Fördelar med vinster i välfärden

Vinster inom välfärden alternativt välfärdsvinster existerar en tema inom den svenska politiska debatten samt samhälleliga debatten, likt tagit allt större utrymme vid talet.

Debatten handlar om vinstuttag till ägare, exempelvis aktieutdelning, bör förhindras eller begränsas för företag vars verksamhet finansieras av skattemedel och som verkar

Debatten handlar angående vinstuttag mot ägare, exempelvis aktieutdelning, bör förhindras alternativt begränsas på grund av företag vars aktivitet finansieras från skattemedel samt liksom verkar inom vissa privatiserade branscher var offentlig zon tidigare äger haft monopol. detta är kapabel exempelvis gälla vårdföretag i enlighet med Lagen angående valfrihetssystem, samt friskolor såsom ej drivs från icke vinstdrivande organisationer.

Motståndare mot begränsning från välfärdsvinster föreslår istället för att kvalitetskrav bör ställas vid den vård alternativt utbildning såsom företagen levererar, samt för att tillsynsmyndigheter bör utföra regelbundna kontroller samt behärska besluta ifall förstatligande från aktivitet likt ej möter kraven.^{[källa&#;behövs]}

Som bakgrund mot den svenska debatten hänvisas ofta mot Caremaskandalen, vilket existerar benämningen vid ett stark medierapportering samt samhällsdebatt ifrån oktober mot våren vilket ägde Carema Cares aktivitet inom fokus.

Skandalen resulterade inom bland annat 4&#; föremål eller textstycken vid tre månader, ett redogörelse ifrån Timbro samt interpellationer inom Sveriges riksdag.^{[1][2][3][4][5]} inom enstaka studie genomförd från SOM-institutet nära relaterat till göteborg högskola inom mitten från april visade för att enstaka majoritet från svenska människor ansåg för att vinstutdelning ej bör tillåtas inom skattefinansierad aktivitet, vilket vård, utbildning samt omsorg.^[6] Efter detta besitter nya undersökningar demonstrerat för att motståndet äger minskat.

inom granskning liksom gjordes ägde andelen negativa mot vinstutdelning sjunka tillsammans med tolv procentenheter.^[7]

Bland dem politiska partierna besitter frågan ifall vinster inom välfärden varit delad.

Förespråkarna säger att vinster behövs för att företag ska hålla på med välfärd, och att det ökar valfriheten för folk

Vänsterpartiet äger företrätt ett förbudslinje, Socialdemokraterna anförde för att kvaliteten inom välfärden fanns viktigare än vinstfrågan, samt dem borgerliga partierna menade för att en förbud ej existerar möjligt alternativt önskvärt utan för att detta existerar förbättrad för att fokusera vid kvalitetsfrågor inom bota välfärden.

Efter Socialdemokraternas samt Miljöpartiets kongresser besitter även dem partierna intagit ett mer väsentlig hållning mot vinstuttag inom välfärden. Efter valet tillsatte regeringen den sålunda kallade Reepalu-utredningen tillsammans med arbetsuppgift för att utreda vinsterna inom välfärden. ^[8]

Den politiska debatten samt omsvängningar

[redigera | redigera wikitext]

De privata företagen besitter ständigt varit enstaka sektion från välfärden dock detta stora skiftet ovan mot den moderna svenska välfärdsmodellen tillsammans ett mix från skattefinansierade privata samt offentliga tjänsteleverantör började inom samt tillsammans med Maktutredningen liksom tillsattes från dåvarande vice statsministern Ingvar Carlsson ^[9] Utredningen kom mot liksom enstaka resultat från vikande tillit till dem offentliga institutionerna samt en tydlig behov från för att hitta ett färsk modell var medborgarna ägde större påverkan ovan välfärden.

enstaka från slutsatserna inom utredningen plats för att man behövde öppna upp till fler alternativ inom välfärden samt ge medborgarna större påverkan samt medbestämmande inom välfärdstjänsterna.

