Vad har folkhälsomyndigheten för uppdrag

Många aktörer bidrar mot för att genomföra folkhälsopolitiken

Nedan beskriver oss övergripande vilka aktörer liksom verkar på olika nivåer samt deras ansvarsområden.

oss ger också modell på verksamheter likt är relevanta för folkhälsan.

Översikt över vem såsom gör vad

Aktörer	Ansvarsområden	Exempel på verksamheter
Regeringen	Politik, mål, lagar, regler, budgetramar. Regeringen fastställer mål, fakta samt resursfördelning för myndigheternas verksamheter.	Exempel från utgiftsområde folkhälsa: Lagen angående tobak samt likande varor, statsbidrag inom ANDT, psykisk hälsa, hiv-prevention m.m.
Riksdagen	Beslutsfattande
Myndigheter från särskild relevans för folkhälsoarbetet (Folkhälsomyndigheten samt Socialstyrelsen)	Implementering från lagar samt regler, jobb mot regeringens samt riksdagens mål.	Kunskapsstöd (t ex rapporter, faktablad, statistik, konferenser), fördelning från statsbidrag, stöd mot kommuner, regioner, organisationer samt länsstyrelser, mm från särskild relevans för folkhälsoarbetet.
Andra myndigheter (ca 60) från relevans för folkhälsan	Implementering från lagar samt regler, sysselsättning mot regeringens samt riksdagens mål.	Kunskapsstöd (t ex rapporter, faktablad, statistik, konferenser), fördelning från statsbidrag, stöd mot kommuner, regioner, organisationer samt länsstyrelser, mm från relevans för folkhälsoarbetet.
Sveriges Kommuner samt Regioner (SKR)	Stöd mot regionernas samt kommunernas hälsofrämjande samt förebyggande arbete.	Metoder samt verktyg, nätverk, mm från relevans för folkhälsoarbetet.

Aktörer	Ansvarsområden	Exempel på verksamheter
21 regioner	Politiskt kontrollerad organisation tillsammans med ansvar för hälso- samt sjukvård, tandvård, regional tillväxt, kollektivtrafik samt traditioner inom länet.	Regional utvecklingsstrategi, folkhälsa/jämlik hälsa, primärvård (till modell rådgivning samt kroppslig handling på recept), mödra- samt barnhälsovård, ungdomsmottagningar m.m.
21 länsstyrelser	Regeringens företrädare inom länet. Särskild vikt ska fästas vid de grupper som löper störst risk att Arbetar för samverkan samt likvärdig service. Ansvarsområden tillsammans relevans för folkhälsopolitikens målområde (ibland beneath rubrik Social hållbarhet).	ANDTS, jämlik hälsa, integration, brottsprevention, föräldraskapsstöd m.m.
21 smittskyddsenheter	Ansvarar för detta operativa smittskyddsarbetet inom regionen.	Regional smittspårning, implementering från lokala rekommendationer samt åtgärder inom ramen för smittskyddslagen.

Aktörer	Ansvarsområden	Exempel på verksamheter
Kommuner	Social vård, förskola samt utbildningsinstitution inklusive elevhälsa, plan- samt byggfrågor, miljö samt hälsoskydd, renhållning samt avfallshantering, en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, bokhus, bostäder m.m.	Föräldraskapsstöd, ANDTS-prevention, främjande från psykisk hälsa, initiativ för ökad kroppslig handling, trygghetsskapande samhällsplanering m.m.

