Harvard Department of Social Relations beneath ledning från Harrison vit samt hans studenter.
Denna strukturalistiska tradition diskuterar till för att strukturalism snarare bör förstås såsom nätverk från mönstrade sociala relationer, snarare än för att förstås semiotiskt. därför mot skillnad ifrån Levi-Strauss, anser denna tradition för att Radcliffe-Brown snarare ägde mer för att bidra tillsammans med. Vissa refererar mot detta fält vilket nätverksstrukturalism, samt likställer detta tillsammans med brittisk strukturalism, mot skillnad ifrån fransk strukturalism (Strauss).
Strukturalistiska perspektiv tenderar för att kritiseras på grund av för att artikel ahistoriska.
Samtiden
[redigera | redigera wikitext]Sedan talet besitter sociologin förgrenat sig in inom ett massiv mängd olika teoretiska riktningar samt fält, liksom lett mot för att vissa sociologer varnat till för att temat kärna riskerar för att vandra förlorad.[28][29][30] Bland sociologer likt varit särskilt inflytelserika beneath detta sena samt tidiga talen kunna en stort antal namn räknas in, exempelvis Bourdieu, Collins, Chodorow, Giddens, Goffman, Granovetter, Beck, Illouz, Hochschild, Lamont samt Elias.
Teoretiska traditioner
[redigera | redigera wikitext]Klassisk teori
[redigera | redigera wikitext]Den samtida sociologiska vetenskapen existerar teoretiskt multiparadigmatisk noggrann likt samtliga andra samhällsvetenskaper förutom nationalekonomin.[31] Den amerikanska sociologen Randall Collins besitter identifierat fyra breda traditioner gällande sociologisk teori; funktionalism, konfliktteori, symbolisk interaktionism samt anglosaxisk rationalism, såsom denna plats anses företräda dem levande traditionerna inom samtida sociologi.[32] detta finns ingen definitivt klar sociologisk kanon, dock klassiska teoretiker likt brukar nämnas existerar Comte, Marx, Durkheim, Georg Simmel samt Weber.[33][34][35][36]
Samtida sociologisk teori
[redigera | redigera wikitext]Den moderna sociologiska teorin äger sina rötter inom olika grad ifrån dem klassiska teoretikerna, inklusive deras symbolisk-interaktionistiska synsätt vid social interaktion.
Även angående den anglosaxiska rationalismen vanligtvis förknippas tillsammans med politisk vetenskapen om resurserhandel och finans, existerar den även en perspektiv inom sociologisk teori. Samtida sociologisk teori existerar ofta påverkad från den klassisk teoribildningen, dock detta betyder ej för att dem existerar ömsesidigt uteslutande.
Konfliktteori
[redigera | redigera wikitext]Huvudartikel: Konfliktteori
Medan funktionalistiska teorier lägger sin tyngdpunkt inom dem samhälleliga systemens sammanhållning, brukar konfliktteorier bedöma samhället samt lägga tonvikt vid ojämlikhet mellan olika grupper.
De primär antaganden lyder:
- Människor äger förmåga för att inom varenda fall någorlunda känna igen sina intressen.
- Samhällen förmå gynna alternativt missgynna olika grupperingar.
- Konflikt existerar inom någon mån oundvikligt inom samt mellan sociala grupperingar.
Konfliktteori äger historiskt tenderat för att lägga tonvikt vid ett materialistisk teknik samt för att äga en bedömande synorgan riktat mot den rådande samhälleliga ordningen, likt inom regel ej ses likt evigt naturgiven.
Konfliktteori lägger även tonvikt vid maktordningar samt den rådande samhälleliga ideologin. väsentlig diskursanalys existerar ett vanligt förekommande sociologisk teknik vilket utgår ifrån en konfliktperspektiv, samt ifall detta finns en empiriskt underlag förmå synliggöra ojämlika maktrelationer samt eventuellt förtryck inom samhällsstrukturer samt institutioner.
Symbolisk interaktionism
[redigera | redigera wikitext]Huvudartikel: Symbolisk interaktionism
Symbolisk interaktionism existerar ett sociologisk tradition likt sätter fokus vid detta meningsskapande inom aktörers sociala aktiviteter samt detta empiriska inom hur dessa sociala processer fortskrider, vanligtvis via mikrosociologi.
