bullepic.pages.dev






Hur mycket ger 3 kg sättpotatis

Solánum tuberósum

Potatis hör mot familjen Solanáceae, liksom växter såsom tomater, peppar samt tobak. Även dem vilda giftiga växterna nattskatta, bolmört, besksöta samt bocktörne hör dit. rotfrukt är enstaka från världens viktigaste kulturväxter samt växer över kurera världen, dock huvudsakligen kultiveras den numera inom Europa.

Potatisplantan blir ca enstaka halv meter hög.

Bladen är oregelbundet parbladiga samt par från motsatta småblad omväxlar tillsammans små s.k. mellanblad från växlande antal samt storlek.

Förutom roten utvecklar potatisen en antal underjordiska stamdelar såsom kallas stoloner från den nedersta delen från stjälkarna. inom spetsen på dessa stamdelar bildas potatisknölarna.

dem är ätliga förökningsknoppar såsom inom hemlandet Sydamerika är kapabel övervintra inom jorden sedan dem gröna växtdelarna vissnat ned. inom vårt kärvare samt fuktigare klimat övervintrar knölarna endast inom undantagsfall inom jorden. Därför måste rotfrukt tas upp innan frosten kommer samt förvaras frostfritt över vintern.

Blommorna sitter inom små knippen samt förmå variera från vitt alternativt gulvitt mot rosa, lila alternativt blått.

Vissa sorter utvecklar frukter, s.k. potatisäpplen, liksom är stora liksom körsbär samt gröna. maximalt påminner dem angående små omogna tomater, dock är giftiga. Potatisens stjälkar, ark samt bär är också giftiga, liksom groddarna. Knölarna är däremot ej giftiga, dock giftämnet solanin kunna bildas även inom dessa ifall dem utsätts för ljus samt blir gröna.

Näringsvärde

Potatis är nyttig basmat.

detta är ej så konstigt eftersom dess näringssammansättning är nästan idealisk. rotfrukt innehåller högvärdigt protein, mineralämnen samt vitaminer, dock är nästan fri från fett.

g rotfrukt (ätlig vara) innehåller:

Energi

 

kilojoule (74 kcal)

Proteiner

1,7 g

Fett (fleromättat)

0,1 g

Kolhydrater

16,4 g

Kostfibrer

1,4 g

A-tokoferol

0,1 mg

Tiamin (vitamin B1)

0,06 mg

Riboflavin (vitamin B2)

0,04 mg

Niacin

1,6 mg

Niacinekv.

1,9 mg

Vitamin B6

0,26 mg

Folacin

13 mikrogram

Askorbinsyra

11 mg

Natrium Na

2 mg

Kalium K

mg

Kalcium Ca

4 mg

Fosfor P

46 mg

Magnesium Mg

24 mg

Järn Fe

0,7 mg

Zink Zn

0,4 mg

Vatten

79,3 g

Aska

1,0 g

Utsäde / Sortexempel

I ekologisk odling är detta viktigt för att välja rätt sorter eftersom angrepp från olika skadegörare bör klaras utan kemikalier.

nära sortvalet bör man framför allt välja sorter vilket är motståndsskraftiga mot bladmögel.

De traditionell sorterna King Edward VII samt Bintje är olämpliga eftersom dem är många mottagliga för både bladmögel samt brunröta samt dessutom mottagliga för potatiskräfta samt potatiscystnematod.

Matpotatis indelas inom färskpotatis, höst- samt vinterpotatis samt bakpotatis.

Dessutom växer ett sektion sorter för fabriksmässig bearbetning.

Färskpotatis

Till färskpotatis räknas dem maximalt snabbväxande sorterna. dem skördas redan inom juni - juli samt planteras tillsammans med enstaka speciell teknik för för att så snabbt vilket möjligt ge skörd. Färskpotatis konsumeras direkt efter upptagning.

Silla: Tidig potatissort tillsammans med rosa skal samt svagt citrongul köttfärg.

Något tidigare än Ulster Chieftain dock ger något lägre än denna nära sen skörd. Resistent mot kräfta samt potatiscystnematod Ro1, dock mottaglig för skorv, bladmögel samt brunröta. Dessutom många mottaglig för virus Y dock besitter god motståndskraft mot rostringar.

Blir ej ihålig.

Ulster Chieftain: Tidig vitköttig sort tillsammans med ganska stora knölar. dem är ovala mot formen samt äger ganska grunda ögon. Skörden blir tidigt hög. Resistent mot potatiskräfta dock svag motståndskraft mot bladmögel samt brunröta, skorv, virus X samt virus Y.

Däremot god motståndskraft mot virus A samt rotstringsvirus. Tillväxten är snabb samt den får lätt växtsprickor samt ihåliga knölar nära kraftig gödsling. Halten från glykoalkaloider är ofta hög.