Aktörer	Exempel på verksamheter
Civilsamhälle	Många idéburna organisationer erbjuder aktiviteter tillsammans med fokus på folkhälsa. mot modell idrottsrörelsen, liksom genom integrationsprojekt samt aktiviteter riktade mot ungar inom skolan främjar kroppslig handling samt andra goda levnadsvanor för varenda. Även kultursektorn samt friluftslivsorganisationerna erbjuder aktiviteter från innebörd för folkhälsan.
Näringsliv	Den stora insatsen för folkhälsan från näringslivets blad är för att tillhandahålla arbetstillfällen. Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten och Vinnova i uppdrag att utveckla ett långsiktigt nationellt stöd för innovativa utfallsfokuserade arbetssätt och investeringsmodeller, såsom sociala utfallskontrakt Delar från den offentligt finansierade välfärden bedrivs också inom privat regi, t ex inom utbildningsinstitution, vård samt vård. Privata företag bedriver hälsofrämjande aktivitet, t ex gym samt andra inrättningar för kroppslig aktivitet.

Nationell nivå

För för att nå detta övergripande målet för folkhälsopolitiken, enstaka god samt jämlik hälsa inom kurera befolkningen samt för att avsluta dem påverkbara hälsoklyftorna inom enstaka generation, krävs insatser inom många områden samt från flera aktörer.

Det är många nationella myndigheter vilket direkt alternativt omväg är viktiga aktörer för för att nå detta nationella folkhälsopolitiska målet.

Vissa från områdena ligger mot massiv sektion inom folkhälsopolitikens eget mandat samt ekonomisk plan, mot modell arbetet tillsammans frågor angående alkohol, droger, dopning, tobak, spel samt hiv/aids. andra centrala politiska områden är exempelvis träning, arbetsmarknad, arbetsliv, demokrati samt bostäder. Kopplingen mot hälso- samt sjukvårdspolitiken är förstås också stark.

Folkhälsopolitiken är alltså tvärsektoriell, vilket tydliggörs från dem åtta sektorsövergripande målområdena:

Regeringen

För för att förverkliga sin politik utformar regeringen förslag angående statens ekonomisk plan inom enstaka budgetproposition.

Där redovisas hur statens utgifter bör fördelas mellan olika verksamheter samt hur stora inkomsterna väntas bli. Förslagen lämnas mot riksdagen vilket två gånger per år beslutar ifall budgeten. Statens ekonomisk plan består från 27 utgiftsområden, likt samtliga rymmer en alternativt flera områden.

Folkhälsopolitiken ligger beneath utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård samt social vård. eftersom folkhälsopolitiken är sektorsövergripande redovisas folkhälsorelevanta insatser även inom andra utgiftsområden. Regeringen fastställer mål, information samt resursfördelning för myndigheternas aktivitet, dock får ej påverka hur myndigheterna tillämpar lagar alternativt fattar beslut inom enskilda fall.

Socialdepartementet

Socialdepartementet, vilket ett sektion från regeringskansliet, ansvarar för frågor vilket rör människors välfärd, vilket inkluderar folkhälsopolitiken.

Folkhälsomyndigheten lyder beneath Socialdepartementet. För för att genomföra folkhälsopolitiken utfärdas övergripande regleringsbrev, instruktioner samt specifika regeringsuppdrag mot myndigheter. Ibland används också nationella strategier, nationella samordnare samt nationella handlingsplaner och/program.

Myndigheter tillsammans koppling mot folkhälsopolitiken

För för att nå detta folkhälsopolitiska målet krävs insatser inom många områden samt från många aktörer.

Vissa från områdena ligger inom folkhälsopolitikens egna mandat samt ekonomisk plan, mot modell frågor ifall alkohol, droger, dopning, tobak, spel samt hiv/aids. detta behövs dock insatser inom flera andra områden, mot modell social vård, kurs, arbetsmarknad, arbetsliv, demokrati, bostäder samt hälso- samt sjukvård.

Dessa sakfrågor hanteras huvudsakligen från andra myndigheter. Samtidigt besitter Folkhälsomyndigheten en samordningsansvar för kurera folkhälsoarbetet samt bör agera samlande, stödjande samt pådrivande gentemot den statliga nivån.

Förutom Folkhälsomyndigheten är detta alltså många andra myndigheter vilket äger ansvar för frågor liksom rör detta breda folkhälsoområdet.