Traditionen fokuserar vid för att producera en ramverk på grund av teoribyggande vilket betraktar samhället vilket enstaka vara från dem vardagliga interaktioner människorna tar sig till. Samtidigt uppfattas individen vilket enstaka vara från samhället vid således vis för att individen skapar enstaka självbild samt ett föreställningsvärld genom sina interaktioner tillsammans samhället.[37] Exempelvis lönearbete, vore till den symboliska interaktionismen något såsom skulle behärska ses liksom ett förteckning små vardagliga aktiviteter.
Populära ämnesområden för sociologen är till exempel: klasstillhörighet, ras, kön, hetero- och homosexualitet, social tillhörighet, etcMänniskan förmå anse sig behöva valuta, trots för att pengarna existerar fiatvaluta samt således lönearbetar denna. denna plats existerar schemat viktigare än självaste aktiviteten, eftersom detta existerar detta symboliska inom handlingen såsom räknas. Pengarna inom sin tur får blott sin reella "kraft" inom begrepp från för att dem anses existera värda någonting.
mot resultat från för att dem anses artikel värda något kunna lönearbetaren nyttja dessa på grund av för att titta mot för att erhålla exempelvis överbyggnad ovan huvudet samt proviant beneath ett viss period.
Symbolisk interaktionism ser följaktligen samhället liksom den delade (symboliska) verkligheten vilka människorna gemensamt konstruerar då dem interagerar tillsammans varandra.
Människorna nyttjar enstaka symbolisk överföring till för att nå sina uppgift.
De praktiska sociologer vilka ägnar sig åt detta gör det inom ramen för en mängd institutioner såsom universitet, stater och företagmot resultat från detta ser dem symboliska interaktionisterna samhället såsom ett komplex samt ständigt givande "mosaik" från meningsskapande aktiviteter.
Vissa kritiker[Vilka?] från symbolisk interaktionism menar för att perspektivet existerar historielöst inom för att den ej ser kulturella effekter vid sociala fenomen.
Exempelvis socialhistoriska strukturer, såsom hur personer förmå anlända för att bli betraktade likt rasifierade alternativt äga ett ofördelaktig ställning mot resultat från enstaka genusordning.
Funktionalism
[redigera | redigera wikitext]Huvudartikel: Strukturfunktionalism
Funktionalism existerar ett teoretisk tradition liksom fokuserar vid för att förstå samhällets strukturer samt hur dess olika delar fungerar tillsammans på grund av för att upprätthålla ordning samt stabilitet.
enstaka från grundprinciperna inom funktionalismen existerar för att samhällets olika delar, alternativt "delsystem", besitter ett vital funktion till för att upprätthålla helheten.
Funktionalister liknar ibland samhällets delsystem tillsammans med kroppsdel inom ett lekamen likt arbetar tillsammans till för att upprätthålla den totala hälsan. Spencer fanns ett tidig förespråkare från denna metafor, medan Durkheim förklarade teorin mer formellt samt användbar den vid empiriska observationer från sociala regelbundenheter.
Enligt funktionalismen, på grund av för att förstå samhället likt ett totalitet måste man analysera hur dess olika delar samverkar samt samverkar tillsammans varandra till för att upprätthålla stabilitet.
Detta perspektiv äger kritiserats på grund av för att negligera sociala konflikter samt maktstrukturer, dock detta fortsätter för att artikel enstaka betydande teoretisk inriktning.
Klassiska sociologiska teoretiker
[redigera | redigera wikitext]Auguste Comte
[redigera | redigera wikitext]Sociologin ägde enstaka dubbelhet till Auguste Comte, den fanns ej vilken vetenskap likt helst, den plats ej bara vetenskapen ifall samhället, utan den fanns vetenskapen likt kom efter samtliga andra vetenskaper.
likt den slutgiltiga vetenskapen måste den brottas tillsammans med för att koordinera utvecklingen till alla andra vetenskaper samt kunskapsmassan. Sociologin fanns på grund av Comte följaktligen vetenskapen vid helt högst abstraktionsnivå. inom samt tillsammans sociologins grundande ansåg Comte för att kunskapen ägde tagit sig en grepp ifall den sista domän likt tidigare ägde förringats samt setts såsom totalt otillgänglig på grund av kunskapen.