Men nationalekonomen Eva Mörk menar att det egentligen bara finns två nationalekonomiska

Startskottet till detta moderna företagandet inom välfärdssektorn förmå sägas^[vem?] artikel friskolereformen likt genomfördes

Tidigt ut inom debatten plats Vänsterpartiet likt sedan länge kritiserat vinsterna inom välfärden samt haft frågan ifall vinster inom välfärden såsom sin profilfråga. inom debatten fordrade grupp en förbud mot vinstuttag.

beneath Almedalsveckan presenterade grupp sin modell på grund av ett "välfärd fri ifrån affärsmässig vinstintressen".^[10][11][12] Efter LO-kongressen inom femte månaden i året ägde Landsorganisationen (LO) fastslagit ett för att ett icke vinst-princip skulle råda inom den offentliga, skattefinansierade välfärden.

LO anförde för att vinsterna inom välfärden skulle stoppas genom enstaka rejäl vinstbegränsning samt därför kallad non-profitverksamhet.^[13][14]

I april ägde detta socialdemokratiska partietkongress, samt inför kongressen något som har transporterats eller flyttats ett diskussion vilket Dagens Nyheter menade splittrade partiet.^[15] Partiledningens linje ägde varit för att begränsa vinstmöjligheterna genom för att höja kvalitetskraven, medan interna kritiker menade för att detta ej fanns tillräckligt samt fordrade en stopp på grund av vinstuttag inom välfärdssektorn.

Den socialdemokratiska kongressen röstade efter diskussion sedan Ja mot en kompromissförslag liksom innebar skrivningar ifall för att vinstintresset ej får artikel styrande inom välfärden samt för att vinsterna bör "avsevärt begränsas". LO förklarade sig tillfreds ovan detta socialdemokratiska beslutet, samt den politiska person som kommenterar Mats Knutson menade för att S-kongressen blev enstaka seger på grund av vänsterfalangen inom partiet.^[16]

I slutet från femte månaden i året ägde Miljöpartiet kongress, samt medierna rapporterade angående bakslag på grund av partiledningen inom ett rad ämnen.

Inför partikongressen ägde vinster inom välfärden blivit ett således kallad "stridsfråga". Partiledningen fanns från åsikten för att vinster inom välfärden ej skulle förbjudas, samt ägde mot kongressen föreslagit för att huvudregeln existerar för att profit bör återinvesteras inom verksamheten, dock för att vinsten ej ständigt behöver återinvesteras.^[17] Partikongressen röstade tillsammans massiv majoritet igenom skrivningen "eventuell profit bör återinvesteras inom verksamheten", något språkröret Gustav Fridolin kommenterar inom Dagens Nyheter: "Det existerar enstaka skärpning, självklart existerar detta så."^[18] mot Svenska Dagbladet sade Fridolin för att han plats särskilt överraskad ovan beslutet efter ”den argumentation oss haft inom land beneath senare tid”.^[19] inom media rapporterades bedömningen för att Miljöpartiet efter kongressen tagit steg åt vänster.^[20][21][22]

Trots för att Vänsterpartiet inom valrörelsen satsade fullt ut vid frågan ifall för att stoppa företag inom välfärdssektorn gav detta inget avtryck inom opinionen.

grupp ökade sitt valresultat tillsammans 0,1 procentenheter mot 5,7 procent.^[23]

Utredning ifall vinsterna inom välfärden

[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Ordning samt reda inom välfärden

5 mars avgjorde regeringen nära sitt församling för att uppdra åt enstaka speciell utredare för att föreslå en nytt regelverk till offentlig finansiering från privat utförda välfärdstjänster.

8 november överlämnade Välfärdsutredningen sitt betänkandeOrdning samt reda inom välfärden (SOU ) mot regeringen.

Våra gemensamma skattepengar ska gå till att göra skolan, vården och omsorgen bättre

inom utredningen konstaterades för att inslaget från privata tjänsteleverantör inom välfärden äger ökat sedan talet samt för att den ökningen liksom skett efter kalenderår nästan helt varit bland vinstsyftande företag, vilket inom allt större utsträckning nationellt alternativt internationellt etablerade, medan andelen företag från idéburen karaktär varit relativt konstant.^[24] Utredningen påvisade genom enstaka jämförelse tillsammans med Norge, land i norden samt land för att vinster inom välfärden ej existerar enstaka förutsättning på grund av för att ett fåtal ett diversitet inom tjänsteleverantör.

Kartläggningen från vinsterna inom välfärden visade för att lönsamheten inom välfärden plats nästan dubbelt således upphöjd liksom på grund av tjänstesektorn såsom totalitet. Avkastningen vid eget tillgångar uppgick mot 27,5 andel – även den nästan dubbelt således upphöjd likt på grund av tjänstesektorn inom dess totalitet. Särskilt upphöjd visade sig avkastningen existera inom relation mot detta sålunda kallade operativa kapitalet.

