Vilka ämnen finns med i det periodiska systemet
Denna ordning visar periodiska trender, såsom grundämnen med liknande egenskaperPeriodiska systemet
Periodiska systemet, även kallat grundämnenas ordning,[1] existerar ett indelning från grundämnen samt atomslag efter deras ökande atomnummer (antal protoner inom kärnan), samt även kemiska samt fysikaliska attribut samt elektronkonfiguration inom dem yttre elektronskalen.
Denna ordning visar periodiska trender, såsom grundämnen tillsammans liknande attribut inom identisk kolumn (grupp). detta finns även fyra rektangulära block tillsammans approximativt likartade kemiska attribut. Inom varenda rad (period) återfinns inom allmänhet metallerna vid den vänstra sidan, medan icke-metallerna återfinns vid den högra sidan.
Den inledande utgåvan från periodiska systemet ställdes upp från Dmitrij Mendelejev (), såsom plats inledningsvis tillsammans med för att publicera sina utfall, samt Lothar Meyer.
Ämnena i en grupp har oftast liknande egenskaperAllt eftersom nya grundämnen upptäckts samt den teoretiska grundvalen på grund av systemet fördjupats, besitter detta modifierats samt förfinats.
Ännu ej bekräftade grundämnen äger tilldelats provisoriska namn, sammansatta från symboler till atomnumrets siffror inspirerade från räkneord ifrån latin samt grekiska, således: 0 = nil; 1 = un; 2 = bi; 3 = tri; 4 = quad; 5 = pent; 6 = hex; 7 = sept; 8 = okt; 9 = enn.
Namnen avslutas tillsammans suffixet -ium. Exempel: = ununtritium.
Ämnena (borgruppen), (kvävegruppen), (halogen), (ädelgas) plats beneath flera tid förutspådda, dock ej konstaterade. kalenderår framställdes emellertid dessa ämnen inom laboratorier.
Ämnen inom en grupp har liknande fysikaliska och kemiska egenskaperFörklaringen mot för att ämnena ej besitter hittats inom naturen existerar för att dem existerar radioaktiva tillsammans med korta sönderfallstider. dem sista luckorna inom period 7 från Mendelejevs struktur besitter fyllts tillsammans dem nyupptäckta ämnena.[2] dem nya ämnenas fysikaliska samt kemiska attribut existerar mot massiv sektion obekanta, dock kalenderår fastslogs dem officiella namnen mot nihonium (), moskovium (), tenness () samt oganesson ().
Indelningar
[redigera | redigera wikitext]Grupper
[redigera | redigera wikitext]En grupp motsvarar enstaka kolumn inom ett tabell ovan detta periodiska systemet. inom ett sektion grupper besitter grundämnena många lika attribut samt visar enstaka klar trend till egenskaperna inom gruppen. Dessa grupper brukar tilldelas triviala (osystematiska) namn, likt exempelvis alkalimetaller, alkaliska jordmetaller, halogener samt ädelgaser.
Periodiska systemets grupper är de vertikala kolumnerna i periodiska finns 18 grupper i standardversionen av tabellenVissa andra grupper inom detta periodiska systemet påvisar färre likheter och/eller kolumnvisa trender (exempelvis grupperna 4 samt 5) samt dessa äger därför ej tilldelats triviala namn utan benämns endast utifrån gruppnummer.
Perioder
[redigera | redigera wikitext]En period motsvarar ett rad inom detta periodiska systemets tabell.
Även angående grupper existerar detta vanligaste sättet för att kategorisera grundämnen, finns detta vissa områden var dem radvisa trenderna samt likheterna existerar viktigare än dem kolumnvisa grupptrenderna. Detta gäller bland annat d-blocket liksom f-blocket var lantanoiderna samt aktinoiderna bildar numeriskt värde viktiga radvisa serier från grundämnen.
Lantanoiderna samt aktinoiderna placeras beneath varandra utanför den övriga delen från detta periodiska systemets tabell från detta praktiska skälet för att tabellbredden därmed reduceras avsevärt.[3]
Block
[redigera | redigera wikitext]Ett block existerar enstaka släkt från angränsande grupper.
Dessa områden får sina namn ifrån atomernas elektronskal. detta finns fyra block: s-, p-, d- samt f-blocket.
Övriga
[redigera | redigera wikitext]Grundämnena förmå även delas in samt grupperas vid andra sätt. Några liknande indelningar vilket ofta ritas in detta periodiska systemet existerar övergångsmetaller samt metalloider.
detta finns även mer inofficiella indelningar såsom platinagruppen samt ädelmetallerna.
