bullepic.pages.dev









Utbildning i skönheten är betraktarens ögon willys

Skönhet

Skönhet existerar enstaka egenskap hos enstaka individ, område, en objekt alternativt enstaka uppfattning vilket åstadkommer enstaka upplevelse från perceptuellnjutning, fras alternativt tillfredsställelse hos betraktaren. Denna upplevelse uppstår ifrån sinnliga manifestationer liksom form eller gestalt, färg, temperament, ljud, utformning alternativt rytm.[1] estetik studeras inom skönhetslära, sociologi, socialpsykologi samt kulturvetenskap.

Upplevelsen är beroende av betraktarens förutsättningar, som ålder, utbildning, kulturell bakgrund med mera

estetik liksom kulturell skapande är kapabel existera extremt kommersialiserad.

Den subjektiva upplevelsen från estetik innefattar ofta ett tolkning från någon entitets balans alternativt harmoni tillsammans naturen, vilket kunna medföra attraktion samt känslomässigt välmående. "Skönheten ligger inom betraktarens öga" existerar ett vanlig uttryck vilket uttrycker denna uppfattning.[2] om estetik existerar ett objektiv egenskap hos tingen alternativt ifall "skönheten ligger inom betraktarens öga" existerar alltjämt beneath samtal.

Estetik

[redigera | redigera wikitext]

Vad likt brukar symbolisera estetik besitter skiftat genom historien.


  • utbildning  inom skönheten  existerar betraktarens ögon willys

  • inom antikens Grekland representerades estetik ofta från ett manskropp medan estetik idag oftare representeras från en kvinnoansikte.

    Att förstå skönhetens natur samt fras existerar ett från nyckelfrågorna inom den filosofiska disciplinen skönhetslära. Tonsättaren samt kritikern Robert Schumann skiljde mellan numeriskt värde typer från estetik, naturlig samt poetisk estetik.

    Den förra återfinns inom mediterandet från naturen, medan den senare finns inom människans medvetna samt kreativa ingripande inom naturen. Schumann antydde för att båda typer från estetik förekommer inom toner samt ytterligare konstverk, dock för att naturlig estetik endast existerar sinnlig njutning. Poetisk estetik börjar var den naturliga skönheten slutar.

    Och varför är det vackert? Skönhet, eller vad som betraktas som skönhet har varierat genom historien

    Filosofen Immanuel Kant, vars estetikteori äger varit betydelsefull, noterade för att estetik tycks inneha både subjektiva samt objektiva egenskaper.[3] Kant argumenterade till skönhetens subjektiva natur samt skrev: "Smakens omdöme existerar därför ej en kognitivt omdöme, samt därför ej logiskt, utan existerar estetiskt - vilket innebär för att detta existerar någonting vars bestämmelsegrund inte är kapabel existera annat än subjektivt."[4] Kant lade emellertid även symbol mot för att då någon kallar en domstol skönt, därför anser denne ej sitt omdöme gälla endast till honom egen, utan till varenda människor, samt talar angående estetik liksom angående detta vore ett egenskap hos tinget självt.[4]

    En vanlig idé existerar för att estetik återfinns inom goda domstol samt människors utseende.

    en gott äpple upplevs artikel vackrare än en fläckat äpple. dem flesta människor ser ofta attraktiva personer såsom goda, både fysiskt samt vid en djupare program. dem anses, mer särskilt, inneha enstaka rad positiva drag samt personliga egenskaper.[5]

    Människors talanger kunna även förbättra samt förändra deras skönhetsuppfattning.

    Snickare förmå titta enstaka oproportionerlig byggnad vilket ful, samt musiker lär sig för att urskilja falska toner inom uppspelningar.

    flera personer utvecklar liknande skönhetsuppfattningar angående sina intressen samt arbeten.

    Termen "estetisk kompetens" används inom arbetslivet då man menar för att människor bör äga en utmärkt utseende.[6][7][8]

    Skönhetens historia

    [redigera | redigera wikitext]

    De allra första teorierna angående estetik vilket oss idag känner mot härstammar ifrån dem grekiska försokratiska filosoferna, liksom Pythagoras.

    Pythagoréerna ansåg för att detta fanns en starkt grupp mellan matematik samt estetik. dem upptäckte inom synnerhet för att objekt vars proportioner överensstämde tillsammans detta gyllene snittet upplevdes såsom mer attraktiva. Den antika grekiska arkitekturen utgick ifrån denna ögonkontakt vid symmetri samt proportion.

    Det som ett barn upplever som obegripligt kan för en vuxen, konsterfaren person framstå som banalt

    vetenskapsman vid University of California samt University of Toronto visade för att personer vars ansiktsdrag existerar symmetriska samt välproportionerade anses artikel mer attraktiva än dem vars ansikten ej utför det.[9]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, tidigare version.

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Random House Unabridged Dictionary, Random House, Inc.

    2. ^Gary Martin (). ”Beauty fryst vatten in the eye of the beholder”. The Phrase Finder. Läst 4 månad &#;
    3. ^Neill, Alex; förnamn Ridley (). The Philosphy of Art: Readings Ancient and Modern. McGraw Hill.

      Fakta från denna artikel baserades på artikeln ”Physical Attractiveness in the Workplace” – av Eddy M

      sid.&#; sidor&#;

    4. ^ [ab] Kant, Immanuel; Walter Cerf, editor (). Analytic of the Beautiful, ifrån the Critique of Judgment. Indianapolis: Bobbs-Merrill. sid.&#; sidor&#;
    5. ^Dion, K. K., Berscheid, E., & Walster, E. (). What fryst vatten beautiful fryst vatten good. Journal of Personality and Social Psychology, 24, s.

    6. ^ Aktuellt, samtal tillsammans Nina Jansdotter
    7. ^”Estetiskt kompetens: vårens populäraste trenduttryck”.

      Summa summarum är alltså att begreppet “skönhet ligger i betraktarens ögon” stämmer, men är lite väl förenklat

      Arkiverad ifrån originalet den 18 april ://&#;

    8. ^”Var attraktiv - ett fåtal arbete - rapport”. Arkiverad ifrån originalet den 18 april ://&#;
    9. ^Håkan Abrahamson (18 månad ). ”Arkiverade kopian”. Ny Teknik. Arkiverad ifrån originalet den 4 mars :// Läst 24 oktober &#;

    Vidare läsning

    [redigera | redigera wikitext]

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]