Många människor trodde vid den på denna plats tiden för att sociala fenomen plats så enormt komplexa för att detta omöjligen gick för att tillägna sig någon såsom helst insikt ifall dem.[38]
Enligt Comte konstituerade grundandet från den samhälleliga vetenskapen enstaka vändpunkt på grund av mänskligheten.
detta blev inledningsvis idag möjligt till människorna för att erhålla en visst påverkan ovan sitt kollektiva öde samt förkasta ett viss sektion från vidskepelsen ifrån tidigare epoker.[38] till för att garantera ett harmonisk tillväxt från den vetenskapliga totaliteten, fanns enstaka vetenskap tvungen för att axla ett dominant ställning. Denna ställning ägde tidigare spelats från matematiken, dock Comte plats angelägen ifall för att påminna angående för att "en vagga ej existerar ett tron".[38]
För Comte fanns människans perception angående sig egen tvungen för att ta den inflytelserik positionen inom den totala kunskapsutvecklingen.
på grund av Comte kunde alltså ingen hävda sig existera sociolog ifall dem ej ägde ett solid, rent allvetande bildning. Bildningen fick ej äga någon ställe på grund av samtida konstruktioner liksom exempelvis "ekonomi" vilket Comte knappast aktade, utan skulle snarare lägga tonvikt nära biologin, vilken Comte såg likt den inledande vetenskapen liksom överhuvudtaget hanterade organiserade varelser.
Comtes ögonkontakt vid sociologin skiljer sig dock väsentligt ifrån dem flesta samtida sociologers ögonkontakt vid sociologin.[38]
Positivismen
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar en enkel modifierat extrakt ur artikeln Auguste Comte.
Comte lade grunden mot positivismen samt plats den förste liksom satte denna filosofiska åsikt inom struktur.
i enlighet med positivismen råder ett likhet mellan samhällsvetenskap samt naturvetenskap.[39]
Det fanns i enlighet med honom tre former från världsåskådning: den teologiska, den metafysiska samt den positiva.[38][39]
Comte menade för att inom varenda särskilt region på grund av eftertanke börjar människan tillsammans med den teologiska, fortgår mot den metafysiska samt slutar tillsammans den positivistiska världsåskådningen.
Det inledande stadiet inom Comtes teori existerar den teologiska världsåskådningen likt ser allt vilket ifall för att detta styrs från levande viljor. mot modell är kapabel ett sådan världsåskådning uppfatta naturföremål vilket besjälade alternativt tro för att naturen påverkas från högre väsen. detta andra stadiet existerar den metafysiska världsåskådningen såsom skiljer mellan detta konkreta tingen samt detta inre väsendet såsom ligger mot bas på grund av dess attribut samt yttringar, dock uppfattar detta väsen likt ett omedveten samt begreppsartad verklighet.
detta tredjeplats stadiet, detta positivistiska, existerar i enlighet med Comte den inledande verkligt vetenskapliga världsåskådningen. inom detta positiva stadiet består förståelse från lagar baserade vid empirisk övervakning, snarare än vid spekulation. Comte applicerar detta sätt för att indela olika försök mot världsförklaring vid varenda områden från detta mänskliga vetandet.
Enligt positivismen existerar människans insikt inskränkt mot företeelserna samt, strängt taget, mot deras lagar alternativt konstanta förhållanden.
I Comtes teori angående vetenskapen (se bild) ter sig varenda fräsch vetenskap mindre precist mot resultat från den ökande komplexiteten.[39] Senare vetenskaper existerar alltså baserade vid tidigare vetenskapers landvinningar.
Vetenskaper klassificerade likt tidigare, existerar alltså "mindre avancerade" än dem senare. i enlighet med Comte existerar sociologin existerar således "kronan vid verket" från vetenskaperna, dock mot resultat från detta, även minimalt precist från dem hittillsvarande vetenskaperna.[39]
Max Weber
[redigera | redigera wikitext]I högsta Webers verk studerade denne både samhällsstrukturernas effekt vid sociala handlingar samt dem mekanismer vilket ligger på baksidan dem mänskliga aktörernas förändring från dessa strukturer.
Kant samt Nietzsche spelade även ett betydande roll till Weber samt denne sökte liksom Marx för att transcendera den tyska idealismen.[40]
[redigera | redigera wikitext]
Genom sitt antipositvistiska perspektiv tolkade Weber aktörers motiv samt avsikter på grund av för att anlända fram mot ett medvetande till deras handlingssituationer samt hitta ett förklaring mot dem mänskliga handlingarnas mönster inom dess bestämda historiska situationer.[41][42][43] Webers verstehen-metod grundas vid hans definition från sociologi, såsom går ut vid för att förstå (verstehen) människors agerande, på grund av för att sedan behärska förklara (erklären) detta samhälleliga.[43] Weber följde inom Windelbands anda samt menade för att historisk samt kulturell insikt existerar tydlig ifrån naturvetenskaplig insikt.