Detta synliggörs också inom bilden nedan, likt visar vilka myndigheter såsom är relevanta utifrån dem åtta målområdena.

Illustration från myndigheter från relevans för olika målområden.

Som framgår från figuren äger flera myndigheter innebörd för mer än en från folkhälsans åtta målområden.

dem tvärsektoriella myndigheterna är relevanta för samtliga målområden.

Folkhälsomyndigheten (Fohm) [1] är en svensk statlig myndighet som har ett nationellt ansvar för folkhälsofrågor

Denna bild kunna användas från varenda vilket önskar få överblick över dem aktörer på nationell nivå liksom är särskilt relevanta för för att nå detta övergripande folkhälsopolitiska målet. Den kunna också användas för för att tydliggöra inom vilka områden såsom myndigheterna samt andra aktörer förmå behöva samarbeta.

Detta är kapabel ni läsa mer ifall inom rapporten:

På väg mot enstaka god samt jämlik hälsa – Stödstruktur för detta statliga folkhälsoarbetet

Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten äger en nationellt ansvar för folkhälsofrågor.

Vår övning är för att främja enstaka god samt jämlik hälsa, förebygga sjukdomar samt skador samt verka för en effektivt skydd mot smitta samt skydda befolkningen från olika former från hälsohot. Särskild vikt bör oss fästa nära dem grupper vilket löper störst fara för att drabbas från ohälsa.

Arbetet baseras på Folkhälsomyndighetens instruktion samt regleringsbrev samt på specifika regeringsuppdrag. inom arbetet ingår för att ta fram samt sprida statistik samt kunskapsstöd, bedriva aktivitet utifrån skyddslagstiftningar, fördela statsbidrag för förebyggande jobb samt stödja folkhälsoarbete på område samt regional nivå.

oss äger också en övergripande ansvar för skydd mot smittsamma sjukdomar, beredskapsplanering inför eruption från smittsamma sjukdomar, beredskapslager från smittskyddsläkemedel, vaccinationer, samt samordning från detta nationella arbetet tillsammans antibiotikaresistens samt vårdhygien.

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen är enstaka nationell myndighet, dock eftersom dem 21 länsstyrelserna huvudsakligen verkar på regional nivå beskrivs dem beneath rubriken Regional samt rum nivå nedan.

Även dem 21 smittskyddsenheterna är enstaka nationell myndighet såsom bedriver aktivitet på regional nivå. Detta beskrivs också närmare beneath Regional samt plats nivå.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsens uppgift är för att värna hälsa, välfärd samt allas lika tillgång mot god vård samt vård.

Verksamheten rör hälso- samt sjukvården samt socialtjänsten. inom uppdraget ingår för att ta fram föreskrifter, kunskapsstöd samt statistik, göra uppföljningar samt utvärderingar, stödja utvecklingen från e-hälsa, utfärda yrkeslegitimationer, dela ut statsbidrag samt samordna hälso- samt sjukvårdens insatser nära allvarliga händelser.

På Socialstyrelsens webbplats finns Kunskapsguiden samt Metodguiden för socialt jobb.

På dessa sidor presenteras kunskapsstödjande varor, vilket mot modell publikationer, webbutbildningar, poddar, filmer samt checklistor för dig vilket arbetar inom socialtjänsten alternativt hälso- samt sjukvården.

Regional samt område nivå

Länsstyrelsen

Sverige är indelat inom 21 län vilket samtliga besitter enstaka länsstyrelse.

Länsstyrelsen är ett statlig koordinerande myndighet, enstaka servicemyndighet samt ett överklagandeinstans likt också besitter tillsynsansvar.

Länsstyrelsen bör jobba för för att riksdagens samt regeringens beslut får genomslag inom respektive län tillsammans hänsyn mot dem förhållanden liksom råder där.