Early Puritan: ett äldre, tidig samt vitköttig sort tillsammans med oval knölform samt grunda ögon.

Ca ett sju dagar senare än Ulster Chieftain. Medelhög skörd från ej alltför stora knölar likt sällan blir ihåliga. Svag motståndskraft mot olika sjukdomar. kultiveras över kurera landet.

Maria: Tidig sort tillsammans ljusgul köttfärg samt ovala knölar tillsammans ganska grunda ögon.

Något senare än Early Puritan. Ganska hög utdelning nära tidig skörd.

Efter några veckor börjar ljusgroddar att växa fram

Maria är kräftresistent samt äger god motståndskraft mot virus Y samt viss motståndskraft mot rostringsvirus, dock är ej nematodresistent samt är mottaglig för bladmögel samt brunröta. växer inom huvudsak inom mellersta Sverige.

Maris Bard: Tidig högavkastande sort tillsammans goda kokegenskaper ifall den ej gödslas för många, ljus köttfärg samt rundoval knöl.

Något senare än Ulster Chieftain. Kräftresistent tillsammans god motståndskraft mot virus Y, dock mottaglig för rostringar, bladmögel samt brunröta samt skorv samt nätskorv. planteras över kurera landet.

Jag sätter ca 0,3 kg per kvadratmeter och får ca 2,4 kg i skörd per kvadratmeter

Sorten besitter låga halter från glykoalkaloider jämfört tillsammans med Ulster Chieftain.

Première: Svagt gulköttig rotfrukt tillsammans med ovala knölar samt grunda ögon. Première är resistent mot potatiscystnematod samt kräfta dock mottaglig för bladmögel.

Höst- samt vinterpotatis

Höst- samt vinterpotatis är den rotfrukt likt förbrukas beneath vinterhalvåret.

dem växer över all landet. dem sorter vilket tas upp här är sådana vilket rekommenderas för ekologisk odling från Sveriges lantbruksuniversitet. inom all ekologisk odling är detta viktigt för att sorterna kunna klara angrepp från olika skadegörare samt för för att ej bli svårodlade ge god standard trots skillnader inom näringstillförsel.

ett hög utdelning nära relativt låga gödslingsnivåer är ett ytterligare värdefull egenskap.

Annika: enstaka medelsen matpotatissort tillsammans rundoval knöl samt ljust gult kött. Den kultiveras normalt ej längre norrut än Mälardalen. Avkastningen är hög samt kokegenskaperna goda.

Annika är kräftresistent samt även resistent mot potatiscystnematod Ro1 samt Ro3. Motståndskraften mot virus Y är ganska god dock den är mottaglig för bladmögel samt brunröta, liksom för rostringar samt bör därför ej kultiveras inom rostringskänsliga områden.

Annika är enstaka från dem färskaste sorterna på marknaden.

Bellona: Medeltidig potatissort tillsammans ganska hög utdelning. Knölarna är ganska stora samt rundovala tillsammans med grunda ögon samt kraftigt citrongul köttfärg. Koktiden är litet längre än för Bintje samt Bellona förmå artikel litet känslig för mörkfärgning efter kokning, inom synnerhet ifall den fått för många kväve.

Den besitter resistens mot vissa raser från bladmögel samt brunröta, är resistent mot potatiskräfta, samt potatiscystnematod Ro1. Den är också motståndskraftig mot virus Y, virus A samt virus X. Däremot är den mottaglig för rostringsvirus samt Phomaröta. Bellona planteras företrädelsevis inom norrut.

Elin: ett ganska sen sort från Svalöf/Weibull AB, bäst lämpad för dem södra delarna från landet.

Knölarna är rundovala mot långovala tillsammans med ljusgult kött. Avkastningen är lägre än hos Bintje dock kokegenskaperna är stabila samt den kokar ej sönder samt missfärgas sällan. Sorten är kräftresistent samt äger ganska god motståndskraft mot bladmögel samt brunröta. Däremot är den mottaglig för nematoder samt även ganska mottaglig för vanlig skorv.

Grata: Medeltidig sort, något senare än Bintje, tillsammans rundovala knölar tillsammans svagt gult kött.

Grata är enstaka ganska frisk sort likt kultiveras all landet. Den är kapabel ge god skörd dock kvaliten är kapabel bli lidande nära för många gödsel. Sorten är resistent mot potatiskräfta samt besitter god motståndskraft mot brunröta. Den drabbas ej heller så lätt från vanlig skorv dock däremot lättare från potatiscystnematod samt rostringvirus.

inom vissa mark är kapabel Grata få ett sämre smak.

Hertha: Medelsen ganska fräsch matpotatissort tillsammans medelhög utdelning från rundovala knölar tillsammans ljusgult kött. enstaka ganska frisk sort tillsammans med resistens mot kräfta samt vissa nematodraser. namn bör sättas inom varm mark, eftersom den är ganska känslig för groddbränna orsakad från Rhizoctonia Solani.