Medan beteende inom princip kunna analyseras i enlighet med ett positivistisk teknik på grund av för att etablera regelbundenheter kring beteende, kunna handling enbart tolkas inom relation mot dem slumpmässiga menings- samt värderingstillskrivelser vilket aktörerna äger samt producerar.[44][43] Weber fanns alltså intresserad från för att förstå grunderna mot den enskilda människans mer alternativt mindre slumpmässiga handlande.
Weber fokuserade mer vid den sociala strukturen än exempelvis Mead samt relaterade handlandet mot den.
Genom att nyttja sociologiska metoder är det möjligt att hjälpa samhällen att minska eller undvika olika riskfaktorer för samhälleliga problemi enlighet med Weber bör sociologin användas till för att analysera historiska samspel mellan aktörer samt deras samhällsramar. Resultaten från dessa analyser bör sedan kopplas mot praktiska behov från för att förstå olika handlingssätt. angående sociologin blev lyckad kunde den omväg påverka samhällsutvecklingen såsom totalitet. dock sociologin samt andra samhällsvetenskaper skulle ej blanda sig inom politiken, utan observera värderingsfrihet ("wertfreiheit").[16]
Weber tillskriver alltså individerna enstaka massiv innebörd inom förhållande mot detta strukturella.
Samtidigt plats han väl medveten ifall strukturerna samt dem sociala normernas styrka. Weber fanns kluven inom sin ögonkontakt vid detta mänskliga förnuftets tillväxt, detta önskar yttra rationaliseringsprocessen inom samhället. Weber hävdade vid sin tidsperiod för att kapitalism inom kombination tillsammans ett duglig administrativt system fanns den bästa samt förnuftigaste samhällsformationen.
Prediktioner
[redigera | redigera wikitext]Samtidigt likt Weber ansåg för att administrativt system fanns god, varnade denne till den ökade byråkratiseringens konsekvenser, vilket han ansåg behärska leda mot för att aktörerna "placeras i" en "stålhårt hölje" stahlhartes Gehäuse (vanligen felöversatt mot järnbur från anglosaxiska akademiker) från omänsklighet.[45] då rationaliteten blir "formell" samt medlen blir uppgift inom sig, förvandlas rationaliteten mot irrationalitet.
Ämnet uppmärksammas visserligen av samtida sociologer, till exempel Peter Berger, Thomas Luckmann och Anthony Giddens, men ingen av dessa forskare har kunnat bidra med praktiska lösningar till problemetdem byråkratiska strukturerna vilket uppkommer tillsammans med moderniteten förråder mot slut sina ursprungliga mål.[46] på denna plats föreligger alltså ett komponent vilket är kapabel uttolkas likt tidig upplysningskritik. vad gäller byråkratiseringen därför fanns Weber dock pessimistiskt lagd samt ägde inga större förhoppningar mot mänsklighetens förmåga för att stoppa den.
Makt, auktoritet samt idealtyper
[redigera | redigera wikitext]Weber plats ett från dem sociologer likt försökte analysera maktens väsen samt betingelserna till maktens utövande. i enlighet med Weber berodde enstaka lyckad maktutövning mot massiv sektion vid inom hur upphöjd grad enstaka maktutövare kunna ett fåtal den underordnade för att tro vid legitimiteten (här åsyftas uppfattad legitimitet vid gruppnivå ifrån aktörernas sida) inom hans maktinnehav.[47]
De primära grundvalarna till för att utföra krav vid auktoritet samt motiven för att underordna sig makten ordnar Weber inom tre legitimeringsgrundande idealtyper[48]:
I detta inledande fallet baseras auktoriteten vid för att dem underordnade tror vid legaliteten hos enstaka fastställd ordning samt vid makthavarnas korrekt för att ge anvisningar till för att upprätthålla denna ordning.
inom detta andra fallet existerar auktoriteten grundad vid tron vid traditionens okränkbarhet samt vid legitimiteten inom för att vid en traditionellt sätt utse makthavarna. Den tredjeplats idealtypen, den karismatiska, grundar sig vid den "utomvardagliga" hängivenheten på grund av ett helig individ, hjälte alternativt ytterligare förebild.
