På vilka sätt tillförs markwn salter

I artikeln ifall joner (som den denna plats delvis bygger på) gick oss igenom hur elektroner förmå överföras mellan atomer på grund av för att dem bör nå ädelgasskal. Sker detta blir atomerna laddade samt avslutas för att artikel atomer. inom stället blir dem något vilket kallas joner. oss avslutade var tillsammans för att titta vid vilket likt sker, då litium reagerar tillsammans med fluor samt bildar litium- samt fluoridjoner i enlighet med modellerna nedan:

Litiumjonerna samt fluoridjonerna existerar modell vid joner tillsammans med motsatt laddning.

Litiumjonen existerar positivt laddad samt fluoridjonen existerar negativt laddad. inom naturen dras positivt laddade samt negativt laddade partiklar mot varandra, vilket kallas för att dem attraheras. Detta gäller givetvis även jonerna inom vårt modell vilket kommer för att lägga sig tätt intill varandra.

Låter man tillräckligt flera litium- samt fluoratomer reagera kommer dem för att forma en stort nätverk – enstaka således kallad kristall – var varenda positiv litiumjon omges från sex fluoridjoner samt vice versa (se modellen mot motsats till vänster var litium motsvaras från lila bollar samt fluor från gulgröna).

Jonerna liksom äger förenats existerar en modell vid enstaka kemisk förening (läs mer angående detta begreppet inom artikeln inom menyn mot vänster).

Just den denna plats typen från kemiska föreningar var joner utgör byggstenarna kallas till jonföreningar eller salter. dem namnges genom för att man tar namnet vid dem båda jonerna samt tar försvunnen ”-jon” ifrån dem båda.

I artikeln om joner (som den här delvis bygger på) gick vi igenom hur elektroner kan överföras mellan atomer för att de ska uppnå ädelgasskal

Därefter skriver man den positiva jonen inledningsvis samt den negativa jonen efter. Vårt krydda kallas alltså ”litiumfluorid”.

Om oss inom stället bör nyttja kemiska beteckningar skippar oss jonernas laddningar, samt skriver den positiva jonens beteckning före den negativas. eftersom enstaka saltkristall inom princip nästan förmå existera oändligt massiv existerar detta svårt för att nedteckna ut några indexsiffror inom summaformeln.

detta ägde mot modell ej varit sålunda smidigt för att behöva skriva ”LiF” såsom ägde varit fallet till enstaka litiumfluoridkristall vilket balanserar ett miljontedel från en gram (1 µg).

I stället anger man proportionerna (det önskar yttra förhållandet mellan antalet från dem olika jonerna) tillsammans med indexsiffror.

ett jonkristall existerar ständigt oladdad likt helhet, vilket inom detta fall innebär för att antalet litiumjoner existerar noggrann lika stort liksom antalet fluoridjoner.

Därför kunna man nedteckna Li₁F₁ på grund av för att visa för att detta går enstaka litiumjon vid enstaka fluoridjon. liksom vanligt brukar man dock utelämna ettorna samt inom stället nedteckna LiF.

 

Jonbindningar

Den kraft liksom håller ihop ett saltkristall kallas jonbindning. för att detta existerar enstaka relativt kraftfull bindning förstår man från för att detta inom allmänhet behövs temperaturer vid tusentals grader till för att sära vid jonerna in ett genomskinligt mineral (salter besitter alltså höga smält- samt kokpunkter).

I vätska samt vissa andra lösningsmedel bryts dock bindningarna betydligt enklare.

Då frigörs jonerna ifrån varandra samt sprids ut inom lösningsmedlet, vilket tillsammans med en fint mening kallas till för att jonerna dissocierar. Särskilt vätska existerar utmärkt vid för att ett fåtal joner för att utföra detta – flera salter existerar lättlösliga inom dricksvatten.

I stället blir de något som kallas joner

inom bilden nedan framträda hur jonerna får en ”skal” från vattenmolekyler då dem löses inom vatten.

Förutom för att salter ofta existerar relativt lättlösliga inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig existerar dem även god vid för att leda ström. dock detta gäller bara då dem existerar inom flytande struktur alternativt lösta inom vatten.

 

Exempel vid salter

Jonföreningar förekommer ganska flitigt inom vår dagligt liv.

detta vanligaste exemplet existerar detta ”salt” oss använder inom matlagning (mer precis benämning existerar koksalt, eftersom termen ”salt” egentligen betyder identisk sak vilket ”jonförening”). detta besitter detta rationella namnet natriumklorid (NaCl) samt består från natriumjoner (Na⁺) samt kloridjoner (Cl⁻). Just natriumjonerna existerar viktiga, eftersom detta existerar dem vilket våra smaklökar reagerar vid då oss känner den salta smaken.

Ett annat vanligt tema vilket byggs upp från joner existerar oxiderat järn, såsom innehåller järnjoner (med lite olika laddning) samt oxidjoner (O²⁻).

En syra och en bas reagerar med varandra och blir neutrala, det bildas koksalt och vatten (HCl+ NaOH= H2O + NaCl 2: Metall i syra

Järnjonerna existerar inom detta fallet ytterligare instressanta, då detta existerar dem likt ligger på baksidan den karaktäristiska röda egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser hos rost.

Ett krydda liksom man ofta tillverkar vid kemilektioner existerar magnesiumoxid (MgO). detta bildas då man låter magnesium brinna inom syre, vilket ger upphov mot en intensivt vitt ljus (faktum existerar för att man använde den på denna plats reaktionen inom fotoblixtar förr inom tiden).

Ytterligare en krydda likt förmå artikel värt för att uppleva mot existerar kalciumkarbonat (CaCO₃), liksom finns inom kalksten samt inom tavelkritor.

detta består från kalciumjoner (Ca²⁺) samt ett lite speciell sorts joner vilket kallas till karbonatjoner (CO₃²⁻). Karbonatjonerna existerar en modell vid sammansatta joner, likt existerar all molekyler vilket äger fått laddning.

Ett annat krydda vilket innehåller enstaka sammansatt jon existerar natriumvätekarbonat (NaHCO₃).

Salten får sina namn från den postiva metall jonen och negativa jonen i syran

detta finns inom bakpulver samt innehåller förutom natriumjoner vätekarbonatjoner (HCO₃⁻) såsom enkel faller sönder mot bland annat gasen koldioxid då detta blir varmt. detta existerar den denna plats gasbildningen man önskar åt då man använder bakpulver inom bakverk, eftersom den skapar enstaka porös konsistens åt kakan.

Ett sista krydda existerar troligen ytterligare intressant på grund av dig likt gillar saltlakrits.

detta får nämligen sin smakupplevelse från saltet salmiak (NH₄Cl) likt består från sammansatta ammoniumjoner (NH₄⁺) samt kloridjoner.