Länsstyrelsen är därmed enstaka länk mellan människor, kommuner samt regionala aktörer inom länet å en sidan samt statsmakt, riksdag samt centrala myndigheter å den andra. varenda länsstyrelse bör därmed verka för för att detta nationella folkhälsomålet uppnås inom ramen för dem uppgift liksom länsstyrelsen äger, vilket mot modell regional tillväxt, samhällsplanering, friluftsliv samt krishantering.

Länsstyrelsen äger flera uppgift inom området för social hållbarhet, vilket bland annat innefattar sysselsättning tillsammans med integration, jämställdhet samt mänskliga rättigheter.

Länsstyrelserna hanterar också några specifika uppgift inom folkhälsoområdet liksom rör frågor ifall alkohol, droger, dopning, tobak samt spel ifall valuta samt brottsförebyggande arbete.

Smittskyddsenheterna

De 21 smittskyddsenheterna bedriver detta operativa smittskyddsarbetet inom regionerna. Smittskyddsenheterna följer smittskyddsläget inom region, ger stöd samt råd mot regionens hälso- samt sjukvård samt mot allmänheten angående hur dem förmå skydda sig mot infektion, samt ansvarar för detta regionala smittspårningsarbetet inom enlighet tillsammans med smittskyddslagen.

Folkhälsomyndigheten samordnar arbetet inom landet samt följer upp smittskyddsläget nationellt.

Regioner

Det finns 21 regioner inom landet.

Deras roll är främst för att ansvara för hälso- samt sjukvård, tandvård för små människor samt unga, kollektivtrafik samt regional tillväxt. detta senare innebär för att producera förutsättningar för enstaka hållbar regional tillväxt inom varenda delar från länet. Regionerna arbetar också tillsammans med för att förbättra frågor angående traditioner, turism, kurs samt folkhälsa inom länen.

Exempelvis är regionerna huvudmän alternativt uppdragsgivare för regionala kulturinstitutioner samt dem fördelar statliga medel inom linje tillsammans med dem regionala kulturplanerna.

Folkhälsofrågorna organiseras på olika sätt inom regionerna dock genomförs oftast inom regionens ansvar för hälso- samt sjukvård alternativt regional tillväxt.

Folkhälsofrågorna kunna också artikel placerade inom ett stabsfunktion alternativt ytterligare övergripande förvaltning beneath regionstyrelsen.

Eftersom folkhälsofrågorna är tvärsektoriella placeras ofta uppdragen på strategisk nivå. mot modell handlar detta angående för att regelbundet följa upp hälsans bestämningsfaktorer samt folkhälsans tillväxt.

detta kunna också syfta mot för att integrera folkhälsofrågorna inom organisationens aktivitet genom för att synliggöra frågorna inom mål, ekonomisk plan samt uppföljning samt visa hur dem kunna bidra mot för att uppfylla kärnverksamhetens mål. ej sällan är region en stöd samt samverkanspart för länets kommuner, samt äger ofta rollen för att samla, samordna samt driva gemensamma utvecklingsprocesser utifrån aktuell undersökning samt folkhälsoläget.

I distrikt finns också en mer patient- samt befolkningsnära folkhälsoarbete, mot modell genom för att hälso- samt sjukvården bör stödja patienter för att förändra ohälsosamma levnadsvanor, vilket riskbruk från alkohol, tobaksbruk, ohälsosamma matvanor samt otillräcklig kroppslig handling.

Regionerna ansvarar också för barn- samt mödrahälsovården liksom båda äger uttalade hälsofrämjande perspektiv samt drivs på område nivå.

Folkhälsomyndigheten har ett nationellt ansvar för folkhälsofrågor

Dessutom driver regionerna ungdomsmottagningar samt arbetar aktivt tillsammans frågor vilket rör sexuell samt reproduktiv hälsa. Folkhälsoarbetet handlar också ifall för att initiera, driva på samt samverka tillsammans berörda aktörer inom länet inom mot modell ramen för föräldraskapsstöd, hälsofrämjande utbildningsinstitution samt frågor vilket rör delaktighet samt barnrättsfrågor samt för att främja mentalt välbefinnande samt psykisk hälsa.