När Weber beskriver dessa ledargestalter måste man betänka för att dem existerar idealtyper såsom sällan alternativt inte någonsin uppträder inom renodlad struktur. denne påpekar även, för att detta finns andra former från maktutövning vilket bygger vid våldsutövning tillsammans mera samt såsom ej existerar legitimerad från dem liksom blir utsatta till makten, dock för att denna form eller gestalt existerar ovanligare samt svårare för att upprätthålla.
Weber beskrev även fyra idealtyper angående socialt handlande.[49]
Arv
[redigera | redigera wikitext]Weber ägde en långtgående påverkan inom ett rad discipliner, inom kraft från hans filosofiska såväl likt metodologiska reflektioner, dock han existerar även ihågkommen till sitt populariserande från avförtrollningsbegreppet.[44]
Émile Durkheim
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar en modifierat samt utökat extrakt ur artiklarna Émile Durkheim respektive Självmordet ().
Émile Durkheim benämns idag ofta såsom funktionalist, vilket innebär för att denne ville härleda samhälleliga funktioner ur dess interrelationella funktionssätt gentemot andra samhälleliga komponenter vid en omfattande program.
Ytterligare en anledning att skriva om meningsförlust är att inte låta ämnet falla i glömskaen förenklat modell från den denna plats typen från tänkande existerar hur exempelvis hemlösa människor, utifrån en funktionalistiskt perspektiv är kapabel anses "fylla enstaka funktion" inom hur dem bara genom för att finnas mot hjälper mot för att konsolidera detta bredare samhällets normer samt principer.
Det viktigaste plats i enlighet med Durkheim för att bibehålla ett balans inom samhället.
Obalans är kapabel motverkas tillsammans hjälp från socialisationsprocesser. Denna process innebär för att samtliga människorna uppfostras mot för att förstå samhällets normer samt regler. dem får då tidigt lära sig vad liksom existerar riktig alternativt fel, utmärkt alternativt uselt.
angående detta fungerar optimalt resulterar detta inom för att dem människor såsom kommer ifrån identisk kulturella bakgrund strävar efter för att bete sig vid en liknande sätt. dem får gemensamma normer samt värderingar inom en sorts relaterat till samhället ekvilibrium. Durkheim banade även vägen på grund av institutionaliseringen från den vetenskapliga sociologin liksom disciplin.[50]
Durkheim ägde enstaka konservativ samhällssyn samt studerade detta "sjuka" inom samhället.
han undersökte bland annat orsakerna mot kriminalitet. i enlighet med Durkheim skulle man eftersträva en organiskt samhälle, var samtliga delar existerar beroende från varandra, istället på grund av en mekaniskt (jämför TönnesGemeinschaft - Gesellschaft). denne studerade även andra områden, såsom exempelvis självmord, var han räknas liksom ett från pionjärerna.
Comtes tänkande spelade även enstaka betydelsefull roll på grund av Durkheim.[40] Durkheim plats republikan samt ett realpolitisk reformatör.[16]
Ett centralt term Durkheim myntade existerar sociala uppgifter.
Religion
[redigera | redigera wikitext]Durkheim definierade tro vilket "ett enhetligt struktur från föreställningar samt handlingssätt rörande heliga ting".[51] denne utvecklade sin religionssociologi tillsammans med utgångspunkt inom ett metodologisk kollektivism samt en funktionalistiskt tänkande, liksom sökte efter sociala fenomens funktion inom detta givna samhället.[52] Durkheim menade för att religionens huvudsakliga funktion plats gruppsammanhållning, då man genom tro upplever kollektivism samt därmed fungerade tro stärkande på grund av grupperna.
Gudar existerar således enstaka representation från samhällets samt kollektivets kraft samt förmå ses såsom en proxy till kollektivets självdyrkan.
Självmordet ()
[redigera | redigera wikitext]Durkheims läsning Självmordet () anses oftast existera ett sociologisk klassiker. Durkheim ville förklara olikheterna inom självmordsfrekvens genom för att undersöka social integration.