Historik
[redigera | redigera wikitext]De allra första försöken för att ordna samt gruppera grundämnena gjordes utan någon insikt ifall atomernas uppbyggnad. Den tyske kemisten Johann Wolfgang Döbereiner försökte hitta samband mellan olika ämnens atomvikt samt deras kemiska attribut samt fann vid talet flera grupper från tre likartade ämnen, var en från ämnena kemiskt plats ett blandning från dem båda andra samt ägde enstaka atomvikt liksom nedsänkt mitt emellan dem övrigas.
Det finns 18 grupper och sju perioderhan kallade dessa på grund av triader.
Newlands tabell
[redigera | redigera wikitext]Under flera decennier betraktas Döbereiners upptäckt likt enstaka oväsentlig kuriositet, vad vetenskapshistorikern Stephen Toulmin kallar till en "naket faktum", dock då nya samt riktigare fakta ifall olika ämnens atomvikter blev kända beneath talet, intresserade sig olika vetenskapsman till nya samband mellan atomvikter samt kemiska attribut.
kalenderår uppställde den brittiske kemisten John Newlands ett tabell tillsammans med 62 från dem då 63 kända grundämnena, strukturerade efter stigande atomvikt. Tabellen visade för att ämnen tillsammans med liknande attribut återkom tillsammans med ett periodicitet från 7 alternativt 14 ämnen (ädelgaserna fanns ännu ej upptäckta), ungefär likt oktaver inom musiken.
andra tidiga versioner från systemet presenterades från Alexandre-Émile Béguyer dem Chancourtois samt William Odland.
Det periodiska systemet skapades ursprungligen för att gruppera de kända grundämnena på ett systematiskt sätt efter deras egenskaper, eftersom man hade lagt märke till attMendelejevs samt Meyers system
[redigera | redigera wikitext]Slutligen sammanställde ryssen Dmitrij Mendelejev samt tysken Lothar Meyer oberoende från varandra tabeller tillsammans horisontella perioder samt lodräta grupper, vid identisk sätt liksom oss för tillfället existerar vana för att visa systemet.
Mendelejev publicerade sitt jobb identisk tid medan Meyer publicerade sina effekt inledningsvis Mendelejevs tabell ägde luckor på grund av ytterligare 31 ämnen, var inga från dem då kända ämnena passade in. Hans idéer fick därför massiv uppmärksamhet då detta upptäckta ämnet gallium passade in inom ett från dessa luckor. då även ämnena skandium, likt upptäcktes , samt germanium, upptäckt , passade in inom mönstret fick systemet massiv acceptans bland övriga vetenskapsmän.
Efter Mendelejev
[redigera | redigera wikitext]ritade schweizaren Alfred Werner upp detta 32 kolumner stora periodiska struktur oss besitter idag samt löste därmed bekymmer vilket fanns inom Meyers samt Mendelejevs struktur ifrån talet.
Ämnena i en grupp har oftast liknande egenskaperdetta periodiska systemets utseende fick dock sin förklaring ursprunglig senare, efter för att Rutherford presenterat sin modell från atomen såsom enstaka små positivt laddad kärna omgiven från elektroner samt Bohr förklarat elektronernas energinivåer tillsammans sin kvantmekaniskaatommodell.[4]
Det äldre systemet tillsammans med 8 kolumner / grupper användes ibland efter beneath talet, efter Mendelejev samt Meyer, äger systemet tydliggjorts.
Fler samt fler luckor inom systemet äger fortsatt för att fyllas, allt eftersom ytterligare grundämnen äger upptäckts. Idag existerar varenda 7 perioder kompletta. ifall fler grundämnen upptäcks, kommer dem för att finnas inom period 8 samt uppåt.
Andra sätt för att ordna grundämnen
[redigera | redigera wikitext]En begränsning tillsammans periodiska systemet existerar för att detta ej skiljer mellan isotoper från identisk element (det önskar yttra element tillsammans med identisk antal protoner, dock olika antal neutroner), eftersom dessa inom regel ej besitter någon massiv skillnad inom kemiska attribut (dock uppvisar kemiska föreningar tillsammans olika isotoper mätbara skillnader inom kemiska attribut, såsom tungt vattens skillnader gentemot vanligt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, alternativt inom reaktioners kinetik likt existerar noterbar inom särskilt organiska reaktioner).
Grupper och perioderIsotoper besitter däremot många tydlig olika attribut tillsammans med avseende vid stabilitet samt radioaktivitet. en alternativt sätt för att tabellera grundämnen, likt skiljer vid olika isotoper, existerar enstaka nuklidkarta (alternativt isotoptabell). enstaka nuklidkarta ger förbättrad medvetande på grund av olika isotopers karaktär än detta periodiska systemet, dock ger å andra sidan ej identisk sammanfattning från dem kemiska egenskaperna.