Kommuner

Mycket från ansvaret för folkhälsoarbetet ligger hos kommunerna likt ansvarar för grundläggande samt plats samhällsservice, detta önskar säga merparten från dem välfärdstjänster såsom påverkar befolkningens hälsa genom all existensen.

Hit hör förskola, lärcentrum, skolhälsovård, socialtjänst, bostäder, bokhylla, räddningstjänst samt vård ifall äldre samt funktionsnedsatta. detta finns kommuner inom Sverige.

Kommunernas befogenheter, organisation samt verksamhetsformer regleras inom kommunallagen (SFS ). Genom speciallagstiftningen besitter kommuner samt landsting ansvar för viktiga samhällsfunktioner såsom oftast är obligatoriska fakta.

Kommuner förmå även fatta beslut ifall för att utföra olika frivilliga uppgifter.

Kommunallag () ()

Kommunernas obligatoriska data är:

1. social vård (äldre- samt handikappomsorg samt individ- samt familjeomsorg)
2. för-, grund- samt gymnasieskola
3. plan- samt byggfrågor
4. miljö- samt hälsoskydd
5. renhållning samt avfallshantering
6. vatten samt avlopp
7. räddningstjänst
8. civilt försvar
9. biblioteksverksamhet
10. bostäder.

Till frivilliga information för kommunerna räknas ledighet samt tradition, energi, sysselsättning samt näringslivsutveckling, frågor likt också är viktiga för för att nå folkhälsomålet angående enstaka jämlik hälsa inom enstaka generation.

Myndigheten är från 1 oktober

Merparten från såväl dem obligatoriska liksom frivilliga uppgifterna för kommuner samt landsting äger på en direkt alternativt omväg sätt koppling mot folkhälsan. detta bör dock noteras för att folkhälsa inom sig ej anges likt enstaka bestämd uppgift.

Verksamheter likt drivs inom samverkan

Ungdomsmottagningarna arbetar tillsammans med kroppslig, psykisk, social samt sexuell hälsa för unga.

dem erbjuder stöd kring frågor angående hälsa, kroppen, relationer, sex samt preventivmedel, samt stöd mot unga liksom behöver någon för att prata tillsammans.

På många ungdomsmottagningar arbetar både barnmorska, läkare samt kurator alternativt mentalvårdare. Ungdomsmottagningar kunna äga olika huvudmän – ibland ansvarar ett samhälle alternativt ett distrikt samt ibland är kapabel dem äga en gemensamt ansvar.

Familjecentraler erbjuder hälsofrämjande, förebyggande samt stödjande aktiviteter riktade mot små människor samt föräldrar.

Många familjecentraler innehåller både mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola samt socialtjänst. detta betyder en nära samarbete mellan olika aktörer samt huvudmän inom både kommuner samt regioner.

Mötesplats social hållbarhet drivs gemensamt från Sveriges kommuner samt regioner (SKR) samt Folkhälsomyndigheten.

Mötesplatsens aktiviteter, mot modell nationella konferenser samt temaseminarier, är öppna för förtroendevalda, tjänstemän samt vetenskapsman inom samhälle, distrikt, stat, näringsliv samt civilsamhällets organisationer. Mötesplatsen är också en medlemsforum för kommuner samt regioner.

Mötesplats social hållbarhet

Kunskapsstyrning

Kunskapsstyrning handlar ifall för att förbättra, sprida samt använda bästa möjliga förståelse inom hälso- samt sjukvården samt socialtjänstens verksamhetsområden.

Målet är ett jämlik vård samt vård. Kunskapsstyrning är därmed högst betydelsefull för folkhälsopolitikens mål ifall enstaka god samt jämlik hälsa inom bota befolkningen, särskilt detta åttonde målområdet angående ett god samt jämlik hälso- samt sjukvård.

Kunskapsstyrningen hänger också tätt samman tillsammans reformomställningen mot ett mer god samt nära vård.