Durkheim utarbetad fyra karaktäristiska självmordstyper såsom kunde härledas ur dem sociala skeenden vilket människorna vilket begick självmord vanligen befann sig i:
- Egoistiska – Personen besitter svagt alternativt inget grupp mot gruppen. nedsänkt grad från integration. (Till modell nära exklusion)
- Anomistiska – bristande vid social reglering, ”normlöshet”. Som sociolog kan du studera levnadsförhållanden, makt- och könsrelationer, arbetsliv och ledarskap, välfärdsstaten, social ojämlikhet, etniska relationer, konflikter, ungdomskulturer, utbildning, massmedier, sociala rörelser, familjeliv, barns utveckling, brottslighet, boende eller vård och omsorg
Syfte/mål hos aktören saknas. (Till modell nära skilsmässa.)[53]
- Altruistiska – Personen existerar för socialt integrerad. Sätter samhället före sig egen. - (Till modell ett individ vilket existerar tillsammans med inom enstaka sekt. titta Jonestown)
- Fatalistiska – Personen styrs från samhället. emotion från maktlöshet inför ödet samt samhället.
(Till modell personer såsom tar existensen från sig vid bas från jobb, titta Karoshi)
Durkheim noterade även för att singlar oftare begår självmord än personer inom parförhållanden samt för att personer utan egna små människor oftare begår självmord än personer såsom besitter egna små människor, samt för att soldater oftare begår självmord än "civila personer".
Dessutom noterade denne för att självmordsfrekvensen existerar högre inom fredstid än inom krigstid.
Enligt Durkheim förmå någonting såsom denne kallade på grund av "L'anomie" uppstå inom samband tillsammans med enstaka nedsänkt grad från social övervakning. Uttrycket betyder ungefär detsamma såsom upplösning alternativt kaos. Anomie ansågs existera ett resultat från för att modernitetens samhälle undergår kraftiga förändringar, likt exempelvis många snabba urbaniseringsprocesser, liksom kunna leda mot oklara normer samt värderingar bland samhällets enskilda aktörer.
Denna otydlighet kunna då vålla obalans samt motreaktioner inom struktur från en avvikande beteende. inom normala fall stävjas dock detta avvikande beteendet tillsammans hjälp från samhällets olika kontrollorgan, mot modell sociala myndigheter samt rättsväsende.
Mekanisk samt organisk solidaritet
[redigera | redigera wikitext]Solidaritetsformer redogör hur samhällen hålls samman.
i enlighet med Durkheim, återfinns "mekanisk solidaritet" inom traditionell samhällen tillsammans nedsänkt grad från arbetsdelning, upphöjd gruppkonformitet samt kollektivt kännedom. inom moderna samhällen, tillsammans högre grad från arbetsdelning samt mindre roll från tro på grund av den sociala sammanhållningen, hålls samhället samman genom "organisk solidaritet".
Denna organiska samhörighetskänsla fanns baserad vid den höga grad från arbetsdelning samt specialisering vilket fanns, vilket gjorde för att man fanns tvungen för att lita vid andra till för att klara sin personlig försörjning. inom detta moderna samhället finns enstaka upphöjd grad från arbetsdelning samt specialisering, vilket innebär för att man behöver lita vid andra till för att ett fåtal sina behov tillfredsställda.
gammal sätt för att utöva tro samt dess roll såsom enstaka gemensam moralutövare existerar vid tillbakagång, dock tro existerar ännu enstaka betydande sektion från den sociala gemenskapen samt är kapabel ta sig nya former. modell vid nya "religioner" förmå artikel nationalism samt individualism.[54]Ritualer existerar en sätt för att stärka den sociala sammanhållningen.
detta heliga (till modell objekt, företeelser alternativt processer) uppfattas ej liksom sådant vid bas från deras kvaliteter, utan på grund av för att dem existerar symboler till ett viss social samling. Kollektiva sammankomster, liksom exempelvis ritualer, skapar en emotionellt status vilket leder mot sammanhållning samt självbevarelse. mot detta hör livets uppdelning inom detta profana samt detta sakrala, detta vardagliga samt detta heliga.[55] Avbrott inom vardagen sker genom riter samt ceremonier såsom vid olika sätt förmå verka stärkande samt helande till individen samt kollektivet såsom helhet.[56]
Karl Marx
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar en modifierat samt utökat extrakt ur artikeln Karl Marx.
Marx verk Kapitalet: Kritik från den politiska ekonomin plats väl citerat inom samhällsvetenskapen allmänt fram mot kalenderår , då intresset började dala.[57]