Sköra groddar gör för att namn måste hanteras ytterligare varsamt efter förgroning.

King Edward VII: äldre medelsen sort likt maximalt kultiveras inom sydvästra landet dock går för att kultivera ända upp inom Norrland. Knölen blir oval samt ganska slät tillsammans gulvit köttfärg.

Skalet äger karakteristiska röda fläckar.

King Edward VII bör ej växer inom områden där nematoder samt potatiskräfta förekommer, eftersom den är mottaglig för dessa samt dessutom ganska mottaglig för bladmögel samt brunröta. ett egenhet är för att sätter knölarna inom kammen samt därför kräver exakt kupning, annars blir knölarna lätt gröna.

Försiktighet tillsammans med kvävegödsling rekommenderas eftersom knölarna lätt förmå mörkfärgas samt bli blöta efter kokning.

Matilda: ett medeltidig sort från Svalöf Weibull AB, tillsammans med rundoval knöl samt ljusgult mot gult kött. Avkastningen är ganska hög dock den blir relativt lätt mörkfärgad nära kokning samt viss sönderkokning är kapabel förekomma, framför allt nära kaliumbrist.

Sorten är kräftresistent samt äger många god bladmögelresistens. Den är också resistent mot kräfta dock mottaglig för nematoder, brunröta, vanlig skorv samt rostringsvirus.

Ovatio: Holländsk sort från IVK rotfrukt AB inom Umeå. Den äger svagt gult kött samt rundovala knölar.

Avkastningen är hög samt kokegenskaperna tillfredsställande. Ovatio är kräftresistent samt resistent mot potatiscystnematod. Motståndskraften mot bladmögel samt brunröta är god respektive många god.

Provita: Medeltidig sort tillsammans med hyfsad utdelning. Den ger stora ovala knölar tillsammans med ljust gult kött samt förmå planteras inom bota landet.

Sättpotatis bör förgros

Hög torrsubstanshalt ökar risekn för sönderkokning. Provita är dock enstaka ganska frisk sort, resistent mot kräfta samt potatiscystnematod Ro1 samt vissa raser från bladmögel samt brunröta. Däremot är den mottaglig för rostringsvirus samt virus X. Provita anses lämplig för villa- samt koloniträdgårdar.

Rosamunda: Medelsen matpotatissort tillsammans med ovala knölar, ljusgult kött samt rött skal.

Bör ej planteras inom Norrland. Sorten är kräftresistent samt ganska motståndskraftig mot bladmögel samt brunröta liksom mot rostringsvirus. Däremot är den mottaglig för nematoder. Rosamunda är tillsammans med sina ganska stora knölar speciellt lämpad för ugnsbakning.

Ukama: ett medeltidig sort tillsammans hög utdelning från långovala knölar tillsammans grunda ögon.

Köttet är ljust gult samt knölarna blir ganska stora. Knölarna besitter ganska låg torrsubstanshalt samt är kapabel därför bli ganska blöt, speciellt nära högre kvävegivor. Ukama bör ses såsom enstaka sommarpotatis samt blir tillsammans med sin snabba tillväxt snabbt skördemogen. Därför passar den även inom Norrland.

Lagringsdugligheten är däremot ej den allra bästa.

Ukama är kräftresistent samt även resistent mot potatiscystnematod Ro1. Visserligen är den mottaglig för både bladmögel, brunröta samt virus X samt virus Y, dock den är motståndskraftig mot rostringsvirus.

Jordmån

Potatis växer bäst på lättare mark dock går på dem flesta mark utom styv lera.

inom synnerhet friska humusrika sand- samt mojordar anses lämpliga dock även organogena mark från olika stöt är utmärkt. Potatisen förmå dock ta smakförmåga från jorden så för att man kunna få typisk mossjordspotatis. nära odling på kväverik kärrtorvjord försämras ofta kokkvalitén, dock mot utsädespotatis är sådana mark många god.

enstaka fara tillsammans sådana mark är ständigt risken för nattfrost.

Jorden bör inom varenda händelser ej forma kokor, då detta försvårar upptagningsarbetet samt även kupningen, vilket maximalt drabbar rotfrukt såsom sätter knölarna ytlig inom struktur från gröna knölar.

Så stenfri mark liksom möjligt är för att föredra, åtminstone nära större odlingar, eftersom stenarna sliter många på maskinerna samt dessutom är kapabel skada potatisen mekaniskt nära upptagningen.

Även ifall ett torr samt väldränerad mark är för att föredra är kapabel den kräva bevattning nära torr väderlek.

Kalla blöta mark bör undvikas.

bristande på atmosfär samt stående blöta tilltalar ej potatisen, dock även sådana mark likt lätt slammar igen går för att få användbara tillsammans luckring, stallgödsel samt förkultur tillsammans gröngödsling. Täta samt dåligt genomluftade mark resulterar inom en tunnare skal (korkcellskikt) på potatisen, vilket försämrar lagringskvaliteten.

Dessutom är dessa mark mera utsatta för sjukdomar samt knölarna ruttnar lättare.

Potatis går för att kultivera på mark tillsammans pH 4,,5 utan skador alternativt skördeminskning angående bara jorden är väl skött.

Många gånger växer rotfrukt på nyodlingar liksom första gröda eftersom dem finner sig ganska väl tillrätta på den råa marken.

eftersom ogräsbekämpningen blir ganska stark tillsammans med kupningar samt blasten skuggar, hålls ogräset åter, dock skörden kunna ej förväntas bli mer än medelmåttig.

Potatis kunna mot samt tillsammans växer ovanpå marken ifall den är väl täckt tillsammans med halm.

Några rekordskördar förmå man dock ej räkna tillsammans på detta sättet.

Färskpotatis kräver lucker näringsrik mark, såsom också bör existera tidigt varm. Den behöver rikligt tillsammans vätska redan strax efter uppkomsten för för att få snabb tillväxt.

Höst- samt vinterpotatis kräver även den enstaka lucker samt näringsrik mark, fastän den ställer mindre krav eftersom den äger längre tidsperiod på sig för att utvecklas.

Växtföljd / Samodling

Växtföljden är många betydande för rotfrukt.

Orsaken är framför allt för att ej ge olika parasiter samt sjukdomar möjlighet för att föröka sig. inom trädgårdar är detta maximalt nematoder samt potatiskräfta såsom är detta största problemet. Välj ett sektion från trädgårdslandet där detta ej odlats rotfrukt beneath dem senaste 4 åren.

Potatis kunna växer efter nästan vilken förfrukt såsom helst, dock ibland tar den smakförmåga från oljeväxter ifall den kultiveras efter sådana.

detta är ur kvalitetssynpunkt olämpligt för att kultivera rotfrukt direkt efter mångårig vall, eftersom risken för angrepp från knäpparelarver då är massiv. Fältmässigt anses rotfrukt passa bäst före ett spannmålsgröda.

Samodling tillsammans bondbönor brukar rekommenderas, liksom även majs samt ringblomma.

Sådd / odling / Drivning

Att sätta rotfrukt kräver enstaka sektion förberedelsearbete både tillsammans med jorden samt knölarna.

Åtgärderna syftar mot för att få enstaka så snabb samt jämn uppkomst liksom möjligt.

Utgångspunkten för enstaka utmärkt skörd är friskt utsäde. Den bästa garantin för för att undvika sjukdomar är för att köpa statsplomberat utsäde. för att köpa matpotatis samt använda likt utsäde är många riskabelt samt för några få kronors profit kunna all potatisodlingen på ditt fält riskerar för att spolieras.

Lämpligaste knölstorlek på sättpotatis anses existera mm.

nära mindre rotfrukt krävs för att jorden är inom verkligt god kondition eftersom potatisens medhavda närings- samt vattenförråd är litet. nära större knölar blir åtgången på sättpotatis onödigt massiv samt därmed utsädeskostnaden, eftersom enstaka knöl på mm väger ca 35 g, dock redan nära mm ca 70 g.

Fördelen tillsammans stora knölar är dock för att dem äger enstaka snabbare start.

Vill man räkna ut hur många sättpotatis likt behövs per 10 m2 förmå följande formel användas:

10 X sättpotatisens vikt inom kg / radavståndet inom m X sättavstånd inom m = utsädesmängd inom kg/10 m2

Att dela stora rotfrukt före sättning ökar risken för angrepp från svampsjukdomar samt är något man gör endast inom nödfall.

Använd inom så fall enstaka ren verktyg samt skydda helst snittytan tillsammans en tunt lager lera, vilket stryks på inom samband tillsammans med delningen. Stärkelsefattiga blöta sorter är mindre motståndskraftiga än stärkelserika, torrare sorter.

Förgroning

Sättpotatis bör förgros.

detta ger snabb uppväxt samt friskare plantor. Förgroning ger ca 20% högre skörd. nära förgroning läggs potatisen inom en ljust boende nära enstaka temperatur från °C. Är detta riktigt ljust är kapabel temperaturen gå upp mot 25°. Efter några veckor börjar ljusgroddar för att växa fram.

För tidig rotfrukt rekommenderas veckor, för sen rotfrukt något mindre tidsperiod. Den optimala tiden är egentligen sortspecifik. Observera för att knölarna ej bör uttorkning ut beneath förgroningen. Då förlorar potatisen sitt vattenlager samt klarar eventuell uttorkning sämre beneath etableringsfasen.

Är luften inom rummet varm samt torr bör knölarna därför duschas fuktiga. För för att all rotfrukt bör få ordentligt tillsammans ljus bör dem läggas inom maximalt två skift ovanpå varandra nära förgroningen.

Observera för att förgrodda knölar är inom behov från vätska många tidigare än obehandlade, varför bevattning är kapabel bli aktuellt angående försommartorka råder.

Förrotning

Placeras knölarna inom enstaka bädd från torv, sågspån, kompostjord alternativt annat fuktighetshållande ämne, så djupt för att dem knappt sticker upp ovanför materialet, bildas både rötter samt groddar.

Detta ger något högre utdelning än vanlig förgroning, dock frågan är ifall detta är värt besväret, eftersom groddarna blir mer känsliga än nära vanlig förgroning samt lätt bryts från, rötterna lätt växer in inom varandra samt platsbehovet blir ganska stort.

Sker sedan sättningen inom torr mark är detta massiv fara för att dessa ändå torkar samt måste bildas på nytt.

Sättning

Potatis sättes "tidigast möjligt". Jordtemperaturen bör existera ca +8°C. inom södra land bör sättningen existera genomskinlig före mitten från femte månaden i året.

inom norra Götaland förmå detta artikel förnuftigt för att vänta mot sista femte månaden i året, inom synnerhet på ställen tillsammans massiv fara för nattfrost. varenda nerfrysning från blasten försenar potatisen tillsammans med någon sju dagar samt täckning tillsammans fiberduk skyddar endast mot lindrigare frost.

Sättavstånd bör artikel cm beroende på utsädets storlek, sort samt önskad potatisstorlek.

inom Ragnarssons text "Odla matpotatis" rekommenderas 17 cm sättavstånd för mm Bintje ifall man önskar äga knölar upp mot 55 mm. King Edward bör äga något större sättavstånd samt Magnum Bonum bör sättas tillsammans 30 cm sättavstånd alternativt ännu glesare.

Radavståndet bör existera cm.

För för att förhindra bladmögelangrepp förmå ännu större radavstånd användas. Faktum är för att avsaluskörden ökar tillsammans med radavstånd ända upp mot 90 cm beroende på för att kupningen blir effektivare samt körskadorna reducerar, vilket resulterar inom färre grönfärgade knölar.

Ökas radavståndet tillsammans 5 cm reducerar upptagningssträckan tillsammans med andel, samt man sparar på så sätt drivmedel. För oförändrat plantantal får potatisen då sättas tätare inom raderna.

Sättdjupet är ca cm beneath markytan.

Kupning

Luckra jorden samt rensa ogräset tillsammans potatishacka.

Efter grabb såsom blasten kommer fram samt växter mot kupar man upp mark. Man bör dock ej kupa så många för att plantorna försvinner beneath jorden. Kupkammen bör artikel ganska bred samt potatisen måste komma mitt inom drillen, annars blir resultatet många gröna rotfrukt samt ev. också skadade rötter nära traktorkörning.

Vänta ej för länge tillsammans för att kupa, då kunna potatisplantans underjordiska delar skadas eftersom dem växer utåt sidorna.

Gödsling

Gödsla tillsammans kg per m2 väl brunnen stallgödsel. Mullhalten ökar tillsammans med stallgödsel samt tillsammans med detta jordens vattenhållande förmåga.

plats försiktig tillsammans med flytgödsel eftersom potatisen kunna ta smakförmåga. Dessutom påverkas även stärkelsehalt samt kokkvalitet negativt.

Få växter reagerar så klart på felaktigheter inom gödslingen likt rotfrukt. rotfrukt är nämligen många känslig för obalanser inom näringen, vilket lätt yttrar sig inom mörkfärgningar samt andra tydliga kvalitetsproblem.

Potatissorter såsom Bintje svarar positivt på ökad kvävegiva tillsammans ökad bruttoskörd samt större knölar, dock flertalet sorter blir blöta efter kokning samt mognaden försenas.

Även lagringsdugligheten påverkas negativt, varför kassationerna lätt blir större samt nettovinsten försvinner.

På sandjordar bör man också komplettera tillsammans Adularia, eftersom potatisen är många kaliumkrävande. Även på lerjordar är kapabel litet kaliumtillskott göra gott, dock plats försiktig.

Ler-jorden innehåller redan ett hel sektion kalium. Viktigast är för att växtnäringen är allsidig samt balanserad.

Kalium ger skördeökning samt reducerar tendensen mot mörkfärgning. Kaliumbrist yttrar sig likt mörkfärgning efter kokning, dock även sönderkokningen ökar.

Torrsubstanshalten reducerar nära kaliumgödsling.

Fosfor befrämjar mognaden, ger på fosforfattig mark fler knölar, ökar torrsubstanshalten samt reducerar blötkokningen. detta betyder också för att torra sorter lättare kokar sönder nära hög fosforgiva. Fosforns effekt på lagringsdugligheten är positiv.

Dessutom leder ett god fosfortillgång inom marken mot tidigare mognad.

Kalkning mot rotfrukt är en omdiskuterat avsnitt. Jordens pH-värde bör ligga ner över 5,6. maximalt skorv får man nära pH 5,,0. Dolomitkalk rekommenderas inom första hand.

Bevattning

För god skörd tillsammans med god standard krävs jämn samt tillräcklig vattentillförsel.

Markfuktigheten dem första veckorna efter uppkomsten är från avgörande innebörd för knölsättningen. Potatisens vattenbehov är ca mm per dygn. ifall nederbörden ej är tillräcklig kunna bevattning leda till inom merskörd. Vid uttorkning efter sättning bör enstaka första bevattning göras dagar efter uppkomst samt sedan plats tionde ljus tillsammans ca 30 mm.

Förgroning ger ca 20% högre skörd

På fulla av lera alternativt mullhaltiga mark kunna bevattningsintervallet bli 14 dagar dock då får man inom gengäld vattna tillsammans med 40 mm per gång. Jämnare vattentillförsel betalar sig förutom inom form eller gestalt från skördeökning även tillsammans med mindre skorv, jämnare knöl storlek samt -form, mindre sprickbildning samt lägre blötkokningsfrekvens.

Växtskydd

Ett flertal sjukdomar samt skadedjur är kapabel drabba rotfrukt.

För potatiskräfta samt ringröta råder detta anmälningsplikt, d.v.s. angående någon från dessa sjukdomar påträffas är man ansvarig för att anmäla detta mot närmaste Lantbruksnämnd. Detsamma gäller angående man råkar hitta koloradoskalbaggen.

Potatiskräfta (Synchytrium endobioticum) orsakas från ett mikroskopisk algsvamp vilket ger upphov mot svulster på knölarna samt inom sällsynta fall även på dem nedre stamdelarna.

Svulsterna är mot enstaka början ljusa samt blomkålsliknande dock mörknar senare samt kunna då likna ett murkla. Knölarna blir helt oanvändbara. Potatiskräftan utbreder sig hastigt, där rotfrukt kultiveras år efter år på identisk mark. Utsäde samt redskap sprider svampen samt smittan förmå finnas kvar inom jorden inom år.

Sjukdomen besitter på senare tidsperiod ökat inom omfattning. Anmälningsplikt föreligger. Resistenta sorter är Maria, Maris Bard, Silla, Ulster Chieftain, Annika, Bellona, Elin, Grata, namn, Matilda, Provita, Rosamunda, Sabina samt Ukama.

Bladmögel / brunröta (Phytophtora infestans) är den vanligaste potatissjukdomen samt den besvärligaste för alternativodlaren, såsom ej önskar hålla blasten indränkt tillsammans med svampdödande kemikalier.

Den förorsakas från enstaka mögelväxt vilket finns inom brunröteangripna knölar.

Från smittade knölar utvecklas bladmöglet inom blasten samt sprids tillsammans vinden mot andra plantor samt odlingar. Bladmögel angriper bladen, ofta först dem nedre, dock även stjälkar, bladskaft samt toppskott. På bara någon sju dagar förmå blasten förstöras samt tillväxten avstannar då även på knölarna.

Karakteristiskt för bladmögel är den vita ludd vilket nära fuktig väderlek bildas på undersidan från bladen, vilket också fått bruna mot svartbruna fläckar tillsammans utbredning inåt från bladkanterna.

Bladmögel kunna förväxlas tillsammans angrepp från andra skadesvampar samt frostskador, liksom inom vissa delar från landet kunna förekomma även beneath högsommaren, dock frostskador drabbar först dem översta bladen.

Drabbas odlingen från bladmögel måste blasten snabbt dödas samt föras försvunnen från platsen.

Samma mögelväxt angriper också knölarna samt ger upphov mot brunröta.

mot för att börja tillsammans är den ytlig tillsammans ljusbruna mot blygrå fläckar på knölen samt nära genomskärning från potatisen förmå man titta enstaka rödbrun spräcklig missfärgning, vilket redan nära ett lagringstemperatur överstigande +5°C samt hög luftfuktighet sprider sig inom knölen samt resulterar inom blötröta.

Använd ej brunröteangripen rotfrukt vilket utsäde!

Matilda samt Provita äger demonstrerat sig äga god motståndskraft mot bladmögel samt Grata samt Ovatio besitter bästa brunröteresistensen i enlighet med SLUs information Mark/Växter nr 5, (Potatissorter testade inom ekologisk odling).

Genom för att spruta enstaka utspädd lösning från hästgödselextrakt på blasten besitter man inom Tyskland lyckats skydda rotfrukt mot angrepp från bladmögel.

Laboratorieförsök äger demonstrerat för att hästgödsel äger konsekvens på bladmögel svampen samt effekten anses bero på mikroorganismer inom gödslet. Svenska fältförsök gjorda besitter dock ej demonstrerat på några särskilt strålande resultat.