Nära vård är en nytt sätt för att jobba tillsammans med hälsa, vård samt vård. Målet är enstaka samordnad vård såsom stärker hälsan samt förebygger kroppslig samt psykisk ohälsa, där hälsofrämjande, förebyggande samt proaktiva insatser är detta maximalt hållbara arbetssättet samt skapar förutsättningar för jämlik hälsa.

Folkhälsomyndighetens uppdrag

angående oss bör klara detta framtida vårdbehovet samt minska vårdkostnaderna, behöver samhällets tillgångar ställas ifall mot en mer hälsofrämjande, förebyggande samt proaktivt sysselsättning så för att ohälsa förmå undvikas, förkortas alternativt senareläggas inom existensen. Ytterst handlar därför kunskapsstyrning angående för att stärka förutsättningarna för dem likt är lokalt verksamma inom hälso- samt sjukvården samt socialtjänsten, så för att dem förmå ge vård samt vård vilket grundar sig på bästa tillgängliga kunskaper.

Samordnad kunskapsstyrning

Kommuner, regioner samt statliga myndigheter ingår inom olika samordningsorgan för ett mer ändamålsenlig kunskapsstyrning.

För myndigheterna finns Rådet för styrning tillsammans med insikt samt på regional nivå, för regioner samt kommuner, finns två olika partnerskap: en mot stöd för kunskapsstyrning inom hälso- samt sjukvården samt en mot stöd för kunskapsstyrning inom socialtjänsten.

Rådet för styrning tillsammans med kunskap

Rådet för styrning tillsammans insikt består från tio myndigheter där Socialstyrelsens generaldirektör är ordförande.

Rådets jobb utgår från ett förordning liksom anger för att statlig styrning tillsammans med insikt bör ske både genom föreskrifter samt icke-bindande kunskapsstöd. Syftet är för att få hälso- samt sjukvården samt socialtjänsten för att jobba inom enlighet tillsammans med vetenskap samt beprövad kunskap.

För för att stärka den nationella kunskapsstyrningen äger en antal myndigheter inom Rådet för styrning tillsammans förståelse ingått partnerskap tillsammans med kommuner samt regioner.

Rådet för styrning tillsammans insikt ()

Partnerskap för kunskapsstyrning inom hälso- samt sjukvården

Partnerskap för kunskapsstyrning inom hälso- samt sjukvården är ett modell för enstaka långsiktig samverkan mellan statliga myndigheter samt regionföreträdare inom frågor vilket rör hälso- samt sjukvården.

detta övergripande målet tillsammans partnerskapet är för att samverka för ett god vård, detta önskar säga för att hälso- samt sjukvården är kunskapsbaserad, säker, individanpassad, jämlik, tillgänglig samt effektiv.

I samtliga sjukvårdsregioner finns kunskapsorganisationer tillsammans med uppgift för att initiera frågor för den nationella samverkan.

Kunskapsstyrningen är organiserad dels inom olika programområden, exempelvis psykisk hälsa, cancersjukdomar samt akutvård samt dels inom nationella samverkansgrupper likt berör varenda programområden, exempelvis läkemedel samt undersökning. Kunskapsorganisationerna bör också justera samt omsätta den förståelse liksom tas fram nationellt samt titta mot för att kunskapen kommer mot nytta för vårdgivare samt patienter.

Partnerskap för kunskapsstyrning inom hälso- samt sjukvården ()

Partnerskap mot stöd för kunskapsstyrning inom socialtjänsten

Partnerskap mot stöd för kunskapsstyrning inom socialtjänsten är ett modell för långsiktig samverkan mellan statliga myndigheter, regioner samt kommuner inom frågor liksom rör kunskapsstyrning från socialtjänst samt angränsande hälso- samt sjukvård.

detta långsiktiga målet för partnerskapet är för att tillhandahålla brukare vilket är inom behov från insatser inom socialtjänstens verksamhetsområde vård, service samt vård liksom utgår från forskningen samt den bästa tillgängliga kunskapen inom området.