Mellan år samt nedsänkt medianavkastningen bland välfärdsföretagen vid 47 andel. Utredningen konstaterar därför för att detta förekommer övervinster inom välfärden. Utredningen definierar övervinster såsom "vinster liksom överstiger den belöning vilket marknaden är kapabel anses kräva till för att skjuta mot tillgångar mot företagen". Kartläggningen visar även för att spridningen existerar många massiv, var vissa företag fullfölja många stora vinster tillsammans upphöjd kapitalavkastning mot ägarna.^[25]

Vidare besitter utredningen funnit indikationer vid för att vinstsyftande företag äger lägre personaltäthet än andra typer från tjänsteleverantör samt för att konkurrensen samt den ökade andelen privata tjänsteleverantör medfört segregerande effekter samt bidragit mot segregation.

Skillnaden inom påverkan mellan skolor ökar samt för att privata samt offentliga tjänsteleverantör tenderar för att dra mot sig brukare tillsammans med olika socioekonomisk bakgrund, samt för att vinstdrivande företag riktar in sig vid patienter förknippade tillsammans låga kostnader vilket ger upphov mot enstaka segregerad hälso- samt sjukvård.^[26]

Utredningen konstaterar för att detta finns uselt tillsammans med undersökning angående hur vinstdrivande företag samt konkurrens påverkat välfärden inom fråga angående standard samt effektivitet, dock utifrån detta ämne vilket finns fann utredningen ej stöd till påståendet för att vinstdrivande företag ökar kvaliteten alternativt effektiviteten inom välfärdsverksamheterna.^[27]

Kritik mot betänkandet

[redigera | redigera wikitext]

Välfärdsutredningens betänkande Ordning samt reda inom välfärden äger mottagit bedömning ifrån flera remissinstanser, däribland Konkurrensverket^[28], Riksrevisionen^[29], Advokatsamfundet^[30], Vårdförbundet^[31], FAR^[32] samt Norrköpings kommun^[33].

FAR skriver bland annat för att operativt tillgångar existerar en olämpligt nyckeltal för att utgå ifrån till för att att nå ett mål eller resultat syftet, detta då ungefär hälften från välfärdsföretagen äger negativt operativt kapital.^[32]

I september larmade utredningens personlig kunnig, forskaren Joachim landel, ifall för att Ilmar Reepalus uttalanden angående vinsttak går emot hans vetenskapliga undersökning.

I vårt starka samhälle går skattepengar till det som de är avsedda för och inte till obegränsade vinster för några få

inom ett debattartikel inom Dagens Nyheter den 12 september framförde landel åsikten för att en förverkligande från utredningens förslag skulle leda mot ett inom praktiken förstatligad välfärdssektor.^[34] Även Mikael Runsten, ekonomie läkare nära Handelshögskolan inom huvudstaden, reagerade inom ett debattartikel inom Dagens Industri den 16 november mot Välfärdsutredningens "felaktiga" tolkning från hans forskning.^[35]

SOM-institutets undersökning

[redigera | redigera wikitext]

I enstaka återkommande utredning såsom görs från SOM-institutet får svarspersonerna ta ställning mot en tänkt förslag: Vinstutdelning bör ej tillåtas inom skattefinansierad vård, utbildningsinstitution samt omsorg.

granskning liksom presenterades visade för att stödet till en förbud mot vinster inom välfärden mellan år samt minskade ifrån 62 andel mot 57 andel. Andelen vilket svarat för att förslaget varken existerar utmärkt alternativt uselt äger konstant legat vid andel. Andelen likt tycker för att detta existerar en uselt förslag besitter ökat ifrån 16 mot 23 andel.

detta därför kallade balansmåttet, detta önskar yttra dem liksom existerar positiva mot påståendet minus dem såsom existerar negativa mot påståendet, förändrades mellan samt ifrån +46 andel kalenderår mot +34 andel tid mot förmån till en vinstförbud.^[36]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Notförteckning

[redigera | redigera wikitext]

Källförteckning

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Palm, Erik (). Caremaskandalen. Riskkapitalets fantastiska utflykt inom äldrevården.

  Carlsson. ISBN &#;