Ljus ringröta (Corynebacterium sepenicum) samt mörk ringröta (Pseudomonas solanacearum) orsakas från ett utsädesbunden bakterie dock är ganska sällsynt.

Knölarna får ett punktvis alternativt sammanhängande gulaktig missfärgning från kärlsträngen vilket senare omvandlas mot ett gulaktig massa vilket lätt förmå pressas fram ur snittytan på enstaka genomskuren knöl. nära mörk ringröta är färgen mörkare.

Så ca 50 kvadratmeter behövs för 15 kg sättpotatis

Tyvärr ser man ej denna skada förrän efter en par månaders lagring. Lindrigt angripen sättpotatis utvecklas mot för att börja tillsammans normalt, dock dem nybildade knölarna infekteras samt nära svårare angrepp gulnar samt dör (om växter) blasten inom slutet från vegetationsperioden. Maskiner, redskap samt lagringsutrymmen är smittöverförande.

Ringröta är kapabel ligga ner kvar inom jorden tillsammans s.k. överliggare (ouppgrävd övervintrande rotfrukt. Undvik därför för att kultivera rotfrukt på identisk ställe flera år inom rad samt använd statsplomberat utsäde. Anmälningsplikt föreligger.

Nematoder (Heterodera rostochiensis samt H pallidia) angriper rotsystemet, vilket medför för att plantan kommer för att lida bristande på en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt näring.

Plantan svarar tillsammans med för att forma nya rötter. nära kraftiga angrepp gulnar plantan ett tidsperiod efter uppkomsten samt dör (om växter) snart ner helt. Drar man upp enstaka sådan planta ser man en tätt, buskigt rotsystem såsom jorden gärna häftar fast nära samt på rötterna sitter gula alternativt bruna cystor stora vilket knappnålshuvuden, innehållande ägg från potatiscystnematoden.

eftersom dessa äggsamligar kunna överleva inom jorden inom 20 år samt kläcks när rotfrukt återkommer på fältet. äger man mer än fyra år mellan potatisgrödorna brukar skadorna ej bli så värst grundlig även angående man drabbats från denna mask. Den sprids smed redskap, maskiner, emballage samt smittat utsäde.


  • hur många ger 3 kg sättpotatis

    • Resistenta sorter är Silla (Ro1), Annika, Bellona (Ro1), namn, Provita (Ro1) samt Ukama (Ro1).

    Virussjukdomar är den vanligaste orsaken mot för att potatisodlare tvingas byta utsäde efter några år. Avkastningen går då ner samt smittan överförs från planta mot knölar.

    Smittan sprids tillsammans med maskiner, redskap samt bladlöss.

    Virus Y är enstaka sjukdom liksom sprids tillsammans med bladlöss. beneath infektionsåret yttrar den sig vilket strecksjuka dock infekterade sättknölar ger kommande år krussjuka plantor. Bladen blir då buckliga, böjda samt krusiga.

    Tillväxten försämras samt maximalt är detta dem understa bladen liksom drabbas. Skadorna ökar nära torrår. Spridningen sker tillsammans bladlöss samt drabbar företrädelsevis södra Sverige.

    Virus X är svårupptäckt dock många vanligt förekommande. Ibland orsakar dem svag mosaik på bladen, sk mild mosaik.

    Ibland förmå dem ej observeras alls dock orsakar ett skördereduktion. Vissa sorter är total infekterade tillsammans med detta virus, Early Puritan samt Magnum Bonum.

    Skorvsvampar (Streptomyces-arter) lever på döda växtrester samt finns inom all mark. Låg mullhalt, uttorkning samt hög marktemperatur gynnar skorven.

    Välj motståndskraftiga sorter samt använd ett ordnad växtföljd. Även bevattning samt gröngödsling besitter gynnsam utfall mot skorv. Kalkning befrämjar ej skorv.

    Blötröta samt stjälkbakterios (Pectobacterium carotovorum) orsakas från en flertal bakterier, bl.a. den såsom ger upphov mot stjälkbakterios.

    Knölarna ruttnar helt alternativt delvis, blir blöta samt får enstaka stinkande doft. nära ogynnsamma lagringsförhållanden kunna läka potatispartier förstöras. Bekämpningen sker genom varsam hantering, inlagring nära torr väderlek samt goda lagringsförhållanden.

    Stjälkbakterios får plantan för att sloka samt gulna.

    Småbladen rullar sig samt nedre delen från stjälken blir mörk samt inom fuktigt väder slemmig.

    Sätta potatis - gör så här

    Angreppen börjar redan när dem första plantorna sticker upp ur marken samt nya angrepp uppträder beneath all säsongen. Drabbade plantor dör (om växter) samt dör inom allmänhet, dock senare angripna förmå sätta knölar. Bakterierna förs ut inom stolonerna samt in inom dem nybildade knölarna vilket börjar ruttna inom naveländan.

    Oftast är dock rötan begränsad nära upptagningen samt utvecklas mot blötröta beneath ogynnsamma lagringsförhållanden. Ge potatisen balanserad gödsel. Klyv ej rotfrukt nära sättningen. Rensa ständigt försvunnen sjuka plantor. Skörda potatisen mogen samt skada den ej. titta mot för att lagerlokalen är rengjord samt väl ventilerad.

    Koloradoskalbagge (Leptinotarsa desemlineata) är ovanlig inom landet, dock kommer ibland tillsammans vindarna söderifrån.

    Den är kapabel på begränsad period kaläta blasten på bota potatisfält. Fullbildad är den mm lång, oval samt välvd på ovansidan liksom enstaka många massiv nyckelpiga, dock citrongul tillsammans med svarta längsgående ränder. Larven är tomatröd tillsammans svarta fläckar på sidorna, mörk skalle samt svarta ben.

    Äggen är orangegula samt läggs inom hopar på bladens undersida. Fullbildade skalbaggar förmå övervintra inom jorden. Anmälningsplikt föreligger - ni kunna också ringa polisen (men undvik slå 90 !)

    Efter den här uppräkningen förmå detta verka hasardartat för att överhuvudtaget kultivera rotfrukt.

    Så farligt är detta idag inte.

    Skörd

    Tidig rotfrukt tas upp så snart knölarna är tillräckligt stora. en sätt för att stoppa tillväxten är för att slå från blasten. Färskpotatis lagras ej beneath längre period utan konsumeras färsk.

    Potatisen är egentligen mogen för skörd ca 14 dagar efter för att blasten vissnat ner.

    besitter man drabbats från bladmögel alternativt från ytterligare anledning önskar skörda tidigare, slår man från blasten ca dagar före skörd. Anledningen mot detta är för att skalet på knölen då hinner bli litet grövre samt köttet litet torrare. För för att klara vinterförvaring är en ordentligt skal ett förutsättning.

    Upptagning bör ske nära torr väderlek.

    Blöta samt kletiga knölar faller lätt offer för sjukdomar beneath lagringen.

    Temperaturen nära inlagringen är ganska betydande samt bör ej artikel för låg. Sen rotfrukt bör skördas innan höstkylan sätter in på allvar. kalla knölar (skillnad mellan 5 samt 15°) får 20% mer skador redan nära fallhöjder på 25 cm.

    nära inlagring nära +20°C läker mekaniska skador på någon ljus, nära +10° inom lagret tar sårläkning ca 3 dagar samt nära +4° sker ingen skalåterbildning alls. Detsamma gäller nära kraftfull fläktning. detta enda såsom händer då är för att detta yttersta cellagret torkar ut.

    Skadad rotfrukt avger upp mot gånger så många dricksvatten såsom oskadad ett yta förutom för att skadorna är inkörsportar för allehanda rötor. detta är alltså många god finans för att existera försiktig tillsammans med potatisen nära upptagning samt hantering.

    Behöver man tillägga för att potatisknölarna bör utsättas för ljus beneath så begränsad period likt möjligt.

    Förvaring

    När väl potatisen lagrats in bör man sträva efter enstaka låg temperatur samt hög luftfuktighet.

    rotfrukt andas, förbrukar syre samt bildar koldioxid. Andningen är lägst nära +4 - +7°och bör potatisen ej avge något dricksvatten är % relativ luftfuktighet för att rekommendera. inom praktiken är 90% luftfuktighet bäst för för att förhindra vattenutfällning inom taket samt inom detta övre potatisskiktet.

    Om du har en stor markyta behöver du 60 centimeter breda rader mellan potatisraderna, till gångar

    Observera för att mekaniska skador läks bättre nära hög luftfuktighet dock däremot gynnas rötor samt mögelsvampar.

    För för att undvika groning måste temperaturen hållas jämn samt ventilationen existera god. Hög koldioxidhalt är kapabel leda mot förtidig groning.

    nära för låg temperatur omvandlas enstaka sektion stärkelse mot sötningsmedel inom knölarna. Utsädespotatis såsom får temperaturer kring 0° får ofta försämrad grobarhet.

    Litteratur

    Haldo Carlsson: Potatissorter inom svensk produktion, SLU

    Haldo Carlsson.

    Potatissorter testade inom ekologisk odling. SLU uppgifter mark/växter nr 5/93

    Haldo Carlsson: kultivera rotfrukt. SLU detaljer trädgård-fritid nr 32/93

    Haldo Carlsson samt Börje Olofsson: Bekämpning från bladmögel inom ekologisk potatisodling, Alternativodlingsbrevet nr 61/

    Tryggve Kårheim: Potatissättning, Svensk Matpotatiskontroll