Partnerskap mot stöd för kunskapsstyrningen inom socialtjänsten ()

Sveriges Kommuner samt Regioner (SKR)

Sveriges Kommuner samt Regioner (SKR) är enstaka medlems- samt arbets­givar­organisation där varenda kommuner samt regioner är medlemmar.

Länsstyrelsen har flera uppdrag inom området för social hållbarhet, vilket bland annat innefattar arbete med integration, jämställdhet och mänskliga rättigheter

SKR stödjer kommunernas samt regionernas hälsofrämjande samt förebyggande sysselsättning, bland annat genom för att underlätta samt öka samverkan mellan kommuner samt regioner samt andra aktörer. På medlemsorganisationens webbsida finns flera olika typer från stöd kring styrning samt ledning för för att systematisera folkhälsoarbetet regionalt samt lokalt, däribland:

• Vägledning för systematiskt folkhälsoarbete
• Stöd för uppföljning samt undersökning ( Öppna Jämförelser folkhälsa samt Kolada)
• Nätverk samt samarbeten ( Nätverket för strategiskt folkhälsoarbete inom en urval från kommuner samt Nätverket för regionernas folkhälsochefer).

Folkhälsa – Styrning samt ledning ()

Strategi för hälsa

På ett övergripande nivå arbetar SKR strategiskt tillsammans förebyggande samt hälso­främjande insatser inom ramen för plan för hälsa.

Strategins utgångspunkt är för att välfärdsverksamheter vilket utbildning, socialtjänst, vård samt vård samt hälso- samt sjukvård behöver ledas, styras samt samordnas för för att främja hälsa samt förebygga ohälsa för läka befolkningen. detta finns tre målområden för genomförandet från strategin:

• En god samt jämlik hälsa
• God kvalitet
• Hållbart samt uthålligt.

Strategi för hälsa utgör tillsammans tillsammans med Omställning mot nära vård samt Kraftsamling för psykisk hälsa tre uppgift på SKR liksom tillsammans syftar mot för att bidra mot en mer hälsofrämjande samhälle.

Strategi för hälsa ()

Övriga aktörer

Civilsamhälle

Många idéburna organisationer erbjuder aktiviteter tillsammans med fokus på folkhälsa.

Exempelvis gör idrottsrörelsen en viktigt sysselsättning tillsammans för att främja kroppslig handling samt andra goda levnadsvanor för samtliga åldrar, ej minimalt för dem unga. Idrottsrörelsen deltar bland annat inom arbetet tillsammans kroppslig handling på anvisning, integrationsprojekt samt aktiviteter riktade mot unge inom skolan.

Även kultursektorn samt friluftslivsorganisationerna erbjuder aktiviteter från innebörd för folkhälsan.

Vissa folkhögskolor samt bildningsförbund besitter utbildningar inom folkhälsa. Brukarorganisationer förmå lyfta perspektiv liksom är viktiga för sina medlemmar, samt är därför viktiga likt opinionsbildare.

Näringslivet

Näringslivet bidrar mot modell mot folkhälsan genom för att framför allt genom för att tillhandahålla arbetstillfällen, dock också inom områden vilket boende, närmiljö samt samhällsplanering, samt genom för att delar från offentligt finansierad välfärd samt träning bedrivs inom privat regi.

Näringslivet representeras inom företagshälsovård, lärcentrum, vård samt vård samt företag vilket bedriver ytterligare hälsofrämjande aktivitet, mot modell gym.

Samverkan mellan sektorerna behövs

För för att nå detta övergripande målet för folkhälsopolitiken krävs insatser från dem flesta sektorer inom samhället – detta offentliga, näringslivet samt folkrörelserna.

Samverkan mellan offentliga, privata samt ideella aktörer ökar möjligheterna för att synliggöra olika gruppers behov samt förbättra bättre metoder för för att främja hälsa inom